Insamlingsbluffare snyltar på välgörenhet
Klädinsamlingscontainrar på en återvinningsstation i Lomma utanför Malmö. Bara Emmaus har 90-konto. Foto: Johan Nilsson/TT


Oseriösa klädinsamlingar är ett problem för både välgörenhetsorganisationer och kommuner.

– Vi känner oss lite maktlösa för att polisen inte kan göra så mycket, säger en kommuntjänsteman.

Det är ett stort hjärta på containern och det är lätt att tro att klädpåsen du slänger i kommer att gå till välgörenhet. Men risken är stor att containern inte har tillstånd för att stå där och att kläderna inte går till behövande.

Problemet med oseriösa klädinsamlare är inte nytt. Lena Hörnblad, kanslichef på Svensk insamlingskontroll, uppskattar att det varit mer eller mindre konstant de senaste tio åren.

Några insamlare har även använt Svensk insamlingskontrolls logotyp utan att ha 90-konto, men att få kontakt med de ansvariga och få bort insamlingarna är omständligt.

Även om det finns telefonnummer och adress till en webbsida är det inte säkert att de leder någonstans. Lena Hörnblad berättar om en mejladress som gick till en rysk boxningssida och ett nummer som gick hem till en svensk pensionär.

– Kommunen kan inte plocka bort containrarna. I några fall har vi fått polisanmäla och ibland har polisen kunnat ta bort dem för att de stått trafikfarligt till.

Saknar tillstånd

Ofta ställs insamlingarna upp intill återvinningsstationerna. Magnus Örnborg, regionchef för Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) i Halland och Västra Götaland, är hjärtligt trött på dem. Han upplever att klädinsamlingarna åker snålskjuts på FTI.

– Vi har avtal med kommunen och kommunens miljökontor har tillsyn av våra anläggningar. När klädinsamlingarna ställs upp intill är det vi som blir tvungna att sköta dem.

Även om FTI egentligen inte sysslar med klädinsamling har problemet blivit så pass stort att man tvingats ta nya grepp. På flera ställen i landet har man inlett samarbeten där kommunerna inte ger tillstånd för några insamlingar alls på kommunal mark. De som vill ställa upp en container får då vända sig till FTI som väljer vilka bolaget vill samarbeta med.

– Vi väljer samarbetspartner som fungerar och där det är tydligt vem som samlar in.

En kommun som har samarbetsavtal med FTI är Jönköping.

– De oseriösa har benägenhet att ställa sig precis utanför FTI:s upplåtelseytor. För gemene man ser det ut som om de har tillstånd att stå där, säger Birgitta Thyselius, markförvaltare på tekniska kontoret i kommunen.

Kommunen har dock fortfarande stora problem med containrar som står uppställda utan tillstånd på kommunal mark.

– Vi känner oss lite maktlösa för att polisen inte kan göra så mycket. Vi kan inte forsla bort dem utan måste lappa dem, och vänta tre veckor. Det har hänt att de kommer och tar bort sina containrar, men det är kommunen som få rensa bort allt skräpet efter dem.

Vilseleder givare

Nedskräpning, trafikfarlig placering, och ohyra är bara några problem kommunerna nämner när TT frågar runt om containrarna.

En container som är uppställd utan tillstånd bryter mot ordningslagen, men när den fylls med värde, som textilier, går det inte att flytta dem utan att riskera egenmäktigt förfarande. Vräkning måste ske via Kronofogden.

Det är inte olagligt att samla in kläder för att själv tjäna pengar på dem, men flera av aktörerna använder formuleringar som får folk att tro att de skänker till behövande. Ord som "-hjälpen" eller formuleringar som "Tack för din omtanke" är stort uppslagna på containrarna, trots att de insamlade kläderna inte går till välgörenhetsorganisationer.

Åsa Blomberg är marknads- och kommunikationschef för Myrorna som är ordförande för nätverket Ideell second hand. Hennes känsla är att antalet oseriösa insamlingar ökat.

– Sedan textil och kläder blivit en egen återvinningsfraktion och marknaden för kläder för återvinning ökat markant har värdet på resursen gått upp. När marknaden växer ökar antalet oseriösa aktörer.

Lena Hörnblad på Svensk insamlingskontroll rekommenderar att man kontrollerar om organisationen har 90-konto innan man skänker.

– Har man 90-konto innebär det att Svensk insamlingskontroll har insyn i verksamheten och att minst 75 procent av intäkterna ska gå direkt till organisationens ändamål.

Hon råder också den som är osäker att kolla upp kontaktuppgifterna på insamlingarna. Vilka hemsidor leder de till och vilken information finns där?

Åsa Blomberg rekommenderar att bara skänka till organisationer man litar på och inte chansa på insamlingar som verkar oseriösa.

– Så länge folk skänker kläder till dem kommer de att finnas kvar.

(Boel Holm/TT)

Fakta

Så svarar organisationerna

(TT)

TT kontaktade några av de organisationer som saknar 90-konto med hjälp av kontaktuppgifterna på deras containrar.

Svensk textilåtervinning: Enligt texten på containern säljs det insamlade materialet vidare för återanvändning. Målsättningen är att minska påfrestningen på miljön i och skapa arbetstillfällen i Sverige och Östeuropa och "bidra till ekonomisk utveckling av funktionshindrade i nämnda länder".

En ansvarig uppger att allt insamlat material skickas till Polen där ett företag köper upp det. Inga pengar går nu enligt den ansvarige till funktionshindrade på grund av dålig ekonomi.

Webbadressen på containern leder till en tom hemsida.

God ande: Numret på containern går direkt till telefonsvarare.

Information om vad som händer med kläderna saknas på containern.

Junatex: Svarar inte på mejladressen på containern.

Information om vart kläderna tar vägen saknas på containern som pryds av ett hjärta och texten "Tack för din godhet". När man söker på namnet hamnar man hos ett företag som beskriver sig som direktexportör av second hand-kläder av hög kvalitet insamlade i Stockholm.

Humana Sverige: Har utförlig information om verksamheten på sin hemsida, där man skriver att man har svårt att nå upp till Svensk insamlingskontrolls krav på att 75 procent av intäkterna ska gå till ändamålet, men att man strävar efter att uppnå det.