loading



Illustration av Sun Mingguo/Epoch Times
Illustration av Sun Mingguo/Epoch Times
Traditionell kinesisk kultur

Kungen får besök av en gammal ungmö

Su Lin

Under De stridande staternas period (475–221 f.Kr.) levde en ovanligt ful kvinna vid namn Zhongli Chun, i Wuyan i staten Qi. Hon kallades senare för Wuyan. Vid 40 års ålder hade hon fortfarande inte blivit gift. En dag gick hon till kungens palats och bad kungen gifta sig med henne. Det märkliga var att kungen faktiskt gifte sig med henne och gjorde henne dessutom till landets drottning. I den här berättelsen får vi veta varför.

Wuyan är både ett kvinnonamn och namnet på en plats. I avsnittet som handlar om ”Zhongli Chun of Qi” i boken ”Biografier över exemplariska kvinnor” (Biographies of Exemplary Women), som historiken Liu Xiang gav ut under Västra Handynastin (206 f.Kr. till 24 e.Kr.), beskriver han Wuyan som oöverträffat ful. Enligt beskrivningen hade hon utstående panna, utskjutande haka, insjunkna ögon, uppnäsa, tjock nacke, tunt hår, duvbröst, kutande rygg och mörk hy.

Men Wuyan bekymrade sig inte om sitt utseende. Inte heller brydde hon sig om att hon fortfarande var ungmö vid 40 års ålder.

En dag lämnade Wuyan sin hemstad och reste ensam till Linzi, (idag Zibo) huvudstaden i staten Qi. Hon gick till kungapalatsets port, och sade till vakterna: ”Jag är en Qi-kvinna som inte kan hitta en make. Jag har hört att kungen är en vis man. Jag skulle vilja städa i haremet. Jag kommer att ödmjukt vänta utanför kungens dörr. Var snäll och uppfyll min önskan.”

Detta hände när kung Xuan var regent över Qi, och just den dagen skulle han ha en fest för sina tjänstemän. När vakterna kom och meddelade kungen att det kommit en ful kvinna och erbjudit sig att bli städare i haremet brast alla ut i skratt och sade: ”Vilken excentrisk kvinna!”

Erbjudandet att städa haremet ska inte uppfattas bokstavligt. Vad Wuyan egentligen menade var ”jag vill gifta mig med kung Xuan”.

Av nyfikenhet kallade kungen på Wuyan, och frågade: ”Ni kan inte finna en make i er hemstad, ändå vill ni gifta er med kungen. Vad har ni för talanger?”

Wuyan svarade: ”Jag har inga talanger. Jag beundrar bara Ers majestäts dygder.”

Kung Xuan svarade: ”Jag vill ändå veta vad ni kan göra.”

Wuyan tvekade lite innan hon sade: ”Jag kan göra mig osynlig.”

Kung Xuan blev fascinerad, och sade: ”Jag vill gärna se det. Kan ni visa mig?” Innan han hunnit avsluta meningen hade Wuyan försvunnit i tomma intet.

Kungen var förstummad. Han letade genast fram böcker om osynlighet, och började studera dem. Men han kunde ändå inte lista ut hur Wuyan kunnat försvinna så totalt. Följande dag kallade han åter efter Wuyan, som kom dit.

Wuyan svarade inte på kung Xuans frågor om osynlighet. Med uppspärrade ögon och hoppressade läppar lyfte hon sina händer och rörde vid sina knän medan hon upprepade ordet ”fara” flera gånger.

Återigen blev kungen trollbunden och sade: ”Berätta mer för mig, är ni snäll.”

Wuyan sade: ”Staten Qi står inför fyra kriser.”

Den första krisen var att Qi skulle bli konfronterad av en fruktansvärd fiende, men kung Xuan hade ännu inte etablerat något förtroende som ledare. Om något hände kungariket skulle moralen bli hotad.

Den andra krisen var att folket var utmattat av byggandet av den majestätiska terassen.

Den tredje krisen var att de dygdiga människorna levde i avskildhet, och att de som fanns vid kungens sida var förrädiska och illojala.

Den fjärde krisen var att kungen hängav sig åt att roa sig istället för att ägna all sin tid till att styra staten. Fara lurade under ytan. 

Kung Xuan började ta Wuyan på allvar. Detta var ingen gammal överbliven ful kvinna, det var absolut en kvinna sänd av gudarna.

Kungen rev ner terassen i fem våningar, slutade att roa sig och avskedade folk som sökt favörer hos honom. Han proklamerade även sin son till kronprins och aktade sin mor högre.

Wuyan blev återigen kallad till slottet, men inte för att bli städare eller konkubin utan drottning.

Eftersom  Wuyan kom från Wuyan (vilket bokstavligen betyder ”inget salt”) blev hon känd som Zhong Wuyan (ingen skönhet). Enligt historiska böcker var hennes riktiga namn Zhongli Chun. Skriften ”Biografier över exemplariska kvinnor” beskriver henne som ”Zhongli Chun, en kvinna från Wuyan av Qi, kung Xuans drottning”.

I den kinesiska historien var Qi en av sju stater under De stridande staternas period, och det var den sista stat som Qin förstörde för att ena Kina. De hade över 10 000 vagnar, och var ”Qis nationaluniversitet” varifrån *”Contention of a Hundred Schools of Thought”, (Hundra skolorna) stammade.

Enligt ”Biografier över exemplariska kvinnor”, var Zhongli Chun en rättfärdig och vältalig person. Det var tack vare henne som kung Xuan kunde förvandla Qi till en stark stat.

*Kinesiska filosofins guldålder, en period då många kinesiska filosofer verkade och många läror uppkom.

Översatt från engelska till svenska av Epoch Times Sverige

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading



Illustration av Sun Mingguo/Epoch Times
Illustration av Sun Mingguo/Epoch Times
Traditionell kinesisk kultur

Kungen får besök av en gammal ungmö

Su Lin

Under De stridande staternas period (475–221 f.Kr.) levde en ovanligt ful kvinna vid namn Zhongli Chun, i Wuyan i staten Qi. Hon kallades senare för Wuyan. Vid 40 års ålder hade hon fortfarande inte blivit gift. En dag gick hon till kungens palats och bad kungen gifta sig med henne. Det märkliga var att kungen faktiskt gifte sig med henne och gjorde henne dessutom till landets drottning. I den här berättelsen får vi veta varför.

Wuyan är både ett kvinnonamn och namnet på en plats. I avsnittet som handlar om ”Zhongli Chun of Qi” i boken ”Biografier över exemplariska kvinnor” (Biographies of Exemplary Women), som historiken Liu Xiang gav ut under Västra Handynastin (206 f.Kr. till 24 e.Kr.), beskriver han Wuyan som oöverträffat ful. Enligt beskrivningen hade hon utstående panna, utskjutande haka, insjunkna ögon, uppnäsa, tjock nacke, tunt hår, duvbröst, kutande rygg och mörk hy.

Men Wuyan bekymrade sig inte om sitt utseende. Inte heller brydde hon sig om att hon fortfarande var ungmö vid 40 års ålder.

En dag lämnade Wuyan sin hemstad och reste ensam till Linzi, (idag Zibo) huvudstaden i staten Qi. Hon gick till kungapalatsets port, och sade till vakterna: ”Jag är en Qi-kvinna som inte kan hitta en make. Jag har hört att kungen är en vis man. Jag skulle vilja städa i haremet. Jag kommer att ödmjukt vänta utanför kungens dörr. Var snäll och uppfyll min önskan.”

Detta hände när kung Xuan var regent över Qi, och just den dagen skulle han ha en fest för sina tjänstemän. När vakterna kom och meddelade kungen att det kommit en ful kvinna och erbjudit sig att bli städare i haremet brast alla ut i skratt och sade: ”Vilken excentrisk kvinna!”

Erbjudandet att städa haremet ska inte uppfattas bokstavligt. Vad Wuyan egentligen menade var ”jag vill gifta mig med kung Xuan”.

Av nyfikenhet kallade kungen på Wuyan, och frågade: ”Ni kan inte finna en make i er hemstad, ändå vill ni gifta er med kungen. Vad har ni för talanger?”

Wuyan svarade: ”Jag har inga talanger. Jag beundrar bara Ers majestäts dygder.”

Kung Xuan svarade: ”Jag vill ändå veta vad ni kan göra.”

Wuyan tvekade lite innan hon sade: ”Jag kan göra mig osynlig.”

Kung Xuan blev fascinerad, och sade: ”Jag vill gärna se det. Kan ni visa mig?” Innan han hunnit avsluta meningen hade Wuyan försvunnit i tomma intet.

Kungen var förstummad. Han letade genast fram böcker om osynlighet, och började studera dem. Men han kunde ändå inte lista ut hur Wuyan kunnat försvinna så totalt. Följande dag kallade han åter efter Wuyan, som kom dit.

Wuyan svarade inte på kung Xuans frågor om osynlighet. Med uppspärrade ögon och hoppressade läppar lyfte hon sina händer och rörde vid sina knän medan hon upprepade ordet ”fara” flera gånger.

Återigen blev kungen trollbunden och sade: ”Berätta mer för mig, är ni snäll.”

Wuyan sade: ”Staten Qi står inför fyra kriser.”

Den första krisen var att Qi skulle bli konfronterad av en fruktansvärd fiende, men kung Xuan hade ännu inte etablerat något förtroende som ledare. Om något hände kungariket skulle moralen bli hotad.

Den andra krisen var att folket var utmattat av byggandet av den majestätiska terassen.

Den tredje krisen var att de dygdiga människorna levde i avskildhet, och att de som fanns vid kungens sida var förrädiska och illojala.

Den fjärde krisen var att kungen hängav sig åt att roa sig istället för att ägna all sin tid till att styra staten. Fara lurade under ytan. 

Kung Xuan började ta Wuyan på allvar. Detta var ingen gammal överbliven ful kvinna, det var absolut en kvinna sänd av gudarna.

Kungen rev ner terassen i fem våningar, slutade att roa sig och avskedade folk som sökt favörer hos honom. Han proklamerade även sin son till kronprins och aktade sin mor högre.

Wuyan blev återigen kallad till slottet, men inte för att bli städare eller konkubin utan drottning.

Eftersom  Wuyan kom från Wuyan (vilket bokstavligen betyder ”inget salt”) blev hon känd som Zhong Wuyan (ingen skönhet). Enligt historiska böcker var hennes riktiga namn Zhongli Chun. Skriften ”Biografier över exemplariska kvinnor” beskriver henne som ”Zhongli Chun, en kvinna från Wuyan av Qi, kung Xuans drottning”.

I den kinesiska historien var Qi en av sju stater under De stridande staternas period, och det var den sista stat som Qin förstörde för att ena Kina. De hade över 10 000 vagnar, och var ”Qis nationaluniversitet” varifrån *”Contention of a Hundred Schools of Thought”, (Hundra skolorna) stammade.

Enligt ”Biografier över exemplariska kvinnor”, var Zhongli Chun en rättfärdig och vältalig person. Det var tack vare henne som kung Xuan kunde förvandla Qi till en stark stat.

*Kinesiska filosofins guldålder, en period då många kinesiska filosofer verkade och många läror uppkom.

Översatt från engelska till svenska av Epoch Times Sverige

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024