loading


Den kinesiska militärens nya interkontinentala ballistiska missiler DF-41 som enligt uppgift kan nå USA, ses vid en parad för att fira 70-årsjubileumet för grundandet av Folkrepubliken Kina 1949, vid Himmelska fridens torg i Peking i Kina den 1 oktober 2019. Foto: Kevin Frayer/Getty Images
Den kinesiska militärens nya interkontinentala ballistiska missiler DF-41 som enligt uppgift kan nå USA, ses vid en parad för att fira 70-årsjubileumet för grundandet av Folkrepubliken Kina 1949, vid Himmelska fridens torg i Peking i Kina den 1 oktober 2019. Foto: Kevin Frayer/Getty Images
Opinion

Kommentar: Xi Jinping mobiliserar Kina för krig – eventuellt med kärnvapen

Gordon G. Chang

Kina har under de senaste veckorna skickat tiotusentals trupper till sin omtvistade gräns mot Indien i Ladakh, högt uppe i Himalaya. Det förefaller som att Peking förbereder en fullskalig invasion av indiskt territorium.

Denna militära utplacering nämndes i ett tal av den kinesiska ledaren Xi Jinping i parti-styrda China Daily på hundrårsdagen av Kinesiska kommunistpartiets grundande, där han talade om ”freds-, samarbete- och utvecklingsbejakande insatser”.

– Det kinesiska folket har aldrig mobbat, förtryckt eller kuvat folket i något annat land, och vi kommer aldrig att göra det, sade Xi den 1 juli.

I maj förra året flyttade Folkets befrielsearmé trupper till en plats söder om stilleståndslinjen i Ladakh, med andra ord, till indisk-kontrollerat territorium. En månad senare, natten till den 15 juni, inledde kinesiska soldater en överraskningsattack och dödade 20 indiska soldater.

Indien svarade genom att förstärka sina styrkor och inleda en motattack i augusti. Kina ökade i sin tur antalet soldater från 15 000 för ett år sedan till 50 000 i skrivande stund. Peking har också transporterat tyngre vapen till området och börjat bygga baser.

Ladakh är inte den enda brännpunkten bland Himalayas dimhöljda berg. Kinesiskt intrång har även ägt rum i Indiens Sikkimregion, såväl som i grannlandet Bhutan och Nepal.

Pekings kampanj mot Indien har varit mångfacetterad.

– Sedan juni förra året har vi sett en attack mot elnätet i Mumbai som tillskrivs Kina, maoistiska terrorister som dödat ytterligare 20 indiska säkerhetsstyrkor, och vi har bevittnat en destruktiv attack mot en Iphone-produktionsanläggning, något som ser ut att vara en del av en politisk krigsoperation iscensatt av Peking med avsikten att avskräcka flytten av försörjningskedjor till Indien, säger Cleo Paskal från Foundation for Defense of Democracies.

Som ett resultat ser många i Indien nu mycket kritiskt på Kina. 

– Omfattningen och djupet i kommunistpartiets ”unrestricted warfare” [obegränsad krigföring, ett begrepp som kommit att användas av olika organ för att beskriva Kinas olika sätt att hota dess omvärld] mot Indien leder människor till slutsatsen att det inte finns några gränser för Pekings skurkaktiga beteende, säger Paskal.

Det indiska folket har skäl att vara oroligt. Kina har ändrat på definitionen av krigföring och ett av dess medel är sjukdomar. Om än SARS-CoV-2, patogenen som orsakar covid-19, inte började som ett biologiskt vapen, gjorde kinesiska kommunistpartiets ledare det till ett genom att ljuga om smittsamheten och pressa andra länder att ta emot infekterade resenärer från Kina.

– Det är inte konstigt att många indier nu tror att den andra vågen av coronaviruset i Indien var en avsiktlig aktion från Kina, med avsikt att ytterligare försvaga Indien, konstaterar Paskal.

Från Pekings håll förefaller det som att man till och med är beredd att ta till kärnvapen i nästa krig.

Washington Post rapporterade att Kina verkar bygga, i ett område som täcker mer än 700 kvadratkilometer i Gansu-öknen, 119 missilsilos för DF-41 interkontinentala ballistiska missiler, bestyckade med 10 stridsspetsar. Lägg därtill ytterligare 26 silos som den kinesiska militären bygger. Kina kommer från dessa fasta platser snart hysa ungefär lika mycket eldkraft som den befintliga amerikanska kärnvapenarsenalen. När Kinas mobila landmissiler och missiler på ubåtar läggs till ekvationen kan Kinas antal stridsspetsar överstiga USA:s.

Eftersom Peking redan har tillräckligt många kärnvapen till sitt förfogande för att avskräcka världen ser det nu ut som att kinesiska militära planerare funderar på att använda kärnvapen i en offensiv kapacitet. Kinas profilerade militärer och politiska ledare har offentligt hotat att använda sin arsenal på detta sätt.

I vilket fall som helst utlovade Xi Jinping i sitt stridslystna tal den 1 juli att "knäcka huvuden och spilla blod" från dem som står i vägen för vad som i grund och botten är hans planer på att överta territorium från andras kontroll.

I sitt grandiosa tal hotade han med att riva ner det befintliga Westfaliska internationella systemet med suveräna stater, som inrättades 1648.

”Kinas kommunistiska parti och det kinesiska folket, med sitt mod och sin uthållighet, förkunnar högtidligt för världen att det kinesiska folket inte bara är bra på att ta ner den gamla världen, utan också bra på att bygga en ny”, sade Xi.

En ny värld? Under hela detta sekel har Xi gjort indirekta hänvisningar till tianxia, eller ”allt under himlen”. Under två årtusenden trodde kinesiska kejsare att de hade tilldelats himlens mandat att styra tianxia och skyldigheten att göra det.

Xi Jinpings signaler i offentliga uttalanden har på senare tid blivit omisskännliga, och hans underordnade har varit tydliga med att Xi anser att alla utanför Kina är skyldiga honom lydnad.

Medan Xi hävde ur sig tianxia-liknande uttalanden och krigshetsande ord, förberedde han det kinesiska folket för krig. Den 1 juli talade han om utlänningar som mötte en ”stålvägg byggd med kött och blod från 1,4 miljarder kineser”.

Dessutom förbereder han sig för att använda sina uppgraderade militära styrkor. Tillägg i Kinas nationella försvarslag vann laga kraft i början av detta år och överför befogenheter från politiker till militären.

Ändringarna i fråga minskar centralregeringens roll och överför makt till kommunistpartiets centrala militärkommission. Kort sagt kommer regeringen inte längre övervaka mobiliseringen av Folkets befrielsearmé. I bästa fall kommer centralregeringen bara genomföra partiets direktiv.

Det må vara sant att lagen endast är till för att sända signaler – kommunistpartiet har alltid varit i kontroll – så är signalerna det sänder icke desto mindre illavarslande. Den nya lagen handlar trots allt om massmobilisering av hela samhället för krig. Förändringarna pekar även på Folkets befrielsearmés växande inflytande inom partiet och kastar ljus på landets alltmer militariserade diplomatiska relationer. Kina håller snabbt på att bli en militärstat.

Xi Jinping berättade den 1 juli för världen vad han ämnar göra. Vi befinner oss med all sannolikhet i de sista ögonblicken av fred.

Gordon G. Chang är författare och Kinaexpert. Han har bland annat skrivit boken ”The coming collapse of China”.

Åsikter som uttrycks i artikeln är skribentens egna och speglar inte nödvändigtvis Epoch Times åsikter.

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading


Den kinesiska militärens nya interkontinentala ballistiska missiler DF-41 som enligt uppgift kan nå USA, ses vid en parad för att fira 70-årsjubileumet för grundandet av Folkrepubliken Kina 1949, vid Himmelska fridens torg i Peking i Kina den 1 oktober 2019. Foto: Kevin Frayer/Getty Images
Den kinesiska militärens nya interkontinentala ballistiska missiler DF-41 som enligt uppgift kan nå USA, ses vid en parad för att fira 70-årsjubileumet för grundandet av Folkrepubliken Kina 1949, vid Himmelska fridens torg i Peking i Kina den 1 oktober 2019. Foto: Kevin Frayer/Getty Images
Opinion

Kommentar: Xi Jinping mobiliserar Kina för krig – eventuellt med kärnvapen

Gordon G. Chang

Kina har under de senaste veckorna skickat tiotusentals trupper till sin omtvistade gräns mot Indien i Ladakh, högt uppe i Himalaya. Det förefaller som att Peking förbereder en fullskalig invasion av indiskt territorium.

Denna militära utplacering nämndes i ett tal av den kinesiska ledaren Xi Jinping i parti-styrda China Daily på hundrårsdagen av Kinesiska kommunistpartiets grundande, där han talade om ”freds-, samarbete- och utvecklingsbejakande insatser”.

– Det kinesiska folket har aldrig mobbat, förtryckt eller kuvat folket i något annat land, och vi kommer aldrig att göra det, sade Xi den 1 juli.

I maj förra året flyttade Folkets befrielsearmé trupper till en plats söder om stilleståndslinjen i Ladakh, med andra ord, till indisk-kontrollerat territorium. En månad senare, natten till den 15 juni, inledde kinesiska soldater en överraskningsattack och dödade 20 indiska soldater.

Indien svarade genom att förstärka sina styrkor och inleda en motattack i augusti. Kina ökade i sin tur antalet soldater från 15 000 för ett år sedan till 50 000 i skrivande stund. Peking har också transporterat tyngre vapen till området och börjat bygga baser.

Ladakh är inte den enda brännpunkten bland Himalayas dimhöljda berg. Kinesiskt intrång har även ägt rum i Indiens Sikkimregion, såväl som i grannlandet Bhutan och Nepal.

Pekings kampanj mot Indien har varit mångfacetterad.

– Sedan juni förra året har vi sett en attack mot elnätet i Mumbai som tillskrivs Kina, maoistiska terrorister som dödat ytterligare 20 indiska säkerhetsstyrkor, och vi har bevittnat en destruktiv attack mot en Iphone-produktionsanläggning, något som ser ut att vara en del av en politisk krigsoperation iscensatt av Peking med avsikten att avskräcka flytten av försörjningskedjor till Indien, säger Cleo Paskal från Foundation for Defense of Democracies.

Som ett resultat ser många i Indien nu mycket kritiskt på Kina. 

– Omfattningen och djupet i kommunistpartiets ”unrestricted warfare” [obegränsad krigföring, ett begrepp som kommit att användas av olika organ för att beskriva Kinas olika sätt att hota dess omvärld] mot Indien leder människor till slutsatsen att det inte finns några gränser för Pekings skurkaktiga beteende, säger Paskal.

Det indiska folket har skäl att vara oroligt. Kina har ändrat på definitionen av krigföring och ett av dess medel är sjukdomar. Om än SARS-CoV-2, patogenen som orsakar covid-19, inte började som ett biologiskt vapen, gjorde kinesiska kommunistpartiets ledare det till ett genom att ljuga om smittsamheten och pressa andra länder att ta emot infekterade resenärer från Kina.

– Det är inte konstigt att många indier nu tror att den andra vågen av coronaviruset i Indien var en avsiktlig aktion från Kina, med avsikt att ytterligare försvaga Indien, konstaterar Paskal.

Från Pekings håll förefaller det som att man till och med är beredd att ta till kärnvapen i nästa krig.

Washington Post rapporterade att Kina verkar bygga, i ett område som täcker mer än 700 kvadratkilometer i Gansu-öknen, 119 missilsilos för DF-41 interkontinentala ballistiska missiler, bestyckade med 10 stridsspetsar. Lägg därtill ytterligare 26 silos som den kinesiska militären bygger. Kina kommer från dessa fasta platser snart hysa ungefär lika mycket eldkraft som den befintliga amerikanska kärnvapenarsenalen. När Kinas mobila landmissiler och missiler på ubåtar läggs till ekvationen kan Kinas antal stridsspetsar överstiga USA:s.

Eftersom Peking redan har tillräckligt många kärnvapen till sitt förfogande för att avskräcka världen ser det nu ut som att kinesiska militära planerare funderar på att använda kärnvapen i en offensiv kapacitet. Kinas profilerade militärer och politiska ledare har offentligt hotat att använda sin arsenal på detta sätt.

I vilket fall som helst utlovade Xi Jinping i sitt stridslystna tal den 1 juli att "knäcka huvuden och spilla blod" från dem som står i vägen för vad som i grund och botten är hans planer på att överta territorium från andras kontroll.

I sitt grandiosa tal hotade han med att riva ner det befintliga Westfaliska internationella systemet med suveräna stater, som inrättades 1648.

”Kinas kommunistiska parti och det kinesiska folket, med sitt mod och sin uthållighet, förkunnar högtidligt för världen att det kinesiska folket inte bara är bra på att ta ner den gamla världen, utan också bra på att bygga en ny”, sade Xi.

En ny värld? Under hela detta sekel har Xi gjort indirekta hänvisningar till tianxia, eller ”allt under himlen”. Under två årtusenden trodde kinesiska kejsare att de hade tilldelats himlens mandat att styra tianxia och skyldigheten att göra det.

Xi Jinpings signaler i offentliga uttalanden har på senare tid blivit omisskännliga, och hans underordnade har varit tydliga med att Xi anser att alla utanför Kina är skyldiga honom lydnad.

Medan Xi hävde ur sig tianxia-liknande uttalanden och krigshetsande ord, förberedde han det kinesiska folket för krig. Den 1 juli talade han om utlänningar som mötte en ”stålvägg byggd med kött och blod från 1,4 miljarder kineser”.

Dessutom förbereder han sig för att använda sina uppgraderade militära styrkor. Tillägg i Kinas nationella försvarslag vann laga kraft i början av detta år och överför befogenheter från politiker till militären.

Ändringarna i fråga minskar centralregeringens roll och överför makt till kommunistpartiets centrala militärkommission. Kort sagt kommer regeringen inte längre övervaka mobiliseringen av Folkets befrielsearmé. I bästa fall kommer centralregeringen bara genomföra partiets direktiv.

Det må vara sant att lagen endast är till för att sända signaler – kommunistpartiet har alltid varit i kontroll – så är signalerna det sänder icke desto mindre illavarslande. Den nya lagen handlar trots allt om massmobilisering av hela samhället för krig. Förändringarna pekar även på Folkets befrielsearmés växande inflytande inom partiet och kastar ljus på landets alltmer militariserade diplomatiska relationer. Kina håller snabbt på att bli en militärstat.

Xi Jinping berättade den 1 juli för världen vad han ämnar göra. Vi befinner oss med all sannolikhet i de sista ögonblicken av fred.

Gordon G. Chang är författare och Kinaexpert. Han har bland annat skrivit boken ”The coming collapse of China”.

Åsikter som uttrycks i artikeln är skribentens egna och speglar inte nödvändigtvis Epoch Times åsikter.

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024