De fyra svenska storbankerna drog in drygt 100 miljarder kronor i vinster i fjol. Merparten, drygt 61 miljarder, ska delas ut till ägarna i vår.

Samtidigt ser framtiden ljus ut. Räntor är på väg upp och en epok av ökad reglering verkar ha nått vägs ände.

De redan starka storbankernas lönsamhet kan få en rejäl injektion i framtiden, om räntorna lyfter samtidigt som epoken av skärpta kapital- och buffertkrav efter Lehman Brothers-kraschen ersätts av avregleringar. Det öppnar för större risktagande, högre vinster och i slutändan ännu större utdelningar till ägarna.

Trump pådrivande kraft

Utlovade avregleringar från USA:s nya president Donald Trump är en pådrivande kraft i denna riktning. Men britternas beslut att lämna EU kan också få avregleringseffekter.

– Nu låter det som att USA:s regering inte vill ha Basel IV-reglerna. Det är klart positivt för de svenska bankerna, säger Andreas Håkansson, analytiker på Exane BNP Paribas.

Han tror att Trumps avoga inställning till regleringar kan innebära en effektiv bromskloss för nya krav på bankerna, även i Europa. Fast han tror inte att befintliga krav kommer att monteras bort i EU.

– Här uppe i Norden ska vi nog inte vänta oss att pendeln svänger tillbaka och att vi får mindre krav i framtiden. Men det kanske blir så att pendeln stannar och att vi kan nöja oss med de krav som vi nu har.

Hela samhällsekonomin

Enligt Håkansson borde inte bara bankägare utan även bankernas kunder välkomna avregleringstrenden.

– Blir det högre kapitalkrav skickas det alltid vidare till bankernas kunder, så nya så kallade Basel-regler skulle innebära en ökad kostnad för hela samhällsekonomin.

I Basel diskuterar företrädare från finansmyndigheter för närvarande ett så kallat generellt riskviktsgolv, som skulle begränsa hur mycket interna modeller för att räkna fram kapitalbehov får avvika från normalläget.

– Det kan bli en viss effekt på kapitalkrav för bolån, men det blir snarare på övriga krediter som riskvikterna påverkas, säger Erik Thedéen, Finansinspektionens generaldirektör.

”Mycket allvarligt”

Han hoppas att Baselkommittén och liknande forum för finansmyndigheter ska kunna fortsätta leverera globala standarder även med Trump i Vita huset. Fast om USA slutar delta ser han på sikt stora risker.

– Det vore ju förstås mycket, mycket allvarligt. Börjar vi få en regelkonkurrens, där olika länder lockar till sig verksamhet med lättare regler, då är det klart att då hotas i förlängningen stabiliteten, säger han.

– Det är klart att USA är en nyckelspelare i alla de där samarbetena. Utan USA blir ju trovärdigheten väsentligt lägre, tillägger han.

Det bästa är enligt Thedéen om man kan ta fram en grundläggande global samsyn på kapital och likviditet där man sedan tillåter nationella och regionala avvikelser.

– Idén om att ha en total samordning på decimalen tror jag vore olyckligt och det är ju inte så dagens system ser ut. Men det är heller inte bra med total frihet för då finns det en risk att det blir regelkonkurrens, där man börjar tävla om vem som erbjuder de mjukaste kraven.