loadingSprickorna har hittats mellan punkt 4 och 5 på kartbilden. Foto: Stefan Jerrevång/TT
Sprickorna har hittats mellan punkt 4 och 5 på kartbilden. Foto: Stefan Jerrevång/TT
Inrikes

Nyupptäckta sprickor i Estoniaskrovet undersöks

TT

Två tidigare okända, 10–15 meter långa sprickor har hittats på Estonias skrov, bekräftar den estniska haverikommissionens chef René Arikas för TT. Men nya sonarundersökningar runt fartyget behövs för att ge en samlad bild.

Estlands haverikommission har bekräftat för TT att det finns två tidigare okända sprickor i skrovet. Jonas Bäckstrand, vid svenska haverikommissionen, säger att det är intressant, men att det finns en risk att man övertolkar data innan man har den samlade bilden.

– Det finns uppgifter i den här datan som ser ut som att det skulle vara sprickor, men vi behöver mer data innan vi kan säga något mer. Datan som samlas in nu ska sammanställas. Jag vill vara försiktig med att dra förhastade slutsatser, säger Jonas Bäckstrand vid Statens haverikommission till TT:s utsände på plats vid vrakplatsen.

Det är i nuläget oklart om sprickorna som estniska haverikommissionen sett härrör sig från förlisningen eller uppstått senare.

Instrumentet som ska ta fram detaljerade bilder på vraket – en Mesotech Scanning Sonar – förbereds. Foto: Stefan Jerrevång/TT

Vill ha samlad bild

Undersökningen går nu vidare med att man sätter ned sonarutrustning på olika punkter runt fartyget för att få en samlad bild. Samtidigt pågår även en annan typ av sonarundersökning.

– Vi håller just nu på med en svepsonarundersökning, som kallas för mesotech. Den är vi mitt i nu. Det finns data i det där som skulle kunna tyda på sprickbildningar i fartyget, men det är lite tidigt att bekräfta det ännu. Vi kommer att behöva titta närmare på den datan innan vi är färdiga, säger Jonas Bäckstrand.

TT: Kan ni i nuläget dra några slutsatser?

– Nej egentligen inte, det är för tidigt helt enkelt. Vi är mitt i datainsamlingen och om det skulle finnas sprickbildningar så behöver det inte heller vara något konstigt, i och med att fartyget legat på botten i 27 år. Vi får se vad vi kan får fram här under dagen, säger Jonas Bäckstrand.

"Tydliga sprickor"

Sprickorna hittades i samband med de nya undersökningarna som just nu bedrivs vid Estonias vrakplats i tio dagar. Bakgrunden till undersökningarna är de uppgifter om hål i Estonias styrbordssida som visades i en tv-dokumentär i höstas – och nu har alltså ytterligare skador på skrovet upptäckts.

Rolf Sörman, överlevare från katastrofen 1994 och anhörigrepresentant, är ombord på fartyget där upptäckten om de tidigare okända sprickorna gjorts.

– Jag har sett dem på datorskärmarna, det är tydliga sprickor. De har en annan karaktär än de håligheter som finns med i dokumentären. Det här är parallella sprickor, smala, omkring en decimeter breda, men med 10-15 meters längd.

Överlevaren Rolf Sörman tillbaka på olycksplatsen för första gången innan Statens haverikommission påbörjade sin nya utredning. Foto: Stefan Jerrevång/TT

"En bra utredning"

Rolf Sörman vill vara försiktig med att kommentera fyndet innan han har fått mer information, men han är inte särskilt förvånad, eftersom vraket legat på havets botten i 27 år.

Han är kritisk till den tidigare utredningen och tycker att den nya är mycket mer omsorgsfull än tidigare undersökningar.

– Vi gör mycket grejer som många tycker är helt onödigt, stora bottenundersökningar som undersöker konsistens, material, och så vidare. Det tycker jag inte att det varit innan, det har funnits luckor och konstigheter i tidigare utredningar, säger han.

"Vet inte vad som orsakat dem"

Sprickorna hittades av Brian Abbott, världsledande expert på de sonarmetoder som används i undersökningarna.

– Problemet med sprickorna är vad som orsakade dem. Vi vet inte om det skedde när fartyget sjönk eller efter att det sjunkit. Det har varit där nere i 27 år och rör på sig, säger han.

Syftet med förstudien som bedrivs är att avgöra vilka åtgärder som behövs för att fortsatt kunna granska hålen i vraket. Operationen har möjliggjorts i och med en ändring i lagen om gravfriden från och med den 1 juli.

Data om fartyget och bottenförhållanden samlas in med hjälp av ekolod och sonarmetoder och kommer att analyseras med hjälp av forskare från Stockholms universitet.

(TT)

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!

Estoniakatastrofen

(TT)

Passagerarfärjan Estonia förliste i Östersjön natten mot den 28 september 1994. Färjan hade lämnat hamnen i Tallinn kvällen före, men kantrade knappt halvvägs till Stockholm och sjönk på mindre än en timme.

852 människor omkom i katastrofen. 501 av dem var svenskar.

137 personer räddades.

Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev att fästena och låsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade. Fartyget kantrade till följd av att stora mängder vatten forsade in på bildäck.

Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krävt att det snabba förloppet då Estonia sjönk måste utredas ytterligare.

Efter dokumentären "Estonia – fyndet som ändrar allt" har haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland inlett en ny granskning.

För att kunna göra nya dykningar vid vrakplatsen begärde Statens Haverikommission att regeringen skulle ändra lagen om gravfrid.

Den 1 juli 2021 trädde en ändring av lagen om gravfrid i kraft. I den finns ett undantag från förbudet mot dykning som omfattar verksamhet som bedrivs av en myndighet i Sverige Estland, Finland, med avsikt utreda fartygets förlisning.

Med start den 8 juli gör Statens haverikommission nya undersökningar av olycksplatsen och Estonias vrak. Man kommer även att undersöka visiret som föll av vid förlisningen. Hålen i fartyget kommer att fotodokumenteras under våren 2022.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingSprickorna har hittats mellan punkt 4 och 5 på kartbilden. Foto: Stefan Jerrevång/TT
Sprickorna har hittats mellan punkt 4 och 5 på kartbilden. Foto: Stefan Jerrevång/TT
Inrikes

Nyupptäckta sprickor i Estoniaskrovet undersöks

TT

Två tidigare okända, 10–15 meter långa sprickor har hittats på Estonias skrov, bekräftar den estniska haverikommissionens chef René Arikas för TT. Men nya sonarundersökningar runt fartyget behövs för att ge en samlad bild.

Estlands haverikommission har bekräftat för TT att det finns två tidigare okända sprickor i skrovet. Jonas Bäckstrand, vid svenska haverikommissionen, säger att det är intressant, men att det finns en risk att man övertolkar data innan man har den samlade bilden.

– Det finns uppgifter i den här datan som ser ut som att det skulle vara sprickor, men vi behöver mer data innan vi kan säga något mer. Datan som samlas in nu ska sammanställas. Jag vill vara försiktig med att dra förhastade slutsatser, säger Jonas Bäckstrand vid Statens haverikommission till TT:s utsände på plats vid vrakplatsen.

Det är i nuläget oklart om sprickorna som estniska haverikommissionen sett härrör sig från förlisningen eller uppstått senare.

Instrumentet som ska ta fram detaljerade bilder på vraket – en Mesotech Scanning Sonar – förbereds. Foto: Stefan Jerrevång/TT

Vill ha samlad bild

Undersökningen går nu vidare med att man sätter ned sonarutrustning på olika punkter runt fartyget för att få en samlad bild. Samtidigt pågår även en annan typ av sonarundersökning.

– Vi håller just nu på med en svepsonarundersökning, som kallas för mesotech. Den är vi mitt i nu. Det finns data i det där som skulle kunna tyda på sprickbildningar i fartyget, men det är lite tidigt att bekräfta det ännu. Vi kommer att behöva titta närmare på den datan innan vi är färdiga, säger Jonas Bäckstrand.

TT: Kan ni i nuläget dra några slutsatser?

– Nej egentligen inte, det är för tidigt helt enkelt. Vi är mitt i datainsamlingen och om det skulle finnas sprickbildningar så behöver det inte heller vara något konstigt, i och med att fartyget legat på botten i 27 år. Vi får se vad vi kan får fram här under dagen, säger Jonas Bäckstrand.

"Tydliga sprickor"

Sprickorna hittades i samband med de nya undersökningarna som just nu bedrivs vid Estonias vrakplats i tio dagar. Bakgrunden till undersökningarna är de uppgifter om hål i Estonias styrbordssida som visades i en tv-dokumentär i höstas – och nu har alltså ytterligare skador på skrovet upptäckts.

Rolf Sörman, överlevare från katastrofen 1994 och anhörigrepresentant, är ombord på fartyget där upptäckten om de tidigare okända sprickorna gjorts.

– Jag har sett dem på datorskärmarna, det är tydliga sprickor. De har en annan karaktär än de håligheter som finns med i dokumentären. Det här är parallella sprickor, smala, omkring en decimeter breda, men med 10-15 meters längd.

Överlevaren Rolf Sörman tillbaka på olycksplatsen för första gången innan Statens haverikommission påbörjade sin nya utredning. Foto: Stefan Jerrevång/TT

"En bra utredning"

Rolf Sörman vill vara försiktig med att kommentera fyndet innan han har fått mer information, men han är inte särskilt förvånad, eftersom vraket legat på havets botten i 27 år.

Han är kritisk till den tidigare utredningen och tycker att den nya är mycket mer omsorgsfull än tidigare undersökningar.

– Vi gör mycket grejer som många tycker är helt onödigt, stora bottenundersökningar som undersöker konsistens, material, och så vidare. Det tycker jag inte att det varit innan, det har funnits luckor och konstigheter i tidigare utredningar, säger han.

"Vet inte vad som orsakat dem"

Sprickorna hittades av Brian Abbott, världsledande expert på de sonarmetoder som används i undersökningarna.

– Problemet med sprickorna är vad som orsakade dem. Vi vet inte om det skedde när fartyget sjönk eller efter att det sjunkit. Det har varit där nere i 27 år och rör på sig, säger han.

Syftet med förstudien som bedrivs är att avgöra vilka åtgärder som behövs för att fortsatt kunna granska hålen i vraket. Operationen har möjliggjorts i och med en ändring i lagen om gravfriden från och med den 1 juli.

Data om fartyget och bottenförhållanden samlas in med hjälp av ekolod och sonarmetoder och kommer att analyseras med hjälp av forskare från Stockholms universitet.

(TT)

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!

Estoniakatastrofen

(TT)

Passagerarfärjan Estonia förliste i Östersjön natten mot den 28 september 1994. Färjan hade lämnat hamnen i Tallinn kvällen före, men kantrade knappt halvvägs till Stockholm och sjönk på mindre än en timme.

852 människor omkom i katastrofen. 501 av dem var svenskar.

137 personer räddades.

Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev att fästena och låsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade. Fartyget kantrade till följd av att stora mängder vatten forsade in på bildäck.

Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krävt att det snabba förloppet då Estonia sjönk måste utredas ytterligare.

Efter dokumentären "Estonia – fyndet som ändrar allt" har haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland inlett en ny granskning.

För att kunna göra nya dykningar vid vrakplatsen begärde Statens Haverikommission att regeringen skulle ändra lagen om gravfrid.

Den 1 juli 2021 trädde en ändring av lagen om gravfrid i kraft. I den finns ett undantag från förbudet mot dykning som omfattar verksamhet som bedrivs av en myndighet i Sverige Estland, Finland, med avsikt utreda fartygets förlisning.

Med start den 8 juli gör Statens haverikommission nya undersökningar av olycksplatsen och Estonias vrak. Man kommer även att undersöka visiret som föll av vid förlisningen. Hålen i fartyget kommer att fotodokumenteras under våren 2022.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025