Hälsa

Kinesisk medicin: Så påverkar de fem smakerna våra kroppar

Epoch Times

Enligt traditionell kinesisk tro och kultur skapas allting i universum av kombinationen och rörelserna mellan fem element: trä, eld, jord, metall och vatten. Så karaktären hos vart och ett av de fem elementen visar sig i alla ting i universum.

Vi människor är en del av universum och därför följer mekanismerna i våra kroppar universums principer och även systemet med de fem elementen.

Relationen mellan de fem elementen och de fem smakerna finns beskriven i klassikern ”Dokumentens bok” eller ”Shangshu” (som tros härstamma från Konfucius), där vatten kopplas till salt, eld till bittert, trä till surt, metall till starkt och jord till sött.

I det gamla kinesiska medicinska verket ”Gule Kejsarens Inre Klassiker” eller ”Huangdi Neijing” står det att surt korresponderar med levern och förbättrar leverns funktion [både lever och surt är kopplade till träelementet]; det bittra korresponderar med hjärtat och stärker hjärtats funktion [det bittra och hjärtat är båda kopplade till eldelementet]; sött korresponderar med mjälten och förbättrar mjältens funktion [både sött och mjälte är kopplade till jordelementet]; starkt korresponderar med lungorna och förbättrar lungornas funktion [stark mat och lungor är båda kopplade till metallelementet]; och salt korresponderar med njurarna och förbättrar njurfunktionen [både salt och njurar är kopplade till vattenelementet].

Smakerna och organen

Surt ger näring till levern: Mat med sur smak kan förbättra matsmältningen och skydda levern. Att äta det regelbundet kan hjälpa matsmältningen och ta död på oönskade bakterier i mag- och tarmkanalen. Det kan också hjälpa för att förhindra en förkylning att få fäste, det kan sänka blodtrycket och mjuka upp blodkärlen. Den som är torr i munnen kan behöva något surt eftersom det sätter igång saliven.

Surt hjälper till att lugna ner sig – att samla ihop yin – vilket är bra till exempel vid utbrändhet.

Till sur mat räknas till exempel sura plommon, granatäpple, tomater, havtorn, apelsin och citron, som alla innehåller C-vitamin som kan stärka immunförsvaret. Det hjälper kroppen mot åldrande och kan förebygga och behandla åderförfettning. Det hjälper även kroppen mot cancer. Andra sura livsmedel är vinäger, oliver och adzukibönor.

Bittert hjälper hjärtat: Enligt ett gammalt talesätt smakar en bra medicin bittert. Enligt kinesisk medicin kan bitter mat laka ur, torka och göra ”yin” fast. Den kan också avfukta kroppen och öka urinproduktionen. Om man regelbundet äter mat som apelsinskal, bittermandel, rädisa och alger kan man förhindra att toxiner samlas i kroppen och även förhindra och behandla olika sorters plågor.

Te på maskros eller kamomill är också bittert, och är bra till exempel vid feber och infektioner. Något bittert hjälper aptiten.

Sött ger näring till mjälten: Söt mat kan hjälpa till att fylla på med blod och energi, lätta på trötthet, reglera magen och hjälpa till att avgifta kroppen. Den kan också lösa spasmer. Bra val bland söt mat är till exempel brunt socker, honung, vattenmelon, ris och vete. Prova också korn, mungbönor och solrosfrön.

Honung är sött och bra för kroppen i en balanserad kost.

Starkt hjälper lungorna: Enligt kinesisk medicin kan stark mat hjälpa kroppen att svettas och kan reglera och lossa på hinder i energiflödet. Mat som lök, ingefära, vitlök, chili, pepparmynta och peppar är huvudsakligen stark och kan skydda blodkärlen, reglera blodflödet och hjälpa till att få loss hinder i meridianerna.

Äter man regelbundet stark mat kan det hjälpa till att förebygga förkylning, men människor som har hemorrojder, förstoppning eller neuros bör vara försiktiga med stark mat.

Chili i maten då och då sätter fart i kroppen.

Sälta stärker njurarna: Människor gillar vanligtvis den här smaken. Inom kinesisk medicin kan salt mat reglera cellerna och blodflödet och bibehålla en normal ämnesomsättning. Sälta förbättrar tarmrörelserna, löser upp hårda klumpar och berikar yin-vätska och blod. Mat som salt och kelp är utmärkt salt mat.

Balans av alla smaker

Bara när vi balanserar vårt val av mat och blandar de fem smakerna kan vi kalla det en hälsosam kost – för mycket eller för lite av någon smak kan orsaka sjukdom. Här är några exempel:

För mycket sur smak ge för stark qi hos levern, vilket kan hindra magen och mjälten att fungera väl (trä begränsar jord).

För mycket bitter smak kan göra att hjärtats eld ökar, vilket motverkar lungornas qi (eld smälter metall).

För mycket sötma kan orsaka att mjälten och magen får för mycket styrka och njurarnas qi begränsas då (jord löser upp vatten). För mycket sött kan ge slem och övervikt. Det ger stagnation i kroppen och hindrar mjältens arbete. Det ger också en försurning av kroppen, vilket gör det lättare att få förkylning och infektioner.

För mycket stark smak ger för mycket lung-qi och trycker ner leverns qi (metall förstör trä).

För mycket sälta kan lätt ge ett överskott av njur-qi och begränsa hjärtats qi (vatten släcker eld). Ofta saltar vi för mycket. Det ger en belastning av njurarna och kan påverka blodtrycket.

Lär känna smakerna

Olika smaker passar bra vid olika årstider. Det bittra sänker hettan i kroppen och är därför bra när det är varmt på sommaren, men mindre bra om man är frusen på vintern.

På hösten kan en del bli torrare i munnen eller få torrhosta. Prova då med honung och något surt, som citron.

Om man fryser och har svårt att somna kan det hjälpa med ingefärste.

Vid stress kan honung, citron eller kamomill hjälpa för att lugna ner. Ta det gärna innan sänggåendet för att lättare kunna somna.

Det är vanligt att äta för mycket sött och att det får dominera bland smakerna. När man lagar mat är det bra att kombinera flera smaker. Om man då använder lite sött i rätten utan att låta det ta över, så kan det balansera smakerna och mjuka upp dem.

Har man blivit för sur i kroppen och fått stagnation så behövs det mer starkt.

Den som är förkyld kan må bra av att få svettas lite, och då passar den starka ingefäran bra.

Det är förstås individuellt vad kroppen behöver och det är en god idé att prova sig fram till vad som behövs bäst just nu. Samtidigt lär man känna sig själv bättre. Medan en smak kan kännas behaglig kan en annan göra att det tar stopp i magen. Smakerna hjälper till att balansera yin och yang i kroppen och därmed rätta till obalanser. När kroppen är i balans så har den lättare att säga till vad den behöver.

De fem elementen

Teorin om de fem elementen manifesterar sig i de flesta system i den traditionella kinesiska kulturen. Det gäller inte bara det medicinska systemet, utan även musik, konst, klimat, riktning, timing, andliga och moralsystem följer den här teorin.

Förr trodde människor i Kina att universums Skapare skapade vår värld på det här viset med sin gränslösa visdom, och därför är teorin om de fem elementen som genomsyrar våra liv ingen slump.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

Hälsa

Kinesisk medicin: Så påverkar de fem smakerna våra kroppar

Epoch Times

Enligt traditionell kinesisk tro och kultur skapas allting i universum av kombinationen och rörelserna mellan fem element: trä, eld, jord, metall och vatten. Så karaktären hos vart och ett av de fem elementen visar sig i alla ting i universum.

Vi människor är en del av universum och därför följer mekanismerna i våra kroppar universums principer och även systemet med de fem elementen.

Relationen mellan de fem elementen och de fem smakerna finns beskriven i klassikern ”Dokumentens bok” eller ”Shangshu” (som tros härstamma från Konfucius), där vatten kopplas till salt, eld till bittert, trä till surt, metall till starkt och jord till sött.

I det gamla kinesiska medicinska verket ”Gule Kejsarens Inre Klassiker” eller ”Huangdi Neijing” står det att surt korresponderar med levern och förbättrar leverns funktion [både lever och surt är kopplade till träelementet]; det bittra korresponderar med hjärtat och stärker hjärtats funktion [det bittra och hjärtat är båda kopplade till eldelementet]; sött korresponderar med mjälten och förbättrar mjältens funktion [både sött och mjälte är kopplade till jordelementet]; starkt korresponderar med lungorna och förbättrar lungornas funktion [stark mat och lungor är båda kopplade till metallelementet]; och salt korresponderar med njurarna och förbättrar njurfunktionen [både salt och njurar är kopplade till vattenelementet].

Smakerna och organen

Surt ger näring till levern: Mat med sur smak kan förbättra matsmältningen och skydda levern. Att äta det regelbundet kan hjälpa matsmältningen och ta död på oönskade bakterier i mag- och tarmkanalen. Det kan också hjälpa för att förhindra en förkylning att få fäste, det kan sänka blodtrycket och mjuka upp blodkärlen. Den som är torr i munnen kan behöva något surt eftersom det sätter igång saliven.

Surt hjälper till att lugna ner sig – att samla ihop yin – vilket är bra till exempel vid utbrändhet.

Till sur mat räknas till exempel sura plommon, granatäpple, tomater, havtorn, apelsin och citron, som alla innehåller C-vitamin som kan stärka immunförsvaret. Det hjälper kroppen mot åldrande och kan förebygga och behandla åderförfettning. Det hjälper även kroppen mot cancer. Andra sura livsmedel är vinäger, oliver och adzukibönor.

Bittert hjälper hjärtat: Enligt ett gammalt talesätt smakar en bra medicin bittert. Enligt kinesisk medicin kan bitter mat laka ur, torka och göra ”yin” fast. Den kan också avfukta kroppen och öka urinproduktionen. Om man regelbundet äter mat som apelsinskal, bittermandel, rädisa och alger kan man förhindra att toxiner samlas i kroppen och även förhindra och behandla olika sorters plågor.

Te på maskros eller kamomill är också bittert, och är bra till exempel vid feber och infektioner. Något bittert hjälper aptiten.

Sött ger näring till mjälten: Söt mat kan hjälpa till att fylla på med blod och energi, lätta på trötthet, reglera magen och hjälpa till att avgifta kroppen. Den kan också lösa spasmer. Bra val bland söt mat är till exempel brunt socker, honung, vattenmelon, ris och vete. Prova också korn, mungbönor och solrosfrön.

Honung är sött och bra för kroppen i en balanserad kost.

Starkt hjälper lungorna: Enligt kinesisk medicin kan stark mat hjälpa kroppen att svettas och kan reglera och lossa på hinder i energiflödet. Mat som lök, ingefära, vitlök, chili, pepparmynta och peppar är huvudsakligen stark och kan skydda blodkärlen, reglera blodflödet och hjälpa till att få loss hinder i meridianerna.

Äter man regelbundet stark mat kan det hjälpa till att förebygga förkylning, men människor som har hemorrojder, förstoppning eller neuros bör vara försiktiga med stark mat.

Chili i maten då och då sätter fart i kroppen.

Sälta stärker njurarna: Människor gillar vanligtvis den här smaken. Inom kinesisk medicin kan salt mat reglera cellerna och blodflödet och bibehålla en normal ämnesomsättning. Sälta förbättrar tarmrörelserna, löser upp hårda klumpar och berikar yin-vätska och blod. Mat som salt och kelp är utmärkt salt mat.

Balans av alla smaker

Bara när vi balanserar vårt val av mat och blandar de fem smakerna kan vi kalla det en hälsosam kost – för mycket eller för lite av någon smak kan orsaka sjukdom. Här är några exempel:

För mycket sur smak ge för stark qi hos levern, vilket kan hindra magen och mjälten att fungera väl (trä begränsar jord).

För mycket bitter smak kan göra att hjärtats eld ökar, vilket motverkar lungornas qi (eld smälter metall).

För mycket sötma kan orsaka att mjälten och magen får för mycket styrka och njurarnas qi begränsas då (jord löser upp vatten). För mycket sött kan ge slem och övervikt. Det ger stagnation i kroppen och hindrar mjältens arbete. Det ger också en försurning av kroppen, vilket gör det lättare att få förkylning och infektioner.

För mycket stark smak ger för mycket lung-qi och trycker ner leverns qi (metall förstör trä).

För mycket sälta kan lätt ge ett överskott av njur-qi och begränsa hjärtats qi (vatten släcker eld). Ofta saltar vi för mycket. Det ger en belastning av njurarna och kan påverka blodtrycket.

Lär känna smakerna

Olika smaker passar bra vid olika årstider. Det bittra sänker hettan i kroppen och är därför bra när det är varmt på sommaren, men mindre bra om man är frusen på vintern.

På hösten kan en del bli torrare i munnen eller få torrhosta. Prova då med honung och något surt, som citron.

Om man fryser och har svårt att somna kan det hjälpa med ingefärste.

Vid stress kan honung, citron eller kamomill hjälpa för att lugna ner. Ta det gärna innan sänggåendet för att lättare kunna somna.

Det är vanligt att äta för mycket sött och att det får dominera bland smakerna. När man lagar mat är det bra att kombinera flera smaker. Om man då använder lite sött i rätten utan att låta det ta över, så kan det balansera smakerna och mjuka upp dem.

Har man blivit för sur i kroppen och fått stagnation så behövs det mer starkt.

Den som är förkyld kan må bra av att få svettas lite, och då passar den starka ingefäran bra.

Det är förstås individuellt vad kroppen behöver och det är en god idé att prova sig fram till vad som behövs bäst just nu. Samtidigt lär man känna sig själv bättre. Medan en smak kan kännas behaglig kan en annan göra att det tar stopp i magen. Smakerna hjälper till att balansera yin och yang i kroppen och därmed rätta till obalanser. När kroppen är i balans så har den lättare att säga till vad den behöver.

De fem elementen

Teorin om de fem elementen manifesterar sig i de flesta system i den traditionella kinesiska kulturen. Det gäller inte bara det medicinska systemet, utan även musik, konst, klimat, riktning, timing, andliga och moralsystem följer den här teorin.

Förr trodde människor i Kina att universums Skapare skapade vår värld på det här viset med sin gränslösa visdom, och därför är teorin om de fem elementen som genomsyrar våra liv ingen slump.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024