Alla nationella prov ska bli digitala, föreslår regeringen i en lagrådsremiss. Förhoppningen är att det ska minska fusk och underlätta vid rättningen, rapporterar SVT Nyheter.
Men Lärarförbundet är kritiskt och hävdar att regeringen gör en tankevurpa.
De nationella proven är tänkta att fungera som en nationell måttstock, ett verktyg för att säkra att betygen är likvärdiga över landet. Men det har mer än en gång visat sig att provresultat och betyg inte överensstämmer - vissa skolor tenderar att sätta "glädjebetyg". Flera fall av provfusk har också uppdagats, och det är mot den bakgrunden som regeringen föreslår digitala prov.
– Vi vill stärka rättsäkerheten när det gäller rättningen av nationella prov, säger Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister, till SVT.
Inleds nästa år
De digitala proven är tänkta att införas stegvis under åren 2018-2022.
Lärarnas Riksförbund välkomnar förslaget. Egna undersökningar har visat att lärare känner en press att påverka betygssättningen från elever och föräldrar, ibland även skolledning.
– Det här skulle stärka lärarna och kanske dessutom ge mer tid och kraft till undervisning. Jag tror att det också blir bättre för eleverna och mer rättvisa betyg, säger ordförande Åsa Fahlén till TT.
Tankevurpa
Lärarnas Riksförbund välkomnar också själva digitaliseringen, men ifrågasätter starkt att provresultaten ska väga tyngre vid betygssättningen.
– Vi tycker att regeringen gör en tankevurpa när den vill knyta resultaten från de nationella proven till betygssättningen. Samtidigt som man talar om att öka förtroendet för lärares kompetens är det här en misstroendeförklaring, säger förbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand till TT.
I stället borde kraften sättas in specifikt mot de skolor som verkar sätta glädjebetyg, fortsätter hon.
– Nu blir det en kollektiv bestraffning av både elever och lärare. Vi vet ju att de proven redan i dag innebär en enorm press för eleverna. Helt fel väg att gå.
(TT)
