Minns du när sommarlovet tycktes vara i evighet? Tio veckor var oändligt med tid till att kunna göra nästan allt, och det var kanske bara under de sista dagarna som du hade den där obehagliga känslan av att lovet snart skulle vara till ända.

Och tio veckor nuförtiden? De är borta innan du hinner blinka. Jag skriver det här i början av september, och om ett ögonblick är julen här! Och 2023 kommer att vara förbi innan jag vet ordet av.

Den fina amerikanska författaren Christa (Wojo) Wojciechowski, numera boende i Panama, har nyligen publicerat en blogg med titeln It’s About Time: My attempt to slow down the perception of time, och den är fascinerande. Som hon uttrycker det: ”Allteftersom vi tillbringar mer tid på jorden minskar vår upplevelse av den. Till en början sker det i små steg. Sedan verkar plötsligt ett år vara som några månader. Det är skrämmande, förvirrande, och det verkar som om ju hårdare vi försöker hålla den fast desto snabbare glider den oss ur händerna.” Vi har säkert alla – åtminstone alla som kommit upp i en viss ålder – upplevt detta.