Hur gör man för att må bra i ett stressat och prestationsinriktat samhälle? Med denna fråga som utgångspunkt skapade Anna Hollander på Nösnäsgymnasiet en kurs i vad vi behöver för att må bra i längden. En efterlängtad kurs då många yngre mår dåligt.

Anna Hollander arbetar som gymnasielärare i idrott och hälsa samt matematik, men driver också kurser inom hälsofrämjande dans för unga tjejer. Under höstterminen har hon arbetat fram en kurs i mental träning för gymnasieeleverna på Nösnäsgymnasiet i Stenungsund. Kursen är på 100 poäng vilket motsvarar ungefär två timmar varje vecka under ett läsår.

Initiativet kom från ledningen och föranleddes av en förståelse för hur ungas psykiska mående behöver förbättras. Man efterfrågade då en kurs där ungdomar får lära sig om vad som krävs för att må bra.

Kursens första del är nu avklarad och kommentarerna från eleverna har varit positiva:

– Jag har lärt mig att koppla av på ett annat sätt.

– Jag gillade att vi fick veta vad som händer biologiskt i olika aktiviteter.

– Jag tar med mig hur yoga kan hjälpa till i vardagen och förstår hur stress påverkar kroppen och hur man kan hantera den.

Att skapa en kurs på gymnasienivå kräver ganska mycket arbete. Även om man kan tycka att en valbar kurs enbart för att lära sig att må bra vore något positivt så måste kursen anpassas till Skolverkets krav och hålla sig till vetenskapligt belagda metoder.

När Hollander planerade för kursen utgick hon från Skolverkets kursplan för mental träning där man tydligt fastslår såväl centralt innehåll som betygskriterier.

– Det jag fastnade för inom det centrala innehållet var de psykologiska faktorerna i relation till prestation, olika stressorer i vardagen, teoretiska modeller för stresshantering samt forskning inom området. Men så fanns det också en del med mentala avslappnings- och träningsmetoder där mindfulness fanns med som exempel. Men det kan ju också vara yoga, det kan vara rörelse till musik. Jag byggde kursen efter detta men skrev också hur jag tyckte att min kurs skulle se ut, säger Hollander.

Kursens fokus ligger på att lära eleverna att nå en långsiktig hållbarhet i sina liv. Inspiration tas från bland annat föreläsaren och författaren David JP Phillips, vars övningar har blivit en del av kursen, samt den digitala tjänsten Yogobe som hjälp till specialanpassade program för ungdomar.

Hollander berättar om vilka olika praktiska verktyg man kan använda för att öka sitt välmående och hur man kan motivera sig genom att skapa olika typer av mindset.

Mindset handlar om vilken attityd man har när man möter olika typer av problem. Begreppet kan exempelvis användas när man ska påbörja ett nytt arbetsområde i skolan.

När det gäller matematik och idrott närmar sig många elever ämnet med en förutfattad mening om att de inte kan. Om man lyckas vända på detta tänkesätt kan man möta nya utmaningar med ett större självförtroende.

Ett hållbart liv är ett brett begrepp som handlar om att förstå sig själv och hur man kan förändra sitt liv. Både när det gäller fysiska övningar och hur man förhåller sig till sig själv och sin omgivning.

– Man måste hitta sin inre motivation. Jag kan aldrig tvinga dem till någonting. Den här utbildningen erbjuder ett smörgåsbord av olika verktyg. Sedan får man hitta det som passar en själv. Det hoppas jag att den här kursen kan ge. Att eleverna kan knyta samman de olika delarna och finna vad de vill ta med sig.

I stället för att försöka påverka eleverna till att göra något speciellt arbetar hon med att ge dem djupgående kunskaper om hur olika vanor påverkar kroppen och sinnet på olika sätt. Här tar hon mobiltelefonerna som ett exempel på en aktivitet där någon annan konstruerat en produkt för att vi ska använda den så mycket som möjligt och hur telefonen påverkar våra dopaminnivåer för att på så vis skapa ett beroende.

– Jag vill att mina elever ska styra sin tid. Att man inte bara slentrianmässigt fastnar i telefonen när man inte har någonting att göra. Vi pratar om hur man hela tiden vill ha det här dopaminregnet.

För att kunna finna vilken meditation, träning eller andningsövning som passar en själv får eleverna läxor där de under en period testar att göra olika övningar, helst varje dag. Just den här kontinuiteten är viktig och varje veckas pass brukar börja med någon typ av fysisk övning.

Som exempel hade man yoga som start på varje lektion i åtta veckor. En del av effekterna av övningarna kan man känna efter enbart ett pass, men för att kunna känna de långsiktiga effekterna krävs det tid, ibland mer än åtta veckor.

För att lära sig sätta ord på vad övningarna gör med kroppen och för att bättre kunna förstå vilka övningar som passar en själv, skriver eleverna veckodagböcker. I böckerna reflekterar de över hur de själva upplever övningarna och dess effekter. Svaren kan vara både enkla och komplicerade, men eleverna lär sig att sätta ord på vad de upplever.

– De skriver reflektionsdagböcker. Varje vecka har de en hemläxa som ska utföras i sju dagar. Det kan vara så att de ska stanna upp några gånger per dag och känna in sina andetag. Vad händer i min kropp när jag gör detta? Eleverna har då fått lära sig olika andningsövningar som de ska träna på hemma.

Mycket av kursen handlar om att förstå sig själv och sina egna behov. Efteråt ska eleverna ha fått med sig så mycket teoretiska kunskaper och provat på så pass många övningar att de ska kunna förstå vad som passar dem bäst. Kunskaper som sedan ska kunna användas i det verkliga livet.

– I slutet av det här året ska de faktiskt få välja själva. De ska få sätta ihop ett program för sig själva. Vilka verktyg behöver jag? Är det andningsövningarna eller är det kanske tacksamhetsdagboken? Har jag ett behov av att skratta lite mer varje dag? Göra yoga? Jag kanske behöver springa några gånger i veckan för att hantera min ångest. De ska sätta ihop ett program för hur de ska bli hållbara och koppla samman detta med den teori vi pratat om, säger Hollander.

Kontakta journalisten: [email protected]