Förändringarna i tarmfloran hos personer med inflammatoriska tarmsjukdomar är större än vad man tidigare trott, visar ny forskning. Vissa goda bakterier försvinner nästan helt under perioder då sjukdomen förvärras.
Bakteriefloran hos människor med inflammatoriska tarmsjukdomar, som till exempel Crohns sjukdom, IDB och ulcerös kolit, liknar periodvis den hos friska personer. Skillnaden är att hos en frisk person är floran stabil, säger Jonas Halfvarson som forskar i medicin vid Örebro Universitet.
En ny studie visar att vissa bakterier försvinner nästan helt när personer med inflammatoriska tarmsjukdomar får ett skov. Studien, som publicerades i tidskriften Nature Microbiology den 14 februari 2017, visar också på en koppling mellan en förändrad tarmflora och ökad medicinering på grund av ett skov.
– Man kunde se att de som blev sjuka och behandlades med kortison hade en över tid mer föränderlig flora, säger Halfvarson via e-post.
Det forskas och skrivs mycket om tarmbakteriers betydelse vid olika sjukdomar. Undergrupper av inflammatoriska sjukdomar kan kopplas till tarmflorans karaktär och förändringar i arvsanlagen. Det är dock fortfarande oklart vilken inverkan olika miljöfaktorer som kost och rökning har.
– Stora framsteg har gjorts kring tarmbakteriers betydelse för uppkomsten av olika sjukdomar, inklusive IBD, men det är fortfarande långt kvar innan vi i detalj förstår deras betydelse, säger Halfvarson.
Enligt Halfvarson talar studier för att kosttillskott med goda bakterier, så kallade probiotika, kan vara gynnsamt vid vissa former av IBD, exempelvis E nissle 1917 och VSL3.
I den nya studien, som är ett samarbete mellan forskare från Sverige, USA, Tyskland och Spanien, lät man en mindre grupp friska personer och 128 patienter med framförallt Crohns sjukdom och ulcerös kolit, lämna avföringsprover var tredje månad.
I nästa steg vill forskarna göra tätare undersökningar för att bättre kunna förstå mekanismerna bakom förändringarna. Det optimala hade varit att ta prover varje dag, säger Halfvarson. Han tror dock att det skulle vara svårt att få personer att vilja delta i en sådan studie.
Målet med forskningen är att hitta nya och effektivare metoder för att diagnostisera och behandla sjukdomar som i dag ofta innebär ett livslångt lidande.
Crohns sjukdom och ulcerös kolit är svåra kroniska tarminflammationer, som orsakar blodiga diarréer, buksmärta och viktminskning hos de drabbade. Konsekvenserna är ofta livslång medicinering, sjukhusvård, nedsatt arbetsförmåga, kirurgisk behandling och försämrad livskvalitet.
Varje år insjuknar cirka 1 000 personer i ulcerös kolit i Sverige. Sjukdomen uppstår oftast i åldern 15-30 år. IBD har ökat kraftigt de senaste årtiondena.
Det finns inget som botar sjukdomen, men skov och inflammationer kan lindras med med kortison, låga doser av cellgifter och biologiska läkemedel som så kallade TNF-hämmare, som hämmar ett signalämne som aktiveras vid inflammation.
