Genom att aktivt införa ett äldreperspektiv i samhällsplaneringen vill Stockholms stad förbättra förutsättningarna att må bra medan man åldras. Enligt en undersökning trivs de flesta äldre i staden. Samtidigt finns det många förbättringsmöjligheter.

Stockholms stad antog nyligen en handlingsplan för att bli en mer äldrevänlig stad. Liksom ett antal andra svenska städer ingår man i WHO:s nätverk för äldrevänliga städer och samhällen.

Erik Slottner (KD), äldreborgarråd i Stockholms stad, ser behovet av att föra in äldreperspektivet i alla nämnder och bolagsstyrelser.

– När det gäller barn och unga talar man om att få in barnperspektivet i samhällsplaneringen. Man hör ofta om funktionshinderperspektivet, att man ska skapa en tillgänglig stad. Men äldreperspektivet lyser tyvärr ofta med sin frånvaro.

Han säger att ungefär 15 procent av de som är över 65 år har behov av hemtjänst eller äldreboende, men att de flesta klarar sig utan samhällsinsatser. Handlingsplanen följer WHO:s riktlinjer och omfattar bland annat transporter, boende, social delaktighet och tillhörighet, och kommunikation.

Enligt Slottner finns det behov av fler anpassade bostäder.

– Många äldre klarar sig bra hemma, men behöver en mer tillgänglig bostad. Många efterfrågar en bostad med möjlighet till social gemenskap.

Här finns konceptet seniorlägenheter som är tillgänglighetsanpassade med gemensamma umgängesytor i huset.

Ett annat viktigt område är kultur- och idrottsaktiviteter. Erik Slottner säger att man också här ofta talar om barn och unga när man planerar, men att man även behöver få in äldreperspektivet.

– Kultur och idrott är jätteviktigt för äldre också, för att hålla sig fysiskt aktiv, för att förebygga sjukdomar och fallolyckor. Kultur är viktigt för social stimulans och för att motverka demens.

Äldres upplevelse

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum gjorde 2019 på Stockholms stads uppdrag en undersökning bland 2 500 personer över 65 år. Resultatet visar äldres upplevelse av att bo, leva och åldras i staden. Man har även tagit in deras synpunkter på hur staden kan bli mer äldrevänlig.

Över 80 procent av de tillfrågade tyckte att Stockholm är en trivsam stad att åldras i. Samtidigt uppgav en del att de inte kände sig trygga i närområdet. 14 procent besvärades av ensamhet och av dessa ville var femte ha hjälp mot ensamheten. 15 procent skulle vilja delta i volontärverksamhet. Var fjärde person uppgav att äldre i Stockholm diskrimineras på grund av ålder.

En uppföljande undersökning kan senare visa på effekterna av handlingsplanen.

Erik Slottner säger att man gör mycket redan.

– Det senaste året med pandemin har det kommit många negativa nyheter om det som inte fungerar inom äldreområdet, men det är mycket som fungerar också.

För honom är frågan om att minska ofrivillig ensamhet och social isolering bland äldre särskilt viktig. Många projekt syftar till att hjälpa äldre att hitta ett socialt sammanhang.

– Det är viktigt för hälsan, för det mentala välbefinnandet, men också för att förebygga sjukdom. Och för att få ett friskare åldrande.

Ett exempel är projektet Matlyftet som omsätter åtta miljoner kronor. Där används måltiden för att bryta social isolering. Det handlar även om att förbättra äldres kostvanor, förklarar han.

– Kosten är viktig för att förebygga sjukdomar, undernäring och även fetma.

Det kan handla om att äldre med hemtjänst kan få äta tillsammans istället för att äta ensamma. Man har också haft gemensam matlagning på sociala träffpunkter dit dietister och kockar kommit för att laga mat med de äldre. Erik Slottner nämner även Farsta där man ordnat matfestivaler med olika teman.

Hitta de ensamma

Nyligen påbörjade Stockholms stad ett samarbete med Volontärbyrån som kopplar ihop de som vill hjälpa till som volontärer med lämpliga föreningar. En anställd jobbar särskilt med föreningar som verkar för att bryta äldres ensamhet. Men det räcker inte att ordna aktiviteter, menar Slottner.

– Det är en utmaning att hitta de äldre. Risken när man ordnar sociala aktiviteter är att de äldre som hittar dit är de som ofta är sociala. Men de som kanske är lite rädda att gå in i sådana här sammanhang kanske inte hittar dit av olika skäl. Det är jätteviktigt att hitta dem.

De satsar även på att söka upp ensamma äldre. Han berättar att det finns de som ringer äldre för att erbjuda dem aktiviteter, ta med dem på promenad eller bara samtala en stund.

Ungdomsbesöken är ett mycket uppskattat inslag. 

– Erik Slottner, äldreborgarråd, Stockholms stad

I en satsning på tio miljoner kronor besöker ungdomar från högstadiet och gymnasiet äldreboenden på helger och sommarlov.

– Man kanske inte tror det, men känslan av ensamhet är ganska stor på äldreboenden. Så ungdomsbesöken är ett mycket uppskattat inslag och det är många äldreboenden som ingår där.

I Stockholms stad bor ungefär 150 000 personer över 65 år. Man beräknar att antalet personer över 80 år kommer att fördubblas till 2040.

– Det är en stor utmaning, säger Erik Slottner.

Risk för utanförskap

Ordförande i kommunala pensionärsrådet i Stockholms kommun och distriktsstyrelseledamot för SPF Seniorerna, Lena Hedquist, välkomnar fler äldrevänliga städer i Sverige.

– Världen över blir äldre personer fler och fler, delvis beroende på att vi håller oss friska längre och alltså lever längre. Många arbetar efter sin pensionering och bidrar till att samhället drar nytta av det, vi har kunskaper och livserfarenheter som är värdefulla för alla medborgare.

Hon säger att när man blir äldre kommer oftast behovet av ett anpassat boende, liksom insatser från äldreomsorgen och hälso- och sjukvården.

Begreppet ålderism innebär fördomar och diskriminering av äldre på grund av åldern. Hedquist anser att ämnet behöver tas upp till diskussion.

– Hur ser samhället på äldre personer? Måste man vara uppkopplad på nätet, ha ett BankId och kunna swisha för att klara sig, till exempel för att kunna vaccinera sig?

Risken är stor för ett utanförskap med ett B-lag och ett A-lag. 

– Lena Hedquist, ordförande kommunala pensionärsrådet Stockholm

Hon säger att även om digitaliseringen bland äldre har ökat mycket det senaste året så finns det fortfarande en andel som inte använder internet, främst personer över 80 år. En del kanske inte ens vill, menar hon.

– Risken är stor för ett utanförskap med ett B-lag och ett A-lag. Det gynnas ingen av!

Enligt WHO:s riktlinjer för kommunikation och information ska det bland annat finnas information tillgänglig för de som inte har tillgång till, eller inte kan använda, internet. Informationen kan ges skriftligt eller per telefon.

En viktig punkt där hon menar att samhället kan förbättras är delaktigheten. Det handlar om att äldre ska få delta i planeringen, istället för att bara få information om beslut i efterhand. En annan punkt är tillgänglighet.

– Så visst finns det att göra när det gäller att få Stockholm mer äldrevänligt, alltifrån gångbanor som är plogade och sandade till ett betydligt större inflytande i alla nämnder och bolag där hänsyn ska tas till äldres åsikter!

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.