Storbankerna måste emittera nya obligationer för 500 miljarder kronor på fem år, enligt Riksgälden. Enligt analytiker kan kravet pressa upp kostnaderna för bolån och företagslån.
Enligt Riksgälden handlar det inte om att bankerna ska skuldsätta sig mer, utan om att ersätta befintliga bankobligationer och inlåning med nya typer av obligationer vars värde kan skrivas ned i krislägen.
Syftet med de nya så kallade efterställda obligationerna som Riksgälden nu kräver är att bygga upp en buffert. Den ska finnas tillgänglig i krislägen, så att en eventuell kris för en systemviktig bank drabbar skattebetalarna så lite som möjligt.
Bankerna har fem år på sig att uppfylla kraven. Det gör att effekterna inte blir särskilt dramatiska för bankerna, enligt Andreas Håkansson, bankanalytiker på Exane BNP Paribas.
Han tillägger att kostnaderna för efterställda obligationer kan vara något högre än exempelvis de bankobligationer som ska ersättas.
- Men vi vet ju vad bankerna gör med sina ökade upplåningskostnader. Det skickas ju bara direkt över till kunden, säger Håkansson.
De nya reglerna kommer att börja gälla från och med den 1 januari 2018 och de systemviktiga bankerna har till år 2022 på sig att uppfylla de skärpta kapitalkraven.
(TT)
