loadingGummigranulat från konstgräsplan.Foto: Gorm Kallestad/TT Nyhetsbyrån
Gummigranulat från konstgräsplan.Foto: Gorm Kallestad/TT Nyhetsbyrån
Krönikan

Notan för EU-beslutet blir hög

Gunnar Persson

EU-beslutet att förbjuda utfyllnadsmaterialet gummigranulat i konstgräsplaner blir dyrt. Unionens medlemsländer ska på åtta år ersätta det och notan beräknas landa på över 100 miljarder kronor.

Orsaken till förbudet är att gummigranulat (=nedmalda bildäck), detta irriterande material som följer med hem i skorna bara efter en kortare promenad på en konstgräsplan, ingår i vad som kallas mikroplaster. Det letar sig inte bara in i skorna utan också i allt levandes arvsmassa. Vi vet ännu inte tillräckligt mycket om det, mer än att det är skadligt.

För 20 år sedan var konstgräsplaner vägen till nirvana när fotbollens användarvänliga framtid målades upp. Nu är det alltså tvärstopp för det ämne som fyller ut mellan grässtråna av plast, tjänstgör som ”jord” och har medverkat hyggligt till att få bollen att uppföra sig som på naturgräs. EPDM, som det kallas, har blivit ett fall för Kemikalieinspektionen.

Idag spelas fotboll på tre underlag – naturgräs, hybridgräs och konstgräs. Hybridgräs är en kombination av naturgräs (minst 80%) och konstgräs. Det är en vanlig förstärkning i Storbritannien, Nederländerna/Belgien och Italien och tar udden av deras leriga vintrar. Konstgräset förekommer där vädret slår ut naturgräset. Norröver, där planvärme skulle sluka stora mängder energi för att få spelbara planer hela säsongen. Men också i till exempel Spanien, där en gassande sol förutsätter stora mängder vatten.

Nu gäller det att anpassa konstgräset så dess avigsidor försvinner.

Sverige vaknade förhållandevis tidigt vad gäller mikroplaster. Man har i ett decennium försökt hindra gummigranulatet med hjälp av barriärer och filter från att komma ner i dagvattenbrunnar och den vägen komma nära människan. En bra start. Men nu ska alltså gummigranulatet förbjudas helt och hållet.

Konstgräsfabrikanterna, som erbjuder hela paketet från grund (gummipad) till strå och ifyllnadsmaterial, kommer nu på bred front med ersättningar för de olika varianter av EPDM som finns idag:

• Specialsand, som utlovas vara tillräckligt tung för att ligga kvar mellan stråna. Här behövs alltså inte samma påfyllnadsgrad som med EPDM.

• Krossade olivkärnor.

• Växtbaserat material från sockerrör som är ”certifierat som 100% nedbrytbart, 100% komposterbart, 100 % organiskt och kan återvinnas till bland annat nytt ifyllnadsgranulat”.

• Ett korkmaterial som är expanderat med hjälp av het vattenånga och därför inte absorberar vatten. Det sistnämnda har visat sig vara ett villkor för svenska förhållanden då ett tidigare material (naturkork och kokosfibrer) stelnade vid minusgrader.

Gemensamt för alla dessa material är en viss spridningsgrad när man till exempel plogar planen vintertid, spolar av (tvättar) eller bara använder den.

Den komplikationen finns ju inte med naturgräs. Fabrikanterna lovar nu låg spridningsgrad, vilket i sin tur medför bättre ekonomi för ägaren som inte lika ofta behöver beställa påfyllnad.

Konstgräset sköter sig inte självt. Långt därifrån. Utan påfyllnad blir planen hård och ohälsosam för vanemässig användning. Bollen studsar ”onaturligt” och risken för framförallt knäskador ökar dramatiskt. På sistone har spelare i Hammarby och Djurgården opponerat sig på mot underlaget på Tele2 Arena i Stockholm, som de menar är både för hårt och ger upphov till infekterade brännskador vid direktkontakt.

En annan invändning mot konstgräset är att den artificiella jämnheten och avsaknaden av naturlig friktion gör att bollen rullar alldeles för snabbt. Det betyder att långbollar ”försvinner” men också att det är en tröstlös uppgift för de anfallare som ska störa motståndarnas försvarare i speluppbyggnaden. De hinner aldrig fram.

Vi hamnade här ur ambitionen att alla ska kunna spela fotboll på konkurrensneutralt sätt, både nationellt och internationellt. Det miljömässigt ofarliga hybridgräset har gjort att vi har lagt lervällingen bakom oss. Nu gäller det att anpassa konstgräset så att dess avigsidor försvinner.

Herr- och Damallsvenskan har sammanlagt 30 deltagare varav fem dubblerar. I ett av fallen (Djurgården) spelar herr- (Stockholms stadion) och damlagen (Tele2) på olika arenor.

Herrallsvenskan (16)

Naturgräs (6)

AIK, Degerfors IF, Halmstads BK, IFK Värnamo, Mjällby AIF, Varbergs BoIS

Hybrid (3)

IFK Göteborg, Kalmar FF, Malmö FF

Konstgräs (7)

BK Häcken, Djurgårdens IF, Hammarby IF, IF Brommapojkarna, IF Elfsborg, IFK Norrköping, IK Sirius.

Damallsvenskan (14):

Naturgräs (2)

Djurgårdens IF, Vittsjö GIK

Hybrid (3)

IFK Kalmar, Kristianstads FF, Växjö DFF

Konstgräs (9)

BK Häcken, FC Rosengård, Hammarby IF, IF Brommapojkarna, IFK Norrköping, IK Uppsala, KIF Örebro, Linköpings FC, Piteå IF.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingGummigranulat från konstgräsplan.Foto: Gorm Kallestad/TT Nyhetsbyrån
Gummigranulat från konstgräsplan.Foto: Gorm Kallestad/TT Nyhetsbyrån
Krönikan

Notan för EU-beslutet blir hög

Gunnar Persson

EU-beslutet att förbjuda utfyllnadsmaterialet gummigranulat i konstgräsplaner blir dyrt. Unionens medlemsländer ska på åtta år ersätta det och notan beräknas landa på över 100 miljarder kronor.

Orsaken till förbudet är att gummigranulat (=nedmalda bildäck), detta irriterande material som följer med hem i skorna bara efter en kortare promenad på en konstgräsplan, ingår i vad som kallas mikroplaster. Det letar sig inte bara in i skorna utan också i allt levandes arvsmassa. Vi vet ännu inte tillräckligt mycket om det, mer än att det är skadligt.

För 20 år sedan var konstgräsplaner vägen till nirvana när fotbollens användarvänliga framtid målades upp. Nu är det alltså tvärstopp för det ämne som fyller ut mellan grässtråna av plast, tjänstgör som ”jord” och har medverkat hyggligt till att få bollen att uppföra sig som på naturgräs. EPDM, som det kallas, har blivit ett fall för Kemikalieinspektionen.

Idag spelas fotboll på tre underlag – naturgräs, hybridgräs och konstgräs. Hybridgräs är en kombination av naturgräs (minst 80%) och konstgräs. Det är en vanlig förstärkning i Storbritannien, Nederländerna/Belgien och Italien och tar udden av deras leriga vintrar. Konstgräset förekommer där vädret slår ut naturgräset. Norröver, där planvärme skulle sluka stora mängder energi för att få spelbara planer hela säsongen. Men också i till exempel Spanien, där en gassande sol förutsätter stora mängder vatten.

Nu gäller det att anpassa konstgräset så dess avigsidor försvinner.

Sverige vaknade förhållandevis tidigt vad gäller mikroplaster. Man har i ett decennium försökt hindra gummigranulatet med hjälp av barriärer och filter från att komma ner i dagvattenbrunnar och den vägen komma nära människan. En bra start. Men nu ska alltså gummigranulatet förbjudas helt och hållet.

Konstgräsfabrikanterna, som erbjuder hela paketet från grund (gummipad) till strå och ifyllnadsmaterial, kommer nu på bred front med ersättningar för de olika varianter av EPDM som finns idag:

• Specialsand, som utlovas vara tillräckligt tung för att ligga kvar mellan stråna. Här behövs alltså inte samma påfyllnadsgrad som med EPDM.

• Krossade olivkärnor.

• Växtbaserat material från sockerrör som är ”certifierat som 100% nedbrytbart, 100% komposterbart, 100 % organiskt och kan återvinnas till bland annat nytt ifyllnadsgranulat”.

• Ett korkmaterial som är expanderat med hjälp av het vattenånga och därför inte absorberar vatten. Det sistnämnda har visat sig vara ett villkor för svenska förhållanden då ett tidigare material (naturkork och kokosfibrer) stelnade vid minusgrader.

Gemensamt för alla dessa material är en viss spridningsgrad när man till exempel plogar planen vintertid, spolar av (tvättar) eller bara använder den.

Den komplikationen finns ju inte med naturgräs. Fabrikanterna lovar nu låg spridningsgrad, vilket i sin tur medför bättre ekonomi för ägaren som inte lika ofta behöver beställa påfyllnad.

Konstgräset sköter sig inte självt. Långt därifrån. Utan påfyllnad blir planen hård och ohälsosam för vanemässig användning. Bollen studsar ”onaturligt” och risken för framförallt knäskador ökar dramatiskt. På sistone har spelare i Hammarby och Djurgården opponerat sig på mot underlaget på Tele2 Arena i Stockholm, som de menar är både för hårt och ger upphov till infekterade brännskador vid direktkontakt.

En annan invändning mot konstgräset är att den artificiella jämnheten och avsaknaden av naturlig friktion gör att bollen rullar alldeles för snabbt. Det betyder att långbollar ”försvinner” men också att det är en tröstlös uppgift för de anfallare som ska störa motståndarnas försvarare i speluppbyggnaden. De hinner aldrig fram.

Vi hamnade här ur ambitionen att alla ska kunna spela fotboll på konkurrensneutralt sätt, både nationellt och internationellt. Det miljömässigt ofarliga hybridgräset har gjort att vi har lagt lervällingen bakom oss. Nu gäller det att anpassa konstgräset så att dess avigsidor försvinner.

Herr- och Damallsvenskan har sammanlagt 30 deltagare varav fem dubblerar. I ett av fallen (Djurgården) spelar herr- (Stockholms stadion) och damlagen (Tele2) på olika arenor.

Herrallsvenskan (16)

Naturgräs (6)

AIK, Degerfors IF, Halmstads BK, IFK Värnamo, Mjällby AIF, Varbergs BoIS

Hybrid (3)

IFK Göteborg, Kalmar FF, Malmö FF

Konstgräs (7)

BK Häcken, Djurgårdens IF, Hammarby IF, IF Brommapojkarna, IF Elfsborg, IFK Norrköping, IK Sirius.

Damallsvenskan (14):

Naturgräs (2)

Djurgårdens IF, Vittsjö GIK

Hybrid (3)

IFK Kalmar, Kristianstads FF, Växjö DFF

Konstgräs (9)

BK Häcken, FC Rosengård, Hammarby IF, IF Brommapojkarna, IFK Norrköping, IK Uppsala, KIF Örebro, Linköpings FC, Piteå IF.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024