loadingStudenter utanför journalistutbildningen vid University of Missouri i staden Columbia, Missouri i USA. Journalistutbildningen där var världens första. Foto: Michael B. Thomas/Getty Images
Studenter utanför journalistutbildningen vid University of Missouri i staden Columbia, Missouri i USA. Journalistutbildningen där var världens första. Foto: Michael B. Thomas/Getty Images
Kultur

Krönika: Vänstervridning inom media – exemplet USA - Del 46

Epoch Times

Del 46. (Först delen i serien här)

I västerländska nyhetskretsar ses medierna som väktare av själva sanningen och samhällets grundläggande värderingar. De åtnjuter status av att vara ”den tredje statsmakten” eller liknande. Journalister respekteras för sin expertis och sina uppoffringar. Men hur ser det ut i verkligheten numera?

I USA har medierna under hela landets historia lyfts fram av många som en viktig del av republiken. Thomas Jefferson, en av USA:s grundlagsfäder, och landets tredje president, sammanfattade en gång pressens livsviktiga uppgift i samhället: ”Om det var upp till mig att besluta om vi skulle ha en regering men inga tidningar eller tidningar men ingen regering, så skulle jag utan att tveka ett ögonblick välja det senare.”

Den amerikanske publicisten Joseph Pulitzer, som grundade det prestigefyllda Pulitzerpriset, sade: ”Vår republik och dess press kommer att stiga upp eller sjunka tillsammans. En kunnig, ojävig press, besjälad av allmänhetens intresse, som övat upp förmågan att veta vad som är rätt, liksom modet att göra det, kan bevara den offentliga dygd, utan vilken folkstyre bara är en bluff och ett hån. En cynisk, egennyttig, demagogisk press, kommer över tid att skapa ett folk som är lika lågsinnat. Makten att forma republikens framtid ligger i händerna på framtidens journalister.”

En majoritet av dem som arbetar inom media är liberaler vilket sätter press på traditionalister som finns inom branschen.

Slagsida åt vänster bland journalister

De flesta amerikaner är skeptiska till medierrapporteringen i landet. En undersökning av Gallup 2011 visade att 47 procent av de svarande upplevde att medierna drog åt det liberala hållet (”liberal” betyder vänster i USA), medan bara 17 procent ansåg att de drog åt det konservativa hållet (höger i USA). Inför sådana siffror uppstår frågan hur den här slagsidan i så fall kan ha uppstått i en bransch med så hård konkurrens.

Reportrars och redaktörers egna uppfattningar om politiska och sociala frågor behöver inte nödvändigtvis slå igenom i deras rapportering. Den journalistiska etik som är allmänt accepterad i väst i dag sätter stort värde på objektivitet och neutralitet som grundläggande principer. Nyhetsrapporteringen ska inte färgas av personliga uppfattningar. Om mediemarknaden fungerade enligt hur vi tänker oss normala marknadsprinciper så borde en ojämnvikt justeras genom att andra, mer neutrala aktörer träder fram.

Men verkligheten är mer komplex. Den amerikanske statsvetaren Tim Groseclose undersöker i sin bok ”Left Turn: How Liberal Media Bias Distorts the American Mind” från 2012 med rigorösa vetenskapliga metoder var amerikanska medier står politiskt. Han kom fram till att medierna i USA står avsevärt längre till vänster än den genomsnittliga amerikanska väljaren. De medier som anses ”mainstream” står ännu längre till vänster om den här mittlinjen.

I boken förklaras att en majoritet av dem som arbetar inom media är liberaler (vänstersinnade), vilket sätter press på de traditionalister som finns inom branschen. De få konservativa som verkar inom liberala medieföretag betraktas enligt Groseclose som ”aningen onda eller undermänskliga” av sina kollegor. De kanske inte tvingas bort från sina jobb, men de törs inte vädra sina politiska åsikter, än mindre försöka främja konservativa vinklingar inom tidningar eller på tv. Enligt en undersökning utförd av ABC News och Washington Post 2013 identifierade sig 28 procent av USA:s journalister som demokrater, medan bara 7,1 procent identifierade sig som republikaner.

Det uppstår en kultur där de som inte drar åt vänster exkluderas från mediekretsarna, som således riskerar att bli ekokammare, vars medlemmar ser sig som en progressiv och godhjärtad elit i samhällets framkant, och ser ner på vanligt folk. Den här slagsidan åt vänster avskräcker troligen konservativa studenter från att välja journalistiken eller söka sig till media efter att de tagit sina examina

Joseph Pulitzer, den ungerskfödde journalisten, i vilkens namn det prestigefyllda Pulitzerpriset i journalistik instiftats. Foto: Kean Collection/Getty Images

Under presidentvalet i USA 2016 ställde sig 57 av landets 100 största tidningar, med en läsarkrets på 13 miljoner, bakom den demokratiske kandidaten. Bara två av dem, med en läsekrets på sammanlagt 300 000 ställde sig bakom den republikanske kandidaten Men mainstreammedierna representerar som sagt inte nödvändigtvis samhällets huvudfåra. En Gallupundersökning 2016 visade att 36 procent av amerikanerna identifierar sig som konservativa, medan bara 25 procent ser sig som liberaler. Så om medierna skulle reflektera folkets åsikter borde den här slagsidan åt vänster inte finnas.

Mediernas vänstervridning är alltså knappast resultatet av någon folkvilja. Däremot driver den av allt att döma hela opinionen framför sig. I undersökningen som nämndes ovan har man över tid kunnat se att medborgarna som helhet rör sig åt vänster. Glappet mellan konservativa och liberaler var 22 procent 1996, 14 procent 2014, och bara 11 procent 2016. Andelen konservativa har förblivit ungefär densamma, men de i mitten har i allt högre grad rört sig åt vänster. Det är svårt att tro att medierna inte haft en roll i den här demografiska omvandlingen, vilken i sin tur befäster den ideologiska slagsidan i medierna.

 På 60-talet skedde en kraftig påverkan från radikal kommunistisk ideologi, till stor del från studenter.

Hur ska man förklara den här extrema övervikten åt vänster inom medierna i USA? På 60-talet skedde en kraftig påverkan från radikal kommunistisk ideologi, till stor del från studenter. Många av dessa studenter gick in i mediebranschen, men de hamnade även inom den akademiska världen, statliga myndigheter, kulturvärlden och andra platser varifrån man kunde etablera kontroll över det offentliga samtalet. Som vi diskuterat tidigare står en majoritet av lärarna på USA:s universitet till vänster. Det har gjort att vänsterideologi kraftigt har påverkat utbildningarna inom journalistik, litteraturvetenskap och liknande. Mediebranschen är inte särskilt välbetald, utan de som väljer den är vanligtvis ideologiskt drivna. Den här idealismen har blivit ett redskap för att förvandla medierna till en bas för vänstern.

Även filmindustrin är under belägring från vänster. Hollywood har blivit en bastion för vänsterpropaganda. Med hjälp av sofistikerade produktioner och berättartekniker har producenter med vänstersympatier nått ut med sitt budskap till hela världen. Hollywoodfilmer nuförtiden verkar ha som sitt huvudtema att svartmåla kapitalism och betona klasskonflikter, samtidigt som man hyllar omoraliskt leverne och antiamerikanska stämningar.

Författaren och debattören Ben Shapiro intervjuade många filmstjärnor och producenter till sin bok ”Primetime Propaganda: The True Hollywood Story of How the Left Took Over Your TV”. I boken berättar en känd producent för Shapiro att han anser att liberalismen dominerar till 100 procent inom hans bransch, och att den som förnekar det endera skojar eller far med osanning. På frågan om det kan vara skadligt för ens karriär inom filmbranschen att ha en annan politisk uppfattning svarade den här producenten ”absolut”.

En känd producent har öppet erkänt att Hollywood marknadsfört vänsterperspektiv genom de filmer som produceras där. ”Just nu finns bara ett perspektiv. Och det är ett väldigt progressivt perspektiv.” En producent av en polisserie på tv medgav att han avsiktligt har fler vita personer i rollerna som kriminella för att han inte ”ville bidra till negativa stereotyper”.

Shapiro driver tesen att nepotismen i dagens Hollywood är ideologisk snarare än släktskapsbaserad: Vänner anställer vänner med samma ideologiska perspektiv. Den öppenhet med vilken Hollywoodeliten diskriminerar konservativa är förbluffande. Trots allt tal om tolerans och mångfald har man ingen som helst tolerans inför en mångfald av ideologiska perspektiv.

Det progressiva maktövertagandet inom mediebranschen

Walter Williams grundade världens första journalistutbildning vid University of Missouri och skapade 1914 ”The Journalist’s Creed”, ett slags principer för journalister. Där definieras journalistik som ett oberoende yrke som respekterar Gud och vördar mänskligheten. Journalister ska inte påverkas av stolthet eller makthunger. De ska vara noga med detaljerna, vara kontrollerade, tålmodiga, orädda och alltid respektera sina läsare. Men med den nya, progressiva journalistik som växte fram och blev dominerande från och med 60-talet, ersattes objektivitet med aktivism, och opartiskheten försvann; liberalism och progressivism blev ledstjärnorna.

I boken ”The Media Elite” från 1986 skriver Samuel Robert Lichter att reportrar tenderar att lägga till sina egna åsikter och sin bakgrund när de rapporterar om kontroversiella frågor. Majoriteten av nyhetsjournalisterna är liberaler, och det här har gjort att nyhetsrapporteringen allt mer drar i liberal riktning.

I sin forskning på 200 år av amerikansk journalistik kom Jim A. Kuypers fram till att dagens mainstreammedier är liberala och progressiva både i sin struktur och i sin rapportering. Han citerade en liberal redaktör på en stor tidning som sade: ”Vi visar alltför ofta vår liberalism öppet. Vi tolererar inte andra sätt att leva och andra synsätt. Vi drar oss inte för att säga att om ni vill arbeta här måste ni vara som oss, och ni måste vara liberala och progressiva.” I en kolumn i Wall Street Journal 2001 skrev före detta CBS-reportern Bernard Goldberg att de stora tv-kanalernas nyhetsankare var så vänstervridna att de ”inte ens vet vad vänstervridning är”.

Trots undersökningar som visar att amerikanerna är väl medvetna om hur partiska medierna är, så är det få som tvivlar på att de nyheter som de stora medierna för ut är sanna. Många tar för givet att artiklar skrivs objektivt och tar in alla sidor, och att det som citeras är seriösa expertanalyser baserade på information från pålitliga källor. Det här förtroendet drar vänstermedier nytta av när de indoktrinerar konsumenterna med sin egen ideologiska världsbild. Eftersom de fria samhällena i väst traditionellt har betonat behovet av sanningsenliga, objektiva och rättvisa medier så är det vanligaste inte att de vänstervridna medierna direkt sprider falska nyheter för att vilseleda allmänheten. Man tenderar att använda sig av mer subtila och utstuderade metoder, vilka kommer att beskrivas i detalj i nästa del.

(Läs del 47 här)

Detta är ett bearbetat utdrag från den kinesiska boken Hur kommunismens spöke styr världen, skriven av ett redaktionellt team på den kinesiska utgåvan av Epoch Times. 

Mest lästa

Rekommenderat

loadingStudenter utanför journalistutbildningen vid University of Missouri i staden Columbia, Missouri i USA. Journalistutbildningen där var världens första. Foto: Michael B. Thomas/Getty Images
Studenter utanför journalistutbildningen vid University of Missouri i staden Columbia, Missouri i USA. Journalistutbildningen där var världens första. Foto: Michael B. Thomas/Getty Images
Kultur

Krönika: Vänstervridning inom media – exemplet USA - Del 46

Epoch Times

Del 46. (Först delen i serien här)

I västerländska nyhetskretsar ses medierna som väktare av själva sanningen och samhällets grundläggande värderingar. De åtnjuter status av att vara ”den tredje statsmakten” eller liknande. Journalister respekteras för sin expertis och sina uppoffringar. Men hur ser det ut i verkligheten numera?

I USA har medierna under hela landets historia lyfts fram av många som en viktig del av republiken. Thomas Jefferson, en av USA:s grundlagsfäder, och landets tredje president, sammanfattade en gång pressens livsviktiga uppgift i samhället: ”Om det var upp till mig att besluta om vi skulle ha en regering men inga tidningar eller tidningar men ingen regering, så skulle jag utan att tveka ett ögonblick välja det senare.”

Den amerikanske publicisten Joseph Pulitzer, som grundade det prestigefyllda Pulitzerpriset, sade: ”Vår republik och dess press kommer att stiga upp eller sjunka tillsammans. En kunnig, ojävig press, besjälad av allmänhetens intresse, som övat upp förmågan att veta vad som är rätt, liksom modet att göra det, kan bevara den offentliga dygd, utan vilken folkstyre bara är en bluff och ett hån. En cynisk, egennyttig, demagogisk press, kommer över tid att skapa ett folk som är lika lågsinnat. Makten att forma republikens framtid ligger i händerna på framtidens journalister.”

En majoritet av dem som arbetar inom media är liberaler vilket sätter press på traditionalister som finns inom branschen.

Slagsida åt vänster bland journalister

De flesta amerikaner är skeptiska till medierrapporteringen i landet. En undersökning av Gallup 2011 visade att 47 procent av de svarande upplevde att medierna drog åt det liberala hållet (”liberal” betyder vänster i USA), medan bara 17 procent ansåg att de drog åt det konservativa hållet (höger i USA). Inför sådana siffror uppstår frågan hur den här slagsidan i så fall kan ha uppstått i en bransch med så hård konkurrens.

Reportrars och redaktörers egna uppfattningar om politiska och sociala frågor behöver inte nödvändigtvis slå igenom i deras rapportering. Den journalistiska etik som är allmänt accepterad i väst i dag sätter stort värde på objektivitet och neutralitet som grundläggande principer. Nyhetsrapporteringen ska inte färgas av personliga uppfattningar. Om mediemarknaden fungerade enligt hur vi tänker oss normala marknadsprinciper så borde en ojämnvikt justeras genom att andra, mer neutrala aktörer träder fram.

Men verkligheten är mer komplex. Den amerikanske statsvetaren Tim Groseclose undersöker i sin bok ”Left Turn: How Liberal Media Bias Distorts the American Mind” från 2012 med rigorösa vetenskapliga metoder var amerikanska medier står politiskt. Han kom fram till att medierna i USA står avsevärt längre till vänster än den genomsnittliga amerikanska väljaren. De medier som anses ”mainstream” står ännu längre till vänster om den här mittlinjen.

I boken förklaras att en majoritet av dem som arbetar inom media är liberaler (vänstersinnade), vilket sätter press på de traditionalister som finns inom branschen. De få konservativa som verkar inom liberala medieföretag betraktas enligt Groseclose som ”aningen onda eller undermänskliga” av sina kollegor. De kanske inte tvingas bort från sina jobb, men de törs inte vädra sina politiska åsikter, än mindre försöka främja konservativa vinklingar inom tidningar eller på tv. Enligt en undersökning utförd av ABC News och Washington Post 2013 identifierade sig 28 procent av USA:s journalister som demokrater, medan bara 7,1 procent identifierade sig som republikaner.

Det uppstår en kultur där de som inte drar åt vänster exkluderas från mediekretsarna, som således riskerar att bli ekokammare, vars medlemmar ser sig som en progressiv och godhjärtad elit i samhällets framkant, och ser ner på vanligt folk. Den här slagsidan åt vänster avskräcker troligen konservativa studenter från att välja journalistiken eller söka sig till media efter att de tagit sina examina

Joseph Pulitzer, den ungerskfödde journalisten, i vilkens namn det prestigefyllda Pulitzerpriset i journalistik instiftats. Foto: Kean Collection/Getty Images

Under presidentvalet i USA 2016 ställde sig 57 av landets 100 största tidningar, med en läsarkrets på 13 miljoner, bakom den demokratiske kandidaten. Bara två av dem, med en läsekrets på sammanlagt 300 000 ställde sig bakom den republikanske kandidaten Men mainstreammedierna representerar som sagt inte nödvändigtvis samhällets huvudfåra. En Gallupundersökning 2016 visade att 36 procent av amerikanerna identifierar sig som konservativa, medan bara 25 procent ser sig som liberaler. Så om medierna skulle reflektera folkets åsikter borde den här slagsidan åt vänster inte finnas.

Mediernas vänstervridning är alltså knappast resultatet av någon folkvilja. Däremot driver den av allt att döma hela opinionen framför sig. I undersökningen som nämndes ovan har man över tid kunnat se att medborgarna som helhet rör sig åt vänster. Glappet mellan konservativa och liberaler var 22 procent 1996, 14 procent 2014, och bara 11 procent 2016. Andelen konservativa har förblivit ungefär densamma, men de i mitten har i allt högre grad rört sig åt vänster. Det är svårt att tro att medierna inte haft en roll i den här demografiska omvandlingen, vilken i sin tur befäster den ideologiska slagsidan i medierna.

 På 60-talet skedde en kraftig påverkan från radikal kommunistisk ideologi, till stor del från studenter.

Hur ska man förklara den här extrema övervikten åt vänster inom medierna i USA? På 60-talet skedde en kraftig påverkan från radikal kommunistisk ideologi, till stor del från studenter. Många av dessa studenter gick in i mediebranschen, men de hamnade även inom den akademiska världen, statliga myndigheter, kulturvärlden och andra platser varifrån man kunde etablera kontroll över det offentliga samtalet. Som vi diskuterat tidigare står en majoritet av lärarna på USA:s universitet till vänster. Det har gjort att vänsterideologi kraftigt har påverkat utbildningarna inom journalistik, litteraturvetenskap och liknande. Mediebranschen är inte särskilt välbetald, utan de som väljer den är vanligtvis ideologiskt drivna. Den här idealismen har blivit ett redskap för att förvandla medierna till en bas för vänstern.

Även filmindustrin är under belägring från vänster. Hollywood har blivit en bastion för vänsterpropaganda. Med hjälp av sofistikerade produktioner och berättartekniker har producenter med vänstersympatier nått ut med sitt budskap till hela världen. Hollywoodfilmer nuförtiden verkar ha som sitt huvudtema att svartmåla kapitalism och betona klasskonflikter, samtidigt som man hyllar omoraliskt leverne och antiamerikanska stämningar.

Författaren och debattören Ben Shapiro intervjuade många filmstjärnor och producenter till sin bok ”Primetime Propaganda: The True Hollywood Story of How the Left Took Over Your TV”. I boken berättar en känd producent för Shapiro att han anser att liberalismen dominerar till 100 procent inom hans bransch, och att den som förnekar det endera skojar eller far med osanning. På frågan om det kan vara skadligt för ens karriär inom filmbranschen att ha en annan politisk uppfattning svarade den här producenten ”absolut”.

En känd producent har öppet erkänt att Hollywood marknadsfört vänsterperspektiv genom de filmer som produceras där. ”Just nu finns bara ett perspektiv. Och det är ett väldigt progressivt perspektiv.” En producent av en polisserie på tv medgav att han avsiktligt har fler vita personer i rollerna som kriminella för att han inte ”ville bidra till negativa stereotyper”.

Shapiro driver tesen att nepotismen i dagens Hollywood är ideologisk snarare än släktskapsbaserad: Vänner anställer vänner med samma ideologiska perspektiv. Den öppenhet med vilken Hollywoodeliten diskriminerar konservativa är förbluffande. Trots allt tal om tolerans och mångfald har man ingen som helst tolerans inför en mångfald av ideologiska perspektiv.

Det progressiva maktövertagandet inom mediebranschen

Walter Williams grundade världens första journalistutbildning vid University of Missouri och skapade 1914 ”The Journalist’s Creed”, ett slags principer för journalister. Där definieras journalistik som ett oberoende yrke som respekterar Gud och vördar mänskligheten. Journalister ska inte påverkas av stolthet eller makthunger. De ska vara noga med detaljerna, vara kontrollerade, tålmodiga, orädda och alltid respektera sina läsare. Men med den nya, progressiva journalistik som växte fram och blev dominerande från och med 60-talet, ersattes objektivitet med aktivism, och opartiskheten försvann; liberalism och progressivism blev ledstjärnorna.

I boken ”The Media Elite” från 1986 skriver Samuel Robert Lichter att reportrar tenderar att lägga till sina egna åsikter och sin bakgrund när de rapporterar om kontroversiella frågor. Majoriteten av nyhetsjournalisterna är liberaler, och det här har gjort att nyhetsrapporteringen allt mer drar i liberal riktning.

I sin forskning på 200 år av amerikansk journalistik kom Jim A. Kuypers fram till att dagens mainstreammedier är liberala och progressiva både i sin struktur och i sin rapportering. Han citerade en liberal redaktör på en stor tidning som sade: ”Vi visar alltför ofta vår liberalism öppet. Vi tolererar inte andra sätt att leva och andra synsätt. Vi drar oss inte för att säga att om ni vill arbeta här måste ni vara som oss, och ni måste vara liberala och progressiva.” I en kolumn i Wall Street Journal 2001 skrev före detta CBS-reportern Bernard Goldberg att de stora tv-kanalernas nyhetsankare var så vänstervridna att de ”inte ens vet vad vänstervridning är”.

Trots undersökningar som visar att amerikanerna är väl medvetna om hur partiska medierna är, så är det få som tvivlar på att de nyheter som de stora medierna för ut är sanna. Många tar för givet att artiklar skrivs objektivt och tar in alla sidor, och att det som citeras är seriösa expertanalyser baserade på information från pålitliga källor. Det här förtroendet drar vänstermedier nytta av när de indoktrinerar konsumenterna med sin egen ideologiska världsbild. Eftersom de fria samhällena i väst traditionellt har betonat behovet av sanningsenliga, objektiva och rättvisa medier så är det vanligaste inte att de vänstervridna medierna direkt sprider falska nyheter för att vilseleda allmänheten. Man tenderar att använda sig av mer subtila och utstuderade metoder, vilka kommer att beskrivas i detalj i nästa del.

(Läs del 47 här)

Detta är ett bearbetat utdrag från den kinesiska boken Hur kommunismens spöke styr världen, skriven av ett redaktionellt team på den kinesiska utgåvan av Epoch Times. 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024