loadingHaverikommissionen vill undersöka Estonias vrak.
Foto: Dplay
Haverikommissionen vill undersöka Estonias vrak. Foto: Dplay
Inrikes

Haverikommissionen vill undersöka hålen i Estonia

Tony Lingefors

Statens haverikommission vill undersöka Estonias skrov för att kunna utreda hur hålen kunde uppstå.

I slutet av september sändes den uppmärksammade dokumentärserien ”Estonia – fyndet som ändrar allt” på Dplay. I den framkommer det uppgifter om ett fyra meter långt hål på fartygets styrbordssida. Senare upptäcktes även ytterligare ett hål.

Inga beslut om nya dykningar

Utredarna på myndigheten har fått tillgång till det oredigerade råfilmsmaterialet och man har också inspekterat bogvisiret på M/S Estonia.

I ett pressmeddelande skriver haverikommissionen att man har träffat några av överlevarna och företrädare till anhöriga. Ytterligare möten med överlevare är planerade.

Vidare säger myndigheten att man vill få tillgång till ritningar av fartyget och att man vill kartlägga bottenförhållandena på platsen.

”Analyser av fartygets skrovkonstruktion och material behöver också göras för att bedöma uppkomsten av de hål som finns i fartygets skrov”, skriver haverikommissionen.

Det finns dock ännu inga beslut om att göra nya dykningar vid skrovet, säger ställföreträdande generaldirektör Jonas Bäckstrand till Sveriges Radios Ekot.

– Till att börja med så handlar det ju om att, utifrån ritningar och andra uppgifter om fartygets konstruktion samt materialet i fartyget, analysera vilka krafter som behövs och vilka scenarier som är sannolika för att orsaka hålen som finns i fartyget. Frågan om nya framtida dykningar, där är vi inte framme ännu. Men vi utesluter ingenting.

Krav på ny utredning

852 människor, varav över 500 från Sverige, miste livet när M/S Estonia gick under den 28 september 1994. Tidigare har överlevare, anhöriga och många andra krävt att vraket ska undersökas. Bland annat för att få klarhet varför passagerarfärjan kunde sjunka på mindre än en timme.

89 barn till omkomna och överlevande skrev nyligen ett öppet brev till bland annat statsminister Stefan Löfven (S) och regeringen. De kräver att det görs en ny utredning av Estoniakatastrofen.

De vill bland annat ha svar på varför det transporterades militära materiel på färjan två veckor innan Estonia sjönk och hur det kommer sig att regeringen ville täcka över färjan med betong och makadam. De 89 personerna vill också ha svar på varför inte kropparna togs upp i samband med att dykningar genomfördes för 26 år sedan.

Estlands statssekreterare Taimar Peterkop har sagt att han vill att dykare ska undersöka vraket innan sommaren. Samtidigt har inrikesminister Alar Laneman sagt att han är positiv till att försöka lyfta färjan för att få fram en helhetsbild av katastrofen.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingHaverikommissionen vill undersöka Estonias vrak.
Foto: Dplay
Haverikommissionen vill undersöka Estonias vrak. Foto: Dplay
Inrikes

Haverikommissionen vill undersöka hålen i Estonia

Tony Lingefors

Statens haverikommission vill undersöka Estonias skrov för att kunna utreda hur hålen kunde uppstå.

I slutet av september sändes den uppmärksammade dokumentärserien ”Estonia – fyndet som ändrar allt” på Dplay. I den framkommer det uppgifter om ett fyra meter långt hål på fartygets styrbordssida. Senare upptäcktes även ytterligare ett hål.

Inga beslut om nya dykningar

Utredarna på myndigheten har fått tillgång till det oredigerade råfilmsmaterialet och man har också inspekterat bogvisiret på M/S Estonia.

I ett pressmeddelande skriver haverikommissionen att man har träffat några av överlevarna och företrädare till anhöriga. Ytterligare möten med överlevare är planerade.

Vidare säger myndigheten att man vill få tillgång till ritningar av fartyget och att man vill kartlägga bottenförhållandena på platsen.

”Analyser av fartygets skrovkonstruktion och material behöver också göras för att bedöma uppkomsten av de hål som finns i fartygets skrov”, skriver haverikommissionen.

Det finns dock ännu inga beslut om att göra nya dykningar vid skrovet, säger ställföreträdande generaldirektör Jonas Bäckstrand till Sveriges Radios Ekot.

– Till att börja med så handlar det ju om att, utifrån ritningar och andra uppgifter om fartygets konstruktion samt materialet i fartyget, analysera vilka krafter som behövs och vilka scenarier som är sannolika för att orsaka hålen som finns i fartyget. Frågan om nya framtida dykningar, där är vi inte framme ännu. Men vi utesluter ingenting.

Krav på ny utredning

852 människor, varav över 500 från Sverige, miste livet när M/S Estonia gick under den 28 september 1994. Tidigare har överlevare, anhöriga och många andra krävt att vraket ska undersökas. Bland annat för att få klarhet varför passagerarfärjan kunde sjunka på mindre än en timme.

89 barn till omkomna och överlevande skrev nyligen ett öppet brev till bland annat statsminister Stefan Löfven (S) och regeringen. De kräver att det görs en ny utredning av Estoniakatastrofen.

De vill bland annat ha svar på varför det transporterades militära materiel på färjan två veckor innan Estonia sjönk och hur det kommer sig att regeringen ville täcka över färjan med betong och makadam. De 89 personerna vill också ha svar på varför inte kropparna togs upp i samband med att dykningar genomfördes för 26 år sedan.

Estlands statssekreterare Taimar Peterkop har sagt att han vill att dykare ska undersöka vraket innan sommaren. Samtidigt har inrikesminister Alar Laneman sagt att han är positiv till att försöka lyfta färjan för att få fram en helhetsbild av katastrofen.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024