loadingMeteorregnet Perseiderna inträffar en gång per år, med start kring den 10 augusti. Foto: Blaine McCartney/AP/TT
Meteorregnet Perseiderna inträffar en gång per år, med start kring den 10 augusti. Foto: Blaine McCartney/AP/TT
Vetenskap

Meteorsvärm närmar sig jorden

TT

Jorden är på väg in i ett stoftmoln i rymden med kometrester. Nästa vecka väntas stjärnfallen över natthimlen kulminera, då jorden kolliderar med meteorsvärmen.

Meteorregnet Perseiderna inträffar en gång per år, med start kring den 10 augusti. Då korsar jorden en bana med ofarligt meteorgrus, som utsöndrats av kometen Swift-Tuttle.

– I banan ligger kometstoft som rusar in i jordatmosfären med en hastighet på minst 30 kilometer per sekund, säger Peter Linde, docent i astronomi och ordförande i Svenska astronomiska sällskapet.

Högt uppe i atmosfären värms meteorgruset upp och förgasas genom friktion mot luftmolekyler.

– Då lyser de upp och bildar ett ljusspår som kan ses i någon sekund. Det är det som vi uppfattar som ett stjärnfall.

Spektakulära ljusfenomen

Ju större stenarna är, desto tydligare blir strecken på himlen. Det räcker med ett litet korn för att vi ska se det från jorden.

– Vanligtvis är det millimetersmå korn. I mer sällsynta fall kan det vara större stenar som kan skapa mer spektakulära ljusfenomen.

Mellan onsdag och fredag nästa vecka kulminerar aktiviteten. Vid ideala förhållanden kan upp till 60 stjärnfall observeras per timme, ett i minuten.

Då håller Tycho Brahe-observatoriet i Malmö öppet för allmänheten, som kan beskåda natthimlen från klockan 21 till framåt natten.

– Det handlar om att se så mycket av himlen som möjligt. Det gör man bäst med blotta ögat, säger Peter Linde, som också är ordförande för Tycho Brahe-sällskapet, som driver observatoriet.

Kometen närmar sig

Stjärnfallen kan ses över hela jorden, men de man själv ser är lokala. Gissningsvis ser man meteorer som faller inom 50 mil från den plats man befinner sig på, säger Peter Linde.

– Om det inte är riktigt mörkt ser man bara de ljusaste.

Kometen Swift-Tuttle passerar vårt inre solsystem vart 133:e år. I mer sällsynta fall kommer den närmare jorden. År 4479 beräknas den komma inom ett avstånd på cirka sex miljoner kilometer. Sannolikheten för en kollision med jorden uppskattas då till en på miljonen.

– Risken att den kolliderar med jorden är i princip obefintlig, säger Peter Linde.

Han rekommenderar alla som får tillfälle att sätta sig i en vilostol med en filt över sig och fascineras över stjärnhimlen.

– En del upplever hur små vi är i förhållande till allt där ute. Jag har en annan uppfattning, vi är väldigt speciella i förhållande till allt där ute eftersom vi kan se och njuta av detta, säger Peter Linde och fortsätter:

– Vi är intelligenta varelser. Vi har ett och ett halvt kilo materia i hjärnan som är extremt högt organiserat. Men det är bara materia. Och det har kommit från rymden och bildats i stjärnornas centrum.

(Jonas Grönvik/TT)

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!

Meteorsvärmar

(TT)

Meteorsvärmar inträffar vid jordens passage genom en så kallad meteorström. Strömmen består av stoft från kometer som kretsar kring solen i banor. Om jorden passerar i detta kan en meteorskur bildas.

I dagligt tal kan vi kalla det för stjärnfallsregn, men det är inte stjärnor som faller. Det är gruskorn som bromsas av atmosfären och hettar upp luften framför dem. Inbromsningen blir så kraftig att ljuset från hetluften kan ses ända från marken som en meteor. Hettan får gruskornet att gå sönder och dunsta bort helt och de träffar därför aldrig marken.

En meteorsvärm kan vara från några timmar till flera veckor.

Källa: Nationalencyklopedin

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingMeteorregnet Perseiderna inträffar en gång per år, med start kring den 10 augusti. Foto: Blaine McCartney/AP/TT
Meteorregnet Perseiderna inträffar en gång per år, med start kring den 10 augusti. Foto: Blaine McCartney/AP/TT
Vetenskap

Meteorsvärm närmar sig jorden

TT

Jorden är på väg in i ett stoftmoln i rymden med kometrester. Nästa vecka väntas stjärnfallen över natthimlen kulminera, då jorden kolliderar med meteorsvärmen.

Meteorregnet Perseiderna inträffar en gång per år, med start kring den 10 augusti. Då korsar jorden en bana med ofarligt meteorgrus, som utsöndrats av kometen Swift-Tuttle.

– I banan ligger kometstoft som rusar in i jordatmosfären med en hastighet på minst 30 kilometer per sekund, säger Peter Linde, docent i astronomi och ordförande i Svenska astronomiska sällskapet.

Högt uppe i atmosfären värms meteorgruset upp och förgasas genom friktion mot luftmolekyler.

– Då lyser de upp och bildar ett ljusspår som kan ses i någon sekund. Det är det som vi uppfattar som ett stjärnfall.

Spektakulära ljusfenomen

Ju större stenarna är, desto tydligare blir strecken på himlen. Det räcker med ett litet korn för att vi ska se det från jorden.

– Vanligtvis är det millimetersmå korn. I mer sällsynta fall kan det vara större stenar som kan skapa mer spektakulära ljusfenomen.

Mellan onsdag och fredag nästa vecka kulminerar aktiviteten. Vid ideala förhållanden kan upp till 60 stjärnfall observeras per timme, ett i minuten.

Då håller Tycho Brahe-observatoriet i Malmö öppet för allmänheten, som kan beskåda natthimlen från klockan 21 till framåt natten.

– Det handlar om att se så mycket av himlen som möjligt. Det gör man bäst med blotta ögat, säger Peter Linde, som också är ordförande för Tycho Brahe-sällskapet, som driver observatoriet.

Kometen närmar sig

Stjärnfallen kan ses över hela jorden, men de man själv ser är lokala. Gissningsvis ser man meteorer som faller inom 50 mil från den plats man befinner sig på, säger Peter Linde.

– Om det inte är riktigt mörkt ser man bara de ljusaste.

Kometen Swift-Tuttle passerar vårt inre solsystem vart 133:e år. I mer sällsynta fall kommer den närmare jorden. År 4479 beräknas den komma inom ett avstånd på cirka sex miljoner kilometer. Sannolikheten för en kollision med jorden uppskattas då till en på miljonen.

– Risken att den kolliderar med jorden är i princip obefintlig, säger Peter Linde.

Han rekommenderar alla som får tillfälle att sätta sig i en vilostol med en filt över sig och fascineras över stjärnhimlen.

– En del upplever hur små vi är i förhållande till allt där ute. Jag har en annan uppfattning, vi är väldigt speciella i förhållande till allt där ute eftersom vi kan se och njuta av detta, säger Peter Linde och fortsätter:

– Vi är intelligenta varelser. Vi har ett och ett halvt kilo materia i hjärnan som är extremt högt organiserat. Men det är bara materia. Och det har kommit från rymden och bildats i stjärnornas centrum.

(Jonas Grönvik/TT)

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!

Meteorsvärmar

(TT)

Meteorsvärmar inträffar vid jordens passage genom en så kallad meteorström. Strömmen består av stoft från kometer som kretsar kring solen i banor. Om jorden passerar i detta kan en meteorskur bildas.

I dagligt tal kan vi kalla det för stjärnfallsregn, men det är inte stjärnor som faller. Det är gruskorn som bromsas av atmosfären och hettar upp luften framför dem. Inbromsningen blir så kraftig att ljuset från hetluften kan ses ända från marken som en meteor. Hettan får gruskornet att gå sönder och dunsta bort helt och de träffar därför aldrig marken.

En meteorsvärm kan vara från några timmar till flera veckor.

Källa: Nationalencyklopedin

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024