Sverige går på högvarv. Kommuner, myndigheter och hjälporganisationer samarbetar intensivt för att akut ordna boenden, mat, kläder och förnödenheter till tusentals människor som flyr kriget i Ukraina. Engagemanget och hjälpviljan hos svenskarna är stor.

Trycket på Migrationsverket har varit hårt sedan kriget startade i Ukraina. Enbart under en vecka registrerades lika många flyktingar som under hela förra året. Och i dagsläget finns inga tecken på att situationen ska förändras nämnvärt den närmsta tiden.

I början av veckan hade omkring 20 000 ukrainska flyktingar registrerat sig hos Migrationsverket, men mörkertalet är ovisst då man inte behöver registrera sig förrän efter 90 dagar. Det yttersta ansvaret för att ordna boende till flyktingarna ligger på Migrationsverket.

– Hittills har alla de som behövt hjälp fått någonstans att bo, säger Guna Graufelds, presschef på Migrationsverket till Epoch Times.

Många har än så länge valt att vända sig till släkt och vänner, andra har flyttat in på Migrationsverkets olika boenden runt om i landet och en del har börjat slussas in på kommunernas akutboenden.

Vi har nära 300 platser klara och kan skala upp till 1 100 platser om det behövs.

– Lotta Edin, kommunikationsdirektör, Halmstad kommun

Samtidigt konstaterar Guna Graufelds att situationen är mycket oviss.

– Det är svårt att förutspå hur konflikten i Ukraina kommer att utvecklas och hur det kommer att påverka antalet personer som söker skydd i Sverige, säger hon.

Migrationsverket arbetar utifrån tre scenarion där huvudscenariot är att cirka 76 000 flyktingar från Ukraina kan komma till Sverige mellan mars och juni. Men enligt Guna Graufelds är detta en beräkning som präglas av mycket osäkerhet. Fortsätter kriget en längre tid kan siffran i stället bli över 200 000.

Oavsett vilket scenario kommer behovet av boenden och annat stöd att öka markant. Därför har ett stort antal kommuner fått i uppdrag att hjälpa till med tillfälliga boenden, så kallade evakueringsplatser.

Halmstad är en av de kommuner där det pågått ett intensivt arbete för att ta fram boenden.

– Vi har nära 300 platser klara och kan skala upp till 1 100 platser om det behövs, säger Lotta Edin, kommunikationsdirektör i Halmstad kommun.

Hon berättar att det dels handlar om idrottshallar, men även lokaler som i vanliga fall används för lägerverksamhet där det redan fungerar bra med allt från duschar och toaletter till matdistribution.

– Vi riggar nu med bemanning – personer som kan tjänstgöra dygnet runt på de här platserna, säger hon.

Än så länge har ett sjuttiotal kvinnor och barn kommit till Halmstad som alla bor på Migrationsverkets boende. Men i grannkommunen Laholm har flyktingar redan flyttat in på kommunens akutplatser, säger Lotta Edin och tillägger att de nu själva står beredda.

– Har vi tur så får vi lite förvarning, men i Laholm fick man knappt ett dygn på sig och bussarna kom mitt i natten.

Även på en mängd andra platser runtom i Sverige har man börjat ta emot ukrainska flyktingar på akutboenden ordnade av kommunerna. I fredags kväll kom ett 60-tal ukrainare till Borås Camping, till Svalöv har de första sovplatserna fyllts i en idrottshall, och till Borgholm kom nyligen 50 ukrainska kvinnor och barn som hämtades upp i Polen av ett svenskt bussbolag som åkt dit för att hjälpa till. Men dessa är endast några få av alla de kommuner som hittills tagit emot nyanlända, och överallt jobbas det för att ta fram fler boenden.

Många vittnar också om människors stora vilja att hjälpa till. I Halmstad är, precis som i många andra kommuner, uppslutningen från både organisationer och privatpersoner överväldigande, berättar Lotta Edin.

– Det finns en otrolig hjälpvilja inom organisationerna – att bara släppa ordinarie arbetsuppgifter och börja bära sängar och så vidare som vi har gjort nu, säger hon och tillägger att även kommunens invånare kontaktar dem och erbjuder allt från språkkunskaper i ukrainska till möbler man vill skänka.

Kommunen samarbetar också med ett flertal hjälporganisationer och lokala föreningar för att skapa ett så bra mottagande som möjligt för flyktingarna.

På Röda korset i Halmstad arbetar Magdalena Engelsz, kris- och beredskapssamordnare, och Berit Ekberg som är ansvarig för klädutdelning. De instämmer i att viljan att bidra är enorm.

– Det är helt fantastiskt. Vi har fått otroligt fint stöd, både från företag och allmänhet, säger Berit Ekberg och berättar att de redan har ett stort lager med förnödenheter.

Där finns allt från kläder, barnvagnar och barnsängar till blöjor och hygienartiklar.

– Det finns i princip allt. Jag och Berit har också levererat näsdroppar, alvedon och så vidare till de som behöver medicin, säger Magdalena Engelsz.

Många av flyktingarna har inga pengar, men även om de har det så kan de inte handla för sin valuta här och dessutom är deras kreditkort frysta, berättar hon. Och dagpenningen på max 24 kronor per dag från Migrationsverket kan dröja upp till en månad.

– Men vi är väldigt väl förberedda här i alla fall, säger hon men konstaterar samtidigt att det behövs ständig påfyllning med tanke på att det sannolikt kommer fler flyktingar och att förbrukningsvaror snabbt går åt.

Utöver att ordna akuta boenden ligger kommunens största ansvar i att ordna skolverksamhet för barnen, något de har rätt till inom en månad. Men skolan är inget som oroar kommunledningen i Halmstad då man samlat på sig stor erfarenhet av detta sedan Syrienkrisen 2015.

– Vår skolorganisation är lugn skulle jag säga. Vi kan detta, vi vet hur man tar emot barn och hur man gör i det olika stegen med kartläggning, anpassning och så vidare, säger Lotta Edin.

Samtidigt konstaterar hon att det finns orosmoment.

– Det är väl ovissheten i hur många som kommer, vad de har för behov och hur länge de ska stanna. Det vet man ju aldrig. Just nu känns det som att det kan ta vägen vart som helst när man tittar på nyheterna – med över tre miljoner människor på flykt. Så det är klart att det är oroväckande, säger hon och fortsätter:

– Men vi har ändå en robust krisberedskap för det här i kommunen.

Fakta: Massflyktsdirektivet för flyktingar från Ukraina

I mars beslutade EU att aktivera massflyktsdirektivet. Det innebär att personer från Ukraina ska erbjudas ett omedelbart och tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd i EU:s medlemsstater.

Tillståndet är tidsbegränsat och ges till en början för ett år, men kan förlängas sex månader i taget om läget i Ukraina fortfarande bedöms som kritiskt, men som längst  i 3 år.

Uppehållstillståndet innebär att den som uppfyller kraven får hjälp med boende, rätt att arbeta, rätt att söka grundläggande vård, rätt till skolgång för barn och visst ekonomiskt bistånd i Sverige.

De som omfattas av direktivet är ukrainska medborgare som har varit bosatta i Ukraina före 24 februari 2022, har uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande i Ukraina, samt familjemedlemmar till de två ovanstående.

När de kommer till Sverige ska de identifiera sig, registreras, fotograferas och lämna fingeravtryck. Normalt sett räcker detta för att få ett uppehålls- och arbetstillstånd i enlighet med direktivet.

Personer som fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet kan när som helst välja att även söka asyl.

Kontakta journalisten: [email protected]