Petra Krantz Lindgren: Har du tröttnat på att bråka med barnen?
Petra skriver och föreläser i ämnet ömsesidig respekt och samarbete mellan vuxna och barn


Bråkar ni mycket hemma hos er? Längtar du efter färre konflikter och mer konstruktiva och respektfulla sätt att lösa konflikter på? Häng med på min snabbkurs i konfliktlösning!

Nedan följer en viktig distinktion och tre antaganden. Med dessa i bagaget hoppas och tror jag att ni kan hitta ett konstruktivt och respektfullt förhållningssätt i familjens konfliktlösningsarbete.

En viktig distinktion: behov vs. strategier

En viktig utgångspunkt när jag arbetar med konfliktlösning, både i min egen och i andras familjer, är att skilja på ”behov” och ”strategier”. Behov är generella, oberoende av tid, plats och person. Strategier är specifika tillvägagångssätt för att tillgodose behov. För att ta ett exempel: Vi har alla behov av näring. En strategi för att möta det behovet kan vara att äta ett äpple.

Några exempel på behov som vi alla har:

1. Fysiska behov: tex. näring, luft, vatten, beröring, rörelse

2. Behov av autonomi/självständighet

3. Behov av ömsesidighet: tex. närhet, kärlek, kontakt, gemenskap, respekt

4. Behov av lek, skratt och humor

5. ”Andliga” behov: tex. harmoni, lugn, inspiration, ordning

Antagande 1: Allt beteende är strategier för att tillgodose behov

Jag tror att allt mänskligt beteende är strategier för att tillgodose behov. Annorlunda uttryckt: allt vi gör, gör vi för att fylla behov som vi har. Jag skriver det här blogginlägget just nu för att möta mitt behov av att berika livet för andra människor (jag vill ju gärna tro att det är någon som läser och gillar det jag skriver…). Jag ringde min mamma tidigare idag för att tillgodose mitt behov av kontakt. Och om en stund skall jag plocka undan disken i köket – en strategi för att tillgodose mitt behov av ordning. 

Antagande 2: Det finns flera tänkbara strategier för att tillgodose varje behov

Strategier är utbytbara. Det finns inte ett sätt att tillgodose de behov som vi har. Det finns flera! Att ringa mamma var inte den enda tänkbara strategin för mig att fylla mitt behov av kontakt. Jag kunde ha ringt till pappa eller en väninna. Eller så kunde jag satt på mig jackan och gått över till grannen. Eller loggat in på något chatforum på internet.

Antagande 3: Konflikter gäller oftast strategival

Konflikter uppstår när vi låser oss vid specifika strategier för att tillgodose våra behov. Det är ytterst sällan (om ens någonsin?) som behov står i konflikt med varandra. Det är de strategier som vi väljer för att tillgodose våra behov som kan hamna i konflikt med varandra. Detta betyder att konfliktlösning handlar om att försöka finna nya strategier för att tillgodose behoven vi har. Konfliktlösning måste inte innebära att någon eller båda parter ger upp på sina behov! Sann konfliktlösning handlar (enligt mig) om att finna strategier som gör att alla parter kan tillgodose sina behov.

Ett exempel hämtat från verkligheten

Jag gillar att titta på tv i vardagsrummet. Det är en strategi jag har för att tillgodose mitt behov av avkoppling. Mina barn gillar att leka högljudda rollekar i vardagsrummet. Det är en strategi de har för att tillgodose sina behov av lek och gemenskap. Om vi låser oss vid våra respektive strategier för att tillgodose våra behov står vi inför en oundviklig konflikt. Men, (och det här är det fina!) om vi fokuserar på våra respektive behov när vi försöker komma fram till något som funkar för alla så finns det plötsligt en uppsjö av olika lösningar, som alla bidrar till att både mina och barnens behov kan bli tillgodosedda:

– Jag kan titta på tv i sovrummet.
– Jag kan titta på tv med hörlurar.
– Jag kan gå en promenad (det tillgodoser också mitt behov av avkoppling).

– Barnen kan leka i källaren.
– Barnen kan leka en annan, tystare lek.
– Barnen kan gå ut och leka.

Slutsats

Nästa gång du hamnar i konflikt, fundera över vilket/vilka behov det är du vill tillgodose för egen del och likaså vilket/vilka behov den andre personen vill tillgodose. Försök sedan finna strategier som tar bådas era behov i beaktning. Det går!

Petra Krantz Lindgren. Foto: Caroline Andersson


Petra Krantz Lindgren är föreläsare och författare, och har bland annat skrivit boken ”Med känsla för barns självkänsla”. Hon arbetar med föräldrar och pedagoger som vill utveckla sina relationer med barn, där grunden är ömsesidig respekt och samarbete. Hon är beteendevetare och har en grundutbildning i psykologi, samtal och kommunikation. Den här texten publicerades ursprungligen på hennes blogg.