loading

Ett hängsmycke av jade i form av en drake från de Krigande staternas period. Foto: Guimet Museum, Frankrike
Ett hängsmycke av jade i form av en drake från de Krigande staternas period. Foto: Guimet Museum, Frankrike
Traditionell kinesisk kultur

Vad är ett lands verkliga skatter egentligen?

Joyce Lo

En gång under de Krigande staternas period (475–221 f.Kr.) kom markisen Jing Hou för att besöka prinsen av staten Wei.

Jing Jou hade klätt sig extra fin inför besöket. På sin vänstra sida bar han ett svärd som var smyckat med värdefulla ädelstenar, och på den högra hade han ett vackert hängsmycke av jade, men prinsen varken tittade på föremålen eller ställde några frågor om dem.

Jing Hou försökte då få igång ett samtal om ämnet och frågade: ”Har ni några värdefulla skatter i staten Wei?”

”Ja, självklart”, svarade prinsen.

”Vad är det för något”, frågade Jing Hou.

Prinsen svarade: ”Kungen värdesätter trovärdighet, ämbetsmännen är lojala och staten älskar sitt folk. Det är staten Weis värdefulla skatter.”

”Nej, jag menade inte sådana saker. Jag frågade om riktiga värdefulla föremål”, sade Jing Hou.

”Verkliga skatter? Ja självklart! Vi har den vise Tu Shizhao som styr landet, så vi har inga problem med överfulla lager eller ojämn födelning till marknaderna, vilket förhindrar sluga köpmän att göra sig orättfärdiga förtjänster.”

”Vi har den vise Xi Xin som styr städerna, så ingen lägger beslag på borttappade föremål på vägarna. Vi har också Mang Mao vid hovet, och alla begåvade människor med gott rykte kommer för att betyga honom sin vördnad. Dessa tre vise män är våra verkliga skatter”, sade prinsen.

Den här gången förstod Jing Hou och skämdes. Han insåg att det var han som var förloraren. Han tog sin vagn och försvann snabbt därifrån, utan att ta med sig det värdefulla svärdet eller jadesmycket.

Men prinsen av Wei sände en tjänare till häst för att lämna tillbaka svärdet och smycket, tillsammans med ett meddelande till Jing Hou: ”Jag kan inte ta hand om dessa skatter åt dig. Dessutom kan dessa föremål inte bli kläder att värma sig med, och inte heller kan de bli till mat under en hungersnöd. De kan bara leda till stölder. Så det är lika bra att du får tillbaka dem.”

Källa: ”Shuo Yuan" berättelser och legender nedtecknade av den konfucianska lärde Liu Xiang, från perioden innan Qindynastin till Västra Handynastin.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading

Ett hängsmycke av jade i form av en drake från de Krigande staternas period. Foto: Guimet Museum, Frankrike
Ett hängsmycke av jade i form av en drake från de Krigande staternas period. Foto: Guimet Museum, Frankrike
Traditionell kinesisk kultur

Vad är ett lands verkliga skatter egentligen?

Joyce Lo

En gång under de Krigande staternas period (475–221 f.Kr.) kom markisen Jing Hou för att besöka prinsen av staten Wei.

Jing Jou hade klätt sig extra fin inför besöket. På sin vänstra sida bar han ett svärd som var smyckat med värdefulla ädelstenar, och på den högra hade han ett vackert hängsmycke av jade, men prinsen varken tittade på föremålen eller ställde några frågor om dem.

Jing Hou försökte då få igång ett samtal om ämnet och frågade: ”Har ni några värdefulla skatter i staten Wei?”

”Ja, självklart”, svarade prinsen.

”Vad är det för något”, frågade Jing Hou.

Prinsen svarade: ”Kungen värdesätter trovärdighet, ämbetsmännen är lojala och staten älskar sitt folk. Det är staten Weis värdefulla skatter.”

”Nej, jag menade inte sådana saker. Jag frågade om riktiga värdefulla föremål”, sade Jing Hou.

”Verkliga skatter? Ja självklart! Vi har den vise Tu Shizhao som styr landet, så vi har inga problem med överfulla lager eller ojämn födelning till marknaderna, vilket förhindrar sluga köpmän att göra sig orättfärdiga förtjänster.”

”Vi har den vise Xi Xin som styr städerna, så ingen lägger beslag på borttappade föremål på vägarna. Vi har också Mang Mao vid hovet, och alla begåvade människor med gott rykte kommer för att betyga honom sin vördnad. Dessa tre vise män är våra verkliga skatter”, sade prinsen.

Den här gången förstod Jing Hou och skämdes. Han insåg att det var han som var förloraren. Han tog sin vagn och försvann snabbt därifrån, utan att ta med sig det värdefulla svärdet eller jadesmycket.

Men prinsen av Wei sände en tjänare till häst för att lämna tillbaka svärdet och smycket, tillsammans med ett meddelande till Jing Hou: ”Jag kan inte ta hand om dessa skatter åt dig. Dessutom kan dessa föremål inte bli kläder att värma sig med, och inte heller kan de bli till mat under en hungersnöd. De kan bara leda till stölder. Så det är lika bra att du får tillbaka dem.”

Källa: ”Shuo Yuan" berättelser och legender nedtecknade av den konfucianska lärde Liu Xiang, från perioden innan Qindynastin till Västra Handynastin.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024