loadingRisken för hjärt-kärlsjukdom är högre bland personer med fetma som inte har anlag för fetma än bland de som har anlag, enligt svenska forskning. Arkivbild. Foto: Jonas Ekströmer/TT
Risken för hjärt-kärlsjukdom är högre bland personer med fetma som inte har anlag för fetma än bland de som har anlag, enligt svenska forskning. Arkivbild. Foto: Jonas Ekströmer/TT
Hälsa

"Rätt" gener gör fetman mindre farlig

Petra Hedbom

Orsakerna bakom fetma kan ha betydelse för risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Ny forskning visar att den som har "rätt" fetmagener klarar sig bättre.

Personer med fetma, eller obesitas, har en högre risk att drabbas av bland annat hjärtkärl-sjukdomar. Men de som har genetiska anlag för ett högt kroppsmasseindex, BMI, har en betydligt lägre risk än de som har gener för ett lågt BMI.

Forskaren och epidemiologen Ida Karlsson vid Karolinska institutet är en av författarna till en ny studie som undersökt kopplingen.

– Obesitas är en väldigt komplex sjukdom som beror på många olika faktorer. Men det verkar som att det finns skillnader som har att göra med den bakomliggande orsaken. Det kan vara så att de som har de genetiska anlagen har bättre förutsättningar att hantera en högre vikt.

I studien tittade forskarna på data från drygt 15 000 tvillingar födda före 1958 eller tidigare, där det fanns uppgifter om BMI och vissa gener. Det handlar inte om enstaka gener som styr risken att utveckla obesitas utan en sammanvägning av flera hundra tusen varianter som kopplas till en genetisk känslighet för högt BMI.

Forskarna samlade också in uppgifter om en rad olika hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt, kärlkramp, stroke och hjärtkirurgi.

Slutsatsen, som publicerats i Eclinical Medicine, var att kopplingen mellan obesitas och hjärt-kärlsjukdom var två gånger starkare bland dem som hade genetiska anlag för ett lågt BMI, jämfört med dem vars obesitas i huvudsak hade genetiska faktorer.

– Det är en pusselbit som visar att det är viktigt att inte bara titta på BMI utan på andra faktorer när det gäller obesitas. Eftersom det är en så stigmatiserad sjukdom kan resultaten hjälpa oss att förstå att dess effekter på hälsan skiljer sig åt för olika individer, säger Ida Karlsson.

Människor över hela världen blir allt tyngre och närmare en tredjedel av befolkningen lever nu med övervikt eller obesitas. Ida Karlsson poängterar att alla mår bra av att äta hälsosamt, motionera och att ha en hälsosam vikt. Men det kan vara personligt vilka metoder som fungerar.

TT: Hur vet jag om jag har ärftlighet för ett högt BMI?

– Det är jättesvårt att säga. Som i alla epidemiologisk forskning kan vi se samband på gruppnivå men för en enskild individ går det inte att säga eftersom det är så väldigt många gener inblandade. Man kan titta runt i familjen och kanske ana om det finns anlag. Men yttre faktorer påverkar också mycket.

Nu ska Ida Karlsson tillsammans med sin forskargrupp gå vidare och undersöka hur individer med övervikt orsakad av genetiska, respektive livsstilsfaktorer skiljer sig åt när det gäller blodsocker, kolesterol och inflammationsmarkörer.

(TT)

Fetma

(TT)

Övervikt är när du väger så mycket att det kan vara ohälsosamt. Kraftig övervikt kallas fetma eller obesitas. Vid fetma ökar risken för sjukdomar som till exempel högt blodtryck, diabetes typ 2 och belastningsskador i lederna.

Det finns olika metoder som du kan använda för att bedöma din vikt. Gränserna för vad som är övervikt och vad som är fetma kan till exempel räknas ut med hjälp av BMI eller genom att mäta midjemåttet.

Det finns olika sätt att behandla obesitas. Socialstyrelsen rekommenderar kombinerad levnadsvanebehandling där man får hjälp att skapa nya vanor för till exempel mat, träning eller sömn.

Den som är över 12 år kan också prova läkemedel som ökar mättnadskänslan, eller ett som får kroppen att ta upp mindre fett. En annan behandling är operation, till exempel gastric bypass. Den som får läkemedel eller en operation får också hjälp att anpassa sina levnadsvanor.

Källa:1177, Socialstyrelsen

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingRisken för hjärt-kärlsjukdom är högre bland personer med fetma som inte har anlag för fetma än bland de som har anlag, enligt svenska forskning. Arkivbild. Foto: Jonas Ekströmer/TT
Risken för hjärt-kärlsjukdom är högre bland personer med fetma som inte har anlag för fetma än bland de som har anlag, enligt svenska forskning. Arkivbild. Foto: Jonas Ekströmer/TT
Hälsa

"Rätt" gener gör fetman mindre farlig

Petra Hedbom

Orsakerna bakom fetma kan ha betydelse för risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Ny forskning visar att den som har "rätt" fetmagener klarar sig bättre.

Personer med fetma, eller obesitas, har en högre risk att drabbas av bland annat hjärtkärl-sjukdomar. Men de som har genetiska anlag för ett högt kroppsmasseindex, BMI, har en betydligt lägre risk än de som har gener för ett lågt BMI.

Forskaren och epidemiologen Ida Karlsson vid Karolinska institutet är en av författarna till en ny studie som undersökt kopplingen.

– Obesitas är en väldigt komplex sjukdom som beror på många olika faktorer. Men det verkar som att det finns skillnader som har att göra med den bakomliggande orsaken. Det kan vara så att de som har de genetiska anlagen har bättre förutsättningar att hantera en högre vikt.

I studien tittade forskarna på data från drygt 15 000 tvillingar födda före 1958 eller tidigare, där det fanns uppgifter om BMI och vissa gener. Det handlar inte om enstaka gener som styr risken att utveckla obesitas utan en sammanvägning av flera hundra tusen varianter som kopplas till en genetisk känslighet för högt BMI.

Forskarna samlade också in uppgifter om en rad olika hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt, kärlkramp, stroke och hjärtkirurgi.

Slutsatsen, som publicerats i Eclinical Medicine, var att kopplingen mellan obesitas och hjärt-kärlsjukdom var två gånger starkare bland dem som hade genetiska anlag för ett lågt BMI, jämfört med dem vars obesitas i huvudsak hade genetiska faktorer.

– Det är en pusselbit som visar att det är viktigt att inte bara titta på BMI utan på andra faktorer när det gäller obesitas. Eftersom det är en så stigmatiserad sjukdom kan resultaten hjälpa oss att förstå att dess effekter på hälsan skiljer sig åt för olika individer, säger Ida Karlsson.

Människor över hela världen blir allt tyngre och närmare en tredjedel av befolkningen lever nu med övervikt eller obesitas. Ida Karlsson poängterar att alla mår bra av att äta hälsosamt, motionera och att ha en hälsosam vikt. Men det kan vara personligt vilka metoder som fungerar.

TT: Hur vet jag om jag har ärftlighet för ett högt BMI?

– Det är jättesvårt att säga. Som i alla epidemiologisk forskning kan vi se samband på gruppnivå men för en enskild individ går det inte att säga eftersom det är så väldigt många gener inblandade. Man kan titta runt i familjen och kanske ana om det finns anlag. Men yttre faktorer påverkar också mycket.

Nu ska Ida Karlsson tillsammans med sin forskargrupp gå vidare och undersöka hur individer med övervikt orsakad av genetiska, respektive livsstilsfaktorer skiljer sig åt när det gäller blodsocker, kolesterol och inflammationsmarkörer.

(TT)

Fetma

(TT)

Övervikt är när du väger så mycket att det kan vara ohälsosamt. Kraftig övervikt kallas fetma eller obesitas. Vid fetma ökar risken för sjukdomar som till exempel högt blodtryck, diabetes typ 2 och belastningsskador i lederna.

Det finns olika metoder som du kan använda för att bedöma din vikt. Gränserna för vad som är övervikt och vad som är fetma kan till exempel räknas ut med hjälp av BMI eller genom att mäta midjemåttet.

Det finns olika sätt att behandla obesitas. Socialstyrelsen rekommenderar kombinerad levnadsvanebehandling där man får hjälp att skapa nya vanor för till exempel mat, träning eller sömn.

Den som är över 12 år kan också prova läkemedel som ökar mättnadskänslan, eller ett som får kroppen att ta upp mindre fett. En annan behandling är operation, till exempel gastric bypass. Den som får läkemedel eller en operation får också hjälp att anpassa sina levnadsvanor.

Källa:1177, Socialstyrelsen

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024