loadingKungliga Tekniska Högskolan, KTH, är internationellt aktiv och sysslar med många känsliga forskningsprojekt. Det ställer krav på informationssäkerheten. Foto: Jann Lipka KTH pressbild
Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, är internationellt aktiv och sysslar med många känsliga forskningsprojekt. Det ställer krav på informationssäkerheten. Foto: Jann Lipka KTH pressbild
Inrikes

Informationssäkerheten inom svensk akademi brister

Olle Felten

Skyddet av forskningsdata vid svenska universitet och högskolor uppvisar stora brister. Bristande regelefterlevnad, otillräcklig kunskap om skydd och dålig styrning från såväl myndigheterna som från regeringen pekas ut av Riksrevisionen.

Forskningen vid universitet och högskolor omsätter stora belopp varje år. 2022 uppgick lärosätenas egen forskning till cirka 44 miljarder kronor. Till det kommer ett ospecificerat belopp som finansieras av samverkande externa parter, till exempel industrier och institutioner från andra länder. En stor del av denna forskning syftar till att bygga ny kunskap och utveckling av nya idéer, fröprodukter, arbetsmetoder och tekniker av olika slag. Det handlar både om grundforskning och sådan forskning som kan appliceras i produktutveckling ute i industrin.

Intresset för den forskning som bedrivs vid universitet och högskolor i Sverige har generellt ett gott rykte runt om i världen och är därför eftertraktat gods för exploatörer av olika slag. Både MSB och Säpo har i olika sammanhang pekat på en ökad aktivitet kring försök att med olika typer av underrättelseverksamhet ta del av både forskningsresultat, metodkunskap och nyckelpersoner i olika forskningssammanhang. Inte minst rör dessa myndigheters rapporter på området just universitet och högskolor.

Därför granskade RiR universiteten

Riksrevisionen motiverar granskningen utifrån målet att ”Sverige skall vara en ledande kunskapsnation” och att vi är ett av de länder i världen som satsar mest pengar på forskning och utveckling, cirka 3 procent av BNP 2022.

I tidigare granskningar, 2009 och 2010, identifierades stora brister i roll och ansvarsfördelning, riskanalys, informationsklassning och avsaknad av styrdokument.

Flera internrevisioner vid universitet och högskolor indikerar, enligt RiR, att informationssäkerhetsarbetet vid lärosätena ”fortsatt är på en generellt låg nivå och att de har bristande kunskap om vad som är skyddsvärt”.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har också pekat på brister i informationssäkerhet hos majoriteten av de statliga myndigheterna, dock mest inom högskolesektorn.

Den nya granskningen har därför fokuserat på om universitet och högskolor bedriver ett effektivt, systematiskt och riskbaserat informationssäkerhetsarbete som möjliggör att skyddsvärda forskningsdata hanteras säkert och enligt gällande regelverk.

Källa: Riksrevisionen, RIR 2023:20

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingKungliga Tekniska Högskolan, KTH, är internationellt aktiv och sysslar med många känsliga forskningsprojekt. Det ställer krav på informationssäkerheten. Foto: Jann Lipka KTH pressbild
Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, är internationellt aktiv och sysslar med många känsliga forskningsprojekt. Det ställer krav på informationssäkerheten. Foto: Jann Lipka KTH pressbild
Inrikes

Informationssäkerheten inom svensk akademi brister

Olle Felten

Skyddet av forskningsdata vid svenska universitet och högskolor uppvisar stora brister. Bristande regelefterlevnad, otillräcklig kunskap om skydd och dålig styrning från såväl myndigheterna som från regeringen pekas ut av Riksrevisionen.

Forskningen vid universitet och högskolor omsätter stora belopp varje år. 2022 uppgick lärosätenas egen forskning till cirka 44 miljarder kronor. Till det kommer ett ospecificerat belopp som finansieras av samverkande externa parter, till exempel industrier och institutioner från andra länder. En stor del av denna forskning syftar till att bygga ny kunskap och utveckling av nya idéer, fröprodukter, arbetsmetoder och tekniker av olika slag. Det handlar både om grundforskning och sådan forskning som kan appliceras i produktutveckling ute i industrin.

Intresset för den forskning som bedrivs vid universitet och högskolor i Sverige har generellt ett gott rykte runt om i världen och är därför eftertraktat gods för exploatörer av olika slag. Både MSB och Säpo har i olika sammanhang pekat på en ökad aktivitet kring försök att med olika typer av underrättelseverksamhet ta del av både forskningsresultat, metodkunskap och nyckelpersoner i olika forskningssammanhang. Inte minst rör dessa myndigheters rapporter på området just universitet och högskolor.

Därför granskade RiR universiteten

Riksrevisionen motiverar granskningen utifrån målet att ”Sverige skall vara en ledande kunskapsnation” och att vi är ett av de länder i världen som satsar mest pengar på forskning och utveckling, cirka 3 procent av BNP 2022.

I tidigare granskningar, 2009 och 2010, identifierades stora brister i roll och ansvarsfördelning, riskanalys, informationsklassning och avsaknad av styrdokument.

Flera internrevisioner vid universitet och högskolor indikerar, enligt RiR, att informationssäkerhetsarbetet vid lärosätena ”fortsatt är på en generellt låg nivå och att de har bristande kunskap om vad som är skyddsvärt”.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har också pekat på brister i informationssäkerhet hos majoriteten av de statliga myndigheterna, dock mest inom högskolesektorn.

Den nya granskningen har därför fokuserat på om universitet och högskolor bedriver ett effektivt, systematiskt och riskbaserat informationssäkerhetsarbete som möjliggör att skyddsvärda forskningsdata hanteras säkert och enligt gällande regelverk.

Källa: Riksrevisionen, RIR 2023:20

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024