Ryssland har återlanserat rubeln och kopplat den till fysiskt guld. Samtidigt ställer Ryssland krav på att länder ska betala för energi med rubel via konton i ryska banker. Detta kan markera förstadiet till en kollaps för nutidens finansiella system, baserat på fiktiva värden, och återgången till ett råvarubaserat system där guld och råvaror i stället dominerar.

Jag har jobbat inom den finansiella sektorn en större del av mitt yrkesverksamma liv och många av de ekonomer jag följer har lång erfarenhet inom finans, men alla är samtidigt väldigt ödmjuka inför det faktum att marknaden är svår att förutspå. Det inträffar dock, från tid till annan, händelser som synes markera ett paradigmskifte inom det finansiella systemet. Vi har sett sådana händelser vid flertalet tillfällen i modern tid. De kanske mest påtagliga är de när ekonomierna i väst har övergett den så kallade guldstandarden, det vill säga kopplingen mellan nationell valuta och landets guldreserv. Sedan guldstandarden i Bretton Woods-systemet övergavs i USA 1971 har den amerikanska dollarn utgjort världens reservvaluta, vilket i korthet innebär att man mäter den egna valutan samt råvaror mot dollarn.

De flesta länder i dag har tryckt långt mycket mer nationell valuta än vad det finns motsvarighet till i statens guldreserv. I Sverige har Riksbanken en guldreserv på 125,7 ton guld, motsvarande 66,7 miljarder kronor. Samtidigt är penningmängden i samhället enligt Riksbankens egen statistik strax under 5 000 miljarder kronor. Det finns alltså mycket mer pengar än det faktiskt finns tillgångar att backa upp dem med. En papperspeng eller en digital krona på en datorskärm har ju inget verkligt värde, då dessa inte har något användningsområde. Guld och andra råvarutillgångar förefaller däremot ha ett evigt värde, då dessa tillgångar har bestående användningsområden för befolkningen. Som exempel på detta kan nämnas att det krävs ungefär samma mängd guld i dag som för hundra år sedan för att köpa ett hus, medan mängden svenska kronor som krävs har mångdubblats.