Det är allvarligt när staten har ett statsbidragssystem som gynnar stora städer och diskriminerar små kommuner. Det värsta är den politiska oförmågan att se möjligheter i små kommuner, i stället stämplas de som förlorade utflyttningskommuner som på sikt kommer att dö ut. I dag bor det dock lika många människor på landsbygden som det gjorde för några decennier sedan.

De små kommunerna har ingen representation i riksdagen. För dem är det väldigt svårt, närmast omöjligt, att påverka politiken. Den hjälp de får som är beslutad av storstadspolitiker kommer alltid i efterhand. Jämför vi med andra länder som Tyskland, Frankrike och inte minst Norge har vi ett centralistiskt och toppstyrt samhällssystem. Det värsta är den politiska oförmågan att se möjligheter och utveckling i små kommuner. I stället stämplas de som förlorade utflyttningskommuner som på sikt kommer att dö ut. Ofta får centrala politiker hjälp av kommunpolitiker i egna partier, vilka drömmer om statliga investeringar och hyllar exploatering. Detta är politiker som prioriterar det egna partiet framför kommuninvånarna, som är de människor som valt dem för att ta ansvar och utveckla kommunen.

Jag ser tre stora problem som mindre kommuner brottas med: