Konserthuschef Stefan Forsberg: Musik är något större än bara noterna
Stefan Forsberg. Foto: Mats Lundqvist.


Under året kommer intervjuer med kända och okända kulturpersoner publiceras. Det är intressanta och spännande samtal om konstens och kulturens möjligheter, utmaningar och sprängkraft. Historiska tillbakablickar skapar perspektiv på samtiden och en språngbräda för framtiden. I den här artikeln möter vi chefen för Konserthuset i Stockholm Stefan Forsberg.

Symboliskt mitt i Stockholm är konserthuset beläget. Placerat på Hötorget mellan livlig biltrafik och köpsugna flanörer tonar den blå byggnaden upp över torghandeln som en inslagen presentkartong. Vad som finns därinne måste upplevas, och konserthuschefen Stefan Forsberg bjuder varmt in till musikens underbara värld.

Mitt i verksamheten vill Stefan vara, och hans rum finns centralt i huset öppet för möten och samtal. Vårt möte kommer handla om den skapande människan, att vara i nuet och samtidigt förstå det som varit ur ett musikaliskt, konstnärligt och samhälleligt perspektiv.

Musiken har följt Stefan sedan han var liten. Redan som femåring började han spela instrument och sedan dess har han inte velat göra något annat. Med en mamma som spelade piano och orgel och en pappa som sjöng, fanns musiken omkring honom hela tiden. Det var inte bara musik för musiken skull, det fanns en tanke bakom.

Jag har alltid letat efter tanken bakom musiken när jag bygger program.

- Stefan Forsberg, chef Konserthuset Stockholm

– Pappa hade ofta en tanke med varför han valde en viss sång och varför han skulle sjunga den, och vi pratade ofta om det hemma. Jag har alltid tänkt på musik som att den är större än bara noterna, det finns en form av större tanke, och jag har alltid letat efter tanken bakom musiken när jag bygger program, berättar Stefan.

För att kunna utveckla sitt musikintresse utbildade sig Stefan i sin ungdom till trumpetare vid Musikhögskolan i Göteborg. Därefter spelade han i Blåsarsymfonikerna i Stockholm under ett antal år. Från att ha varit musiker och konstnärlig praktiker gick han senare in i ledande roller som vd för Stockholms Läns Blåsarsymfoniker, Länsmusikchef i Stockholm samt program- och planeringschef för Sveriges Radios Symfoniorkester och Radiokören.

I sitt arbete som konserthuschef arbetar Stefan även på en internationell arena och är en del av ECHO-gruppen, en sammanslutning av de ledande konserthusen i Europa. Som den kompetenta och driftiga person han är sitter han också med i olika styrelser, exempelvis som styrelseordförande för bransch och arbetsgivarorganisationen Svensk Scenkonst och vice ordförande för Nationellt Centrum för Musiktalanger. Han har fått medalj av Kungen och har uppmärksammats och uppskattats på olika sätt för sin gärning inom musikområdet. Trots det blandas hans dynamiska framtoning med ödmjukhet och nyfikenhet, vilket kommer att färga vårt samtal. När jag ställer frågan om vilken roll den klassiska musiken har i det samtida samhället, så kommer han in på nyfikenhet.

– Människan har drivkraften att skapa och viljan att utveckla saker. Det kopplade jag i tonåren till att en av människans positiva egenskaper måste vara att hon är nyfiken, säger Stefan.

Kungliga Filharmonikerna och Katarinakörerna med dirigent Alexander Hanson. Foto: Nadja Sjöström

Konserthuset grundar sin verksamhet på de klassiska traditionerna, och är den klassiska musikens högborg. Stefan förmedlar en bild där det historiska arvet ska lyftas fram, bevaras och utvecklas, och musik som skapas idag kan inte undgå att ha en relation till det som skrevs tidigare. Samtidsmänniskan måste lita på att det finns saker att ta lärdom av i historien, där det finns stora värden, lika stora värden som den nutida repertoaren.

– Min tes har alltid varit att vår historia möter vår samtid och bildar därför vår framtid. Det har jag verkligen försökt att värna om. Därför anser jag att ett samhälle som inte tillstår de historiska värdena är ett samhälle som är roderlöst, och man löper utan karta och kompass och måste gissa sig fram, säger Stefan.

Det snabba samhället med all teknik som oreflekterat används som kunskapsbas för att ta fram fakta ser Stefan en fara i. Med ett eller två klick tas sanningar som låter bra, utan att egentligen veta källan. Han menar att det är viktigt att lära de unga idag att undersöka djupare varifrån saker och ting kommer.

Jag vill inte kapa den historiska förtöjningen. 

- Stefan Forsberg, chef Konserthuset Stockholm

– Jag är gammaldags i mitt tänk och tror på att man äger en helhet, inte bara en liten del. För att jag ska få offentliga medel behöver jag kunna bottna i att jag tycker det är viktigt med historien, viktigt med samtiden och att de båda är helt avgörande för att framtida generationer ska kunna bygga sin framtid. Jag vill inte kapa den historiska förtöjningen, det finns tillräckligt många i samhället som vill kapa de förtöjningarna, jag vill inte vara en av dem, säger Stefan.

Konserthuset följer Stefans linje och blandar friskt - gammalt och nytt, stort och smått, något för alla smaker. Under hösten bjuds det på bland annat kammarmusik, Wagner, världsmusik och Clara Schumann. Den sistnämnda lyfts fram i och med att det är 200 år sedan hon föddes, och var en av sin tids mest framstående pianister. Hon komponerade även musik och hennes kompositioner har nu fått ta plats vid sidan av de andra giganterna.

– Konserthuset har tagit en världsledande roll i att utveckla en jämställd repertoar. Kvinnor var tidigare uteslutna på grund av att de vara kvinnor, och det har vi bestämt att vi ska ta död på. Vi ska lyfta fram det som är bra och inte exkludera på grund av kön. Vår repertoar består nu av 35 procent kvinnliga tonsättare och intresset bara ökar och sprids i hela världen, berättar Stefan.

En annan viktig uppgift för konserthuset är att utveckla och genomföra evenemang för och med unga. Det handlar inte bara att bjuda in till konserter, utan också uppsökande verksamhet som exempelvis det fleråriga samarbetet med Kulturskolan i Södertälje. Enligt metoden El Sistema bjuds unga in till att musicera, vilka annars kanske aldrig skulle hitta vägen in i musiken. Det är inte bara upplevelsen av musiken som är viktig för Stefan utan också möjlighet till bildning.

– Jag sörjer att de estetiska ämnena är valfria och bortvalda i skolorna. Jag sörjer att man inte får tränga in litteratur och konst- och musikhistoria. Barn bör få tolka och förstå dikter och konstverk och veta lite om musik. För att ge dem möjlighet att förstå hur mänsklighetens resa sett ut, och upptäcka att det finns sådana enorma paralleller mellan det som varit och det som är idag. Musiken lät som den gjorde av en anledning och konsten såg ut som den gjorde av en anledning. Det är viktigt att kulturen finns tillgänglig, det ska vara lätt att kunna tränga in i den här världen, säger Stefan.

Stefan Forsberg på läktaren vid Konserthuset i Stockholm. Foto: Mats Lundqvist

Stefan vill nå ut till många, helst alla med musiken. Han återkommer till hur starkt musiken kan beröra och hur viktigt det är i dagens samhälle med ett ställe där vi kan vara i en mobilfri zon. Att bara få vara och uppleva en stund med öppna sinnen.

Lyssnandet är något av den mest nakna konstformen vi har. 

- Stefan Forsberg, chef Konserthuset Stockholm

– Lyssnandet är något av den mest nakna konstformen vi har. Inom många andra scenkonstområden finns det kostymer och scenografi, här hos oss sätter du dig i en fåtölj och lyssnar. Vi utvecklas som människa genom att ta del av musik precis som att läsa en bok. Det finns många exempel på när personer kommer direkt från en omvälvande händelse och besöker Konserthuset för att skingra tankarna. Musiken talar och berör, och kan därigenom hjälpa människor i olika skeenden i livet, säger Stefan.

Konserthuset är stramt vackert, som en musikens katedral, högt i tak och välkomnande stort. Ändå är närheten till musiker och åhörare påfallande, och länken är den tidlösa musikens kraft. För Stefan är andligheten närvarande i musiken och en av anledningarna till att han funnit så stor glädje i musiken.

– Jag vill påstå att även de uttalade icke andliga eller ateistiska tonsättarna skapar musik som är fylld av andlighet, eftersom vi är andeväsen som människor. Vi är levande andliga varelser, vare sig vi vill eller ej. Vår energi och karisma berör en annan människa, oavsett om du är väldigt aggressiv eller kärleksfull, så berör du. Vi berör varandra som mänskliga väsen, säger Stefan.

Dynamiken när en tonsättare sitter och skriver ett verk för hundra personer, och när alla de personerna med sina energier framför stycket, då uppstår något av ett andligt värde, menar Stefan. I mötet med publiken uppstår något ännu större. Det kan vara känslor av jubel som tar sig uttryck i applåder eller en tystnad som blir påfallande. En tystnad som kanske rymmer eftertanke, förundran och en stark skönhetsupplevelse.

– Tystnaden och kommentarerna efteråt är nog den största drivkraften för mig. Den kollektiva tystnaden som är en manifestation av att vi alla är på samma plats, exakt på samma punkt, även mentalt, för en sekund eller två, avslutar Stefan.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.