Jan Blomgren: Energiewende ruinerar Tysklands ekonomi

Elkrisen: Tyskland drev Europa in i elkris

Kol till kolkraftverket Kraftwerk Mehrum lossas från en pråm den 3 augusti nära Peine i Tyskland. Kolkraftverket ses i bakgrunden. Den 31 juli togs det i bruk igen. Foto: Sean Gallup/Getty Images


Tysklands energiomställning har ofta utmålats som ett föredöme. Nu står det klart att den lett till stort beroende av Ryssland, höga elpriser och snabb nedmontering av den tyska tunga industrin. Elransonering, energifattigdom och kalla bostäder är nu vardagsmat i världens fjärde största ekonomi. Hur kunde det gå så snett?


Tysklands energiomställning, Energiewende, har ofta framhållits av den så kallade miljörörelsen som ett föredöme. Denna omställning inleddes i början av 2000-talet, men blev mer allmänt bekant 2011 då förbundskansler Angela Merkel mer eller mindre på egen hand beslutade att snabbavveckla kärnkraften som del av Energiewende. Detta gjordes som en reaktion på kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan. Planen är att fasa ut kärnkraften till 2022, och kolkraften till 2038.

Den gröna miljöministern Jürgen Trittin sade 2004 att bördan på hushållen för omställning till förnybar el skulle uppgå till ”bara en euro i månaden, priset för en kula glass”. Hans kristdemokratiske efterträdare Peter Altmaier rörde upp känslorna när han 2013 bedömde att ”kostnaderna för Energiewende och omställningen av vår energiförsörjning kan summera till runt ett tusen miljarder euro innan slutet av 2030-talet”.

Redan prenumerant? Logga in för att läsa vidare
Vill du också läsa politiskt oberoende (på riktigt) ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter?
Tidsbegränsat introduktionserbjudande, endast 1 krona första månaden utan att binda dig! Bara 199 kronor i månaden därefter. Säg upp när du vill!