Forskning avslöjar vad probiotika gör i tarmen
Bild: T. L.Furrer/Shutterstock


Hälsoeffekterna av probiotika påverkas av den mikroflora som redan finns i magen och tarmarna, enligt forskare.

Genom att ta prover från människors magar har forskare upptäckt att effekten av probiotika till stor del beror på vad som redan finns i magen.

Forskarna ville ta reda på hur mycket probiotika förändrar sammansättningen av mikrober i magen och vilka kemiska ämnen de producerar.

Probiotika är levande ätliga mikrober – till mesta del bakterier – som kan göra gott för hälsan. De kan finnas i mat eller ha tillsatts till den, som till exempel yoghurt, som tas som kosttillskott, eller tillsättas i mediciner.

För att en mikrob ska räknas som en probiotika behöver den kunna överleva den sura miljön i magen och måste ge en skjuts till de goda bakterierna i tarmarna. Probiotiska mikrober kan växa till sig i kolonier genom att fästa vid små hår som finns i tarmarna. De kan producera vissa ämnen, som ett vitamin eller ett kemiskt ämne som kan döda sådant som kan ge sjukdomar, som till exempel virus som ger diarré.

Ibland säljs probiotika som tillskott.

Dessa mikrober har en viktig påverkan på hälsan. De kan minska inflammation, hjälpa oss att gå ner i vikt och minska risken för diabetes och hjärtsjukdom.

Forskare använder bättre prover

Det här relativt nya forskningsområdet har hittills begränsats till att forskare har analyserat bakterier i avföringsprover hos människor för att förstå vilka effekter probiotika har på de olika sorternas bakterier i tarmkanalen.

Det sättet ger ingen information om huruvida mikrober bildar kolonier eller orsakar förändringar i matsmältningsområdet. För att besvara de frågorna hittade israeliska forskare 15 frivilliga som genomgick kolonoskopi och endoskopi, en för normaltillståndet och en vid intag av probiotika eller placebo.

Deras data avslöjar att bakterierna som hittades i avföringsproverna inte är representativa för vad som sker i hela tarmsystemet. De mikrober som hittades i avföringsproverna är mer lika de från den sista delen av tarmarna än de från högre upp.

Forskarna upptäckte att många av de goda mikroberna som personerna åt som probiotika inte fäste vid de små håren i tarmen och helt enkelt åkte rakt igenom magen och ut med avföringen. Med andra ord, de mängder av dessa bakterier i avföringen var inte representativa för hur många goda bakterier som faktiskt klarade att hålla sig levande inne i tarmarna.

De kunde dock bekräfta att de probiotiska tillskotten förändrade de kemiska ämnena som produceras i tarmkanalen.

Den viktigaste upptäckten i den här studien var att effekten av probiotika varierar mellan individer och att de hälsoeffekter man får beror på vad som redan finns i tarmkanalen.

Författarna drar slutsatsen att samma mängd för alla inte är det bästa när det gäller probiotika och att det vore bättre att skräddarsy probiotika för individen, beroende på vilka hälsoeffekter de behöver och på de mikrober som redan finns i tarmkanalen.

Är det värt att ta probiotika?

Gör det någon nytta att ta probiotika? Det snabba svaret är ja – men det kunde vara bättre.

Tillsammans med några kollegor gick jag igenom den vetenskapliga litteraturen och hittade 313 kliniska studier och randomiserade kontrollerade försök av bra kvalité. Totalt omfattade de 50 000 människor där forskarna hade studerat påverkan på hälsan av att ta antingen probiotika eller placebo.

Vår analys visade att probiotika kan hjälpa till att förebygga diarré, bronkit och eksem. Probiotika verkar också kunna minska risken för hjärtsjukdom och minska mängden ämnen i blod som är kopplade till inflammation.

Så medan probiotika sällan förändrar tarmkanalens mikrobiotiska sammansättning permanent kan den påverka hälsan, kanske genom att förbättra immunförsvaret eller genom att producera nyttiga kemiska ämnen. Och om det blir möjligt att skräddarsy probiotika enligt en individs karakteristik så skulle probiotika faktiskt vara mer effektivt än det är nu.

Ana Valdes är docent vid University of Nottingham i Storbritannien. Artikeln publicerades ursprungligen för The Conversation under en Creative Commons licens.