Naturligare liv: Vi har valt ett enklare liv
Blogg om hållbar livsstil och personlig utveckling


Enklare för oss – att gå tillbaka till något mer ursprungligt

De senaste dagarna har jag spenderat i det lilla torp som min man och jag håller på och renoverar. Det har flutit på bra på sistone, vilket känns superhärligt!

Jag ska skriva lite kort om vad ett enklare liv innebär för oss. Det är ju något som jag har nämnt vid flera tillfällen tidigare, att vi drömmer om att leva enklare. Men vad innebär det egentligen? Dessutom tänkte jag bjuda på några glimtar från torpet!

Foto: Sandra Junhammar

När vi (min man och jag) pratar om ett enklare liv, så menar vi inte nödvändigtvis en bekymmersfri tillvaro. Inte heller syftar vi till att köpa diverse moderna bekvämligheter som gör att vi kan luta oss tillbaka och låta maskinerna göra jobbet åt oss.

Nej, att leva enklare handlar snarare om att gå tillbaka till något mer ursprungligt för oss. Att leva nära och i harmoni med naturen. Att odla och på sikt bli alltmer självförsörjande. Att följa årstidsväxlingarna och själva kunna styra över en stor del av vår tid. Det handlar om frihet. Och om att vi prioriterar och värdesätter (fri)tid högre än pengar, och därmed är villiga att välja en ‘lägre standard’.

Foto: Sandra Junhammar

Med det sagt kanske det i slutändan inte blir så att vi arbetar mindre än tidigare, men för oss är det skillnad på jobb och jobb. Att själv odla, skörda, förädla, samt tillverka och underhålla saker tar såklart tid – samtidigt ger det enorm tillfredsställelse!

Sedan kommer vi såklart behöva dra in en del pengar även framöver, och tanken är inte att vi ska isolera oss från samhället helt och hållet! (Och bara för att vi gör det här valet, innebär det ju inte att alla andra bör göra samma sak. Eller att det är fel att leva ”Svensson-liv” för den delen. Nej, var och en ska såklart göra det som passar dem bäst!)

Foto: Sandra Junhammar

Torprenovering

Hursomhelst är vi ju inte riktigt framme vid vår självhushållar-dröm ännu, utan renoverar som sagt ett torp. Hittills har vi i princip gjort allt rivnings- och renoveringsarbete själva, och tanken är att fortsätta och göra så mycket vi bara kan (och får göra) själva. Det tar såklart en hel del tid, eftersom vi egentligen bara är två glada (men tämligen händiga) amatörer.

Vi har fått frågan på lite olika håll om det inte vore bättre att ta hjälp av fackmän, eftersom det skulle snabba på processen en hel del. (Och tro mig, det har känts otroligt lockande vid vissa tillfällen.) Men samtidigt kan man hålla på med renoveringsarbeten ganska länge själv utan att det blir dyrare.

Foto: Sandra Junhammar

Jag såg en uträkning på detta för en tid sedan och har för mig att man kunde vara åtminstone 3-4 gånger så långsam som en fackman och fortfarande tjäna på att göra det själv. Självklart förstår jag att det inte passar alla, dels kräver det ju att man har möjlighet att ta ledigt från ett eventuellt jobb samt att man har viss fallenhet för att arbeta praktiskt. (Det kan ju bli lite kämpigt om man har tummen mitt i handen 😉)

Foto: Sandra Junhammar

Just nu flyter renoveringen på ganska bra, men bitvis har det ärligt talat varit ganska tungt. Vi har faktiskt övervägt att ge upp vid flera tillfällen och göra något annat istället, eftersom det känts övermäktigt. Vi har trots allt hållit på i ca 1,5 år nu och lär troligen inte bli klara det närmsta året om jag säger så, just eftersom arbetet är så otroligt omfattande!

Vid ett tillfälle när det kändes lite extra tungt och jag beklagade mig lite inför en vän, så sa han något väldigt klokt som liksom fastnat hos mig sedan dess: ”Visst, det kanske tar några år för er att bli klara med torpet. Men samtidigt kommer ni inte behöva betala lån på ert hus tills ni fyller 85, vilket banken räknar med att jag ska göra.”

Det var verkligen en fin påminnelse för mig, samtidigt som det gav välbehövligt perspektiv. Inte för att det är fel att ha huslån som man betalar under en stor del av sitt liv (jag lägger ingen värdering i det, utan det är upp till var och en). Men hans ord var så viktiga för mig i den stunden – för visst det kanske tar några år för oss att bli klara, men det lägger grunden för och utgör en viktig pusselbit för den livsstil vi vill ha framöver.

Foto: Sandra Junhammar

Avslutningsvis vill jag bara förtydliga att jag är medveten om att människor har olika förutsättningar, samt att jag inte är ute efter att säga vad som är rätt eller fel. Jag vill bara dela med mig utav mina/våra tankar. Kanske kan det bidra till att fler vågar välja lite annorlunda? Till att fler vågar ifrågasätta alla normer och göra sin egen grej? Jag hoppas det! ♥

Sandra Junhammar brinner för yoga, hållbar livsstil och personlig utveckling. Hon har valt ett liv i frivillig enkelhet och tagit en paus från jobbet som byggnadsingenjör. Sandra intresserar sig för självhushållning och strävar efter att leva nära och i samklang med naturen. I sina texter lyfter hon ämnen som rör hälsan och miljön, men också normer, minimalism och downshifting. Förhoppningen är att inspirera andra att frigöra tid och må bättre. Den här texten publicerades ursprungligen på hennes blogg

 

Stora skuggor simmar in mot stranden – men vad är det för underliga varelser?

Slav under kommunismen