loading



Wing Tsun, som populariserades av Bruce Lees mästare, Ip Man, har en filosofi som är byggd på enkelhet, ekonomiska rörelser, och att den snabbaste vägen från punkt A till punkt B är en rak linje. Foto: Marty  Anderson
Wing Tsun, som populariserades av Bruce Lees mästare, Ip Man, har en filosofi som är byggd på enkelhet, ekonomiska rörelser, och att den snabbaste vägen från punkt A till punkt B är en rak linje. Foto: Marty Anderson
Kultur

Krönika: Nunnan och byflickan – Wing Tsun i tiden - Del 5

Sebastian Lindgren

Wing Tsun är den kanske mest välkända kinesiska kampkonsten, och även en av de mest tillgängliga för västerlänningar tack vare dess betoning på praktiska tekniker som kan användas för självförsvar, och som kan läras ut till dem med skör fysik.


Det skrivs i historiska krönikor i Kina om hur det legendariska Shaolintemplet brändes ner till grunden i början av Qing-dynastin (1644–1912), och hur samtliga templets munkar och nunnor jagades och dödades. Till slut återstod, enligt folksägnen, endast fem Shaolinmästare – Ji Sin, Ng Mui, Fung Dou Dak, Miu Hin och Bak Mei – som efterlystes av Qing-regeringen. De fem förklädde sig till daoistpräster och sägs ha grundat hemliga anti-imperiella sällskap i likhet med Tiandihui – Himmel och jord- samfundet – som motarbetade Qing och strävade efter att återinsätta Ming-dynastin. De vandrade runt i Kina och lärde ut sin gong fu och blev därigenom upphovsmän till ett antal kampkonstskolor, där de mest välkända stilarna är Bak Mei gong fu, och Wing Tsun, som grundades av nunnan Ng Mui.

Det sägs att Ng Mui, under sina vandringar söderut, en dag möttes av synen av en stork som kämpade mot en orm i en skogsglänta. Nunnan observerade hur storken använde sina vingar och ben för att avvärja ormens utfall och samtidigt attackera medan ormen bidade sin tid för att utdela ett dödligt hugg. Ng Mui efterliknade storkens hållning och följde ormens rörelser med händerna, och utifrån denna inspiration utarbetade hon en kampkonst som kunde användas av en kvinna eller en skör person.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading



Wing Tsun, som populariserades av Bruce Lees mästare, Ip Man, har en filosofi som är byggd på enkelhet, ekonomiska rörelser, och att den snabbaste vägen från punkt A till punkt B är en rak linje. Foto: Marty  Anderson
Wing Tsun, som populariserades av Bruce Lees mästare, Ip Man, har en filosofi som är byggd på enkelhet, ekonomiska rörelser, och att den snabbaste vägen från punkt A till punkt B är en rak linje. Foto: Marty Anderson
Kultur

Krönika: Nunnan och byflickan – Wing Tsun i tiden - Del 5

Sebastian Lindgren

Wing Tsun är den kanske mest välkända kinesiska kampkonsten, och även en av de mest tillgängliga för västerlänningar tack vare dess betoning på praktiska tekniker som kan användas för självförsvar, och som kan läras ut till dem med skör fysik.


Det skrivs i historiska krönikor i Kina om hur det legendariska Shaolintemplet brändes ner till grunden i början av Qing-dynastin (1644–1912), och hur samtliga templets munkar och nunnor jagades och dödades. Till slut återstod, enligt folksägnen, endast fem Shaolinmästare – Ji Sin, Ng Mui, Fung Dou Dak, Miu Hin och Bak Mei – som efterlystes av Qing-regeringen. De fem förklädde sig till daoistpräster och sägs ha grundat hemliga anti-imperiella sällskap i likhet med Tiandihui – Himmel och jord- samfundet – som motarbetade Qing och strävade efter att återinsätta Ming-dynastin. De vandrade runt i Kina och lärde ut sin gong fu och blev därigenom upphovsmän till ett antal kampkonstskolor, där de mest välkända stilarna är Bak Mei gong fu, och Wing Tsun, som grundades av nunnan Ng Mui.

Det sägs att Ng Mui, under sina vandringar söderut, en dag möttes av synen av en stork som kämpade mot en orm i en skogsglänta. Nunnan observerade hur storken använde sina vingar och ben för att avvärja ormens utfall och samtidigt attackera medan ormen bidade sin tid för att utdela ett dödligt hugg. Ng Mui efterliknade storkens hållning och följde ormens rörelser med händerna, och utifrån denna inspiration utarbetade hon en kampkonst som kunde användas av en kvinna eller en skör person.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024