Kritiker vill skrota plastpåseskatten

Naturvårdsverket rekommenderar inte något särskilt material i kassen, utan menar att det viktiga är att man använder den kasse man redan har, och använder den så många gånger det går. Foto: Sofia Drevemo


Försäljningen av plastbärkassar har minskat drastiskt sedan plastpåseskatten infördes förra våren, enligt en ny rapport från Naturvårdsverket. Men kritiker menar att skatten är ogenomtänkt, saknar seriös konsekvensanalys och hämmar den hållbara utvecklingen.

– Skrota plastpåseskatten, eller åtminstone gör om den, säger Runar Brännlund, professor i nationalekonomi vid Centrum för miljö- och naturresursekonomi på Handelshögskolan vid Umeå universitet.

Runar Brännlund menar att den minskade försäljningen av plastbärkassar inte är bevis för att skatten är en bra åtgärd. Han hävdar att den konsekvensanalys som gjordes innan skatten infördes är undermålig, både vad gäller miljöeffekter och resursförbrukning såväl som konsekvenser för enskilda och företag.

– Sammantaget saknar konsekvensbeskrivningen i stort sett allt som skulle behövas för att göra en samhällsekonomisk bedömning, som innefattar miljöeffekter, av att införa en plastpåseskatt, säger han.

Är det då bättre att vi köper oljebaserade avfallspåsar från Kina, eller hugger ner skogen för att göra papperskassar?

– Runar Brännlund, professor i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Umeå universitet

Naturvårdsverket ser dock positivt på skattens effekt. Enligt deras rapport minskade försäljningen av plastbärkassar med 26 procent, från 74 påsar per person år 2019, till 55 per person år 2020.

– Uppenbart har skatten påverkat och det har skett en minskning av plastbärkassar. Så vi går åt rätt håll för att nå målet, även om det är mycket arbete kvar, säger Emma Nord-Norén, handläggare på återvinningsenheten på Naturvårdsverket till Epoch Times.

Ökning av andra plastpåsar

Enligt EU:s mål ska förbrukningen av plastbärkassar senast 2025 ha minskat till 40 stycken per person. Syftet är att minska nedskräpning och spridning av mikroplaster i naturen.

Även Finansdepartementet är positivt och sade förra veckan till SVT att ”skatten verkar ha haft stor effekt”.

Sedan plastpåseskatten infördes har dock försäljningen av andra plastpåsar, såsom avfallspåsar på rulle, vilka ofta är fossilbaserade, ökat med 50-70 procent, enligt dagligvaruhandeln.

Men Emma Nord-Norén menar att dessa plastpåsar förbrukar mindre resurser.   

– De påsarna är tunnare än de som är till för att bära hem varor i, så där går det åt mindre plast, säger hon.

Runar Brännlund påpekar att de flesta plastbärkassar i Sverige är gjorda av förnybara resurser och att de efter återanvändning oftast hamnar i värmekraftverk, inte i naturen.

– Är det då bättre att vi köper oljebaserade avfallspåsar från Kina, eller hugger ner skogen för att göra papperskassar, säger han och tillägger att det bland annat är den här typen av analyser man inte gjort innan skatten infördes.

Han menar att man borde ha tittat på vilka andra kassar vi börjar använda istället, och vilken effekt det kommer att få.

Även branschen ifrågasätter skatten. Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel sade tidigare i ett uttalande att detta är ”symbolpolitik av värsta sorten som urholkar förtroendet för den svenska miljöpolitiken”, och att det är en ”illa genomtänkt skatt som lurar konsumenterna att tro att de gör goda miljöval”. 

Hämmar miljövänliga alternativ

Skatten har också kritiserats för att hämma de ansträngningar som görs i Sverige för att utveckla miljövänliga alternativ till plast. 

Åke Rosén, grundare av Helsingborgsföretaget Gaia BioMaterials, är en av flera företagare som drabbats hårt av plastpåseskatten. 

Han har arbetat med biomaterial sedan 1974. 2016 kontaktades han av EU:s miljöprogram Life för att vara med och ta fram ett hållbart alternativ till fossil plast. Resultatet blev det fullt nedbrytbara materialet biodolomer, som kan användas för att ersätta en mängd olika plastprodukter. 

”Gaia-kassen”, som är ett alternativ till den vanliga plastkassen, är en av företagets produkter som funnits på marknaden i flera år. Den är mycket uppskattad runt om i världen då den varken påverkar klimatet eller bildar mikroplaster.

– Vi har certifikat på att vår kasse är fullt nedbrytbar i en vanlig hemkompost, och vid förbränning sparar den 80 procent av koldioxidutsläppen, säger Åke Rosén.

Kassen beskattas

När plastpåseskatten infördes godkändes den även som flergångsbärkasse av det statliga forskningsinstitutet Rise. Ändå blev den belagd med skatten.

– Skatterättsnämnden sade till oss att vår påse ser ut som en vanlig plastpåse och då ska den beskattas, oavsett material.

Sedan dess har all produktion av Gaia-kassen i Sverige lagts ner, och inkomstbortfallet riskerar även vidareutvecklingen av företagets andra produkter.

– Detta har kostat minst 200 miljoner att utveckla, och över en natt sparkar de undan benen för en och orsakar massvis med förlorade arbetstillfällen. Det är inte rätt av Miljöpartiet, säger Åke Rosén, som menar att det måste vara ett politiskt beslut.

I januari överklagade Gaia BioMaterials Skatterättsnämndens beslut till högsta förvaltningsdomstolen. Igår fick de dock besked om att även den beslutat att Gaia-kassen ska beskattas.

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information. 

 

Fakta

Plastpåseskatten

Syfte: Skatten på plastbärkassar infördes 1 maj 2020 och syftar till att minska nedskräpning och mikroplaster i natur och hav. Den tar inte hänsyn till andra aspekter av miljö- och klimatpåverkan. 

EU-mål: Skatten ska bidra till att Sverige uppnår EU:s mål om att förbruka max 40 plastbärkassar per person och år 2025.

Kostnad: Skatten är tre kronor på bärkassar och 30 öre på frukt- och grönsakspåsar, plus 25 procents moms. 

Undantag: Kassar för varaktigt bruk och med syfte att återanvändas, ska inte beskattas, oavsett material. Inte heller avfallspåsar och fryspåsar.

Skatteintäkter: Tidigare beräknades skatten öka statens intäkter med 2,7 miljarder kronor från år 2021.