Enligt en studie dog inte den forntida civilisationen på Påskön ut på grund av krig, vilket många forskare länge har trott. De ”vapen” som tagits som bevis på det här kriget är egentligen fredliga verktyg, menar forskarna.
Traditionellt har man trott att Rapa Nui-folket, som bebodde ön i hundratals år, dog ut på grund av krig som bröt ut när naturresurserna tog slut. Detta baserades delvis på de tusentals trekantiga föremål man hittade över hela ön. Det stora antalet, och det faktum att de är tillverkade av vasst ”vulkanglas”, gjorde att många trodde att de var vapen.
Forskare på Binghamton University i USA har analyserat dessa blad, som är tillverkade av den svarta vulkaniska stenen obsidian.
– När vi studerade formen på de här föremålen fann vi att de inte alls liknar vapen, sade Carl Lipo, professor i antropologi på Binghamton University, i ett uttalande.
Bladen, som kallas ”mata’a” av lokalbefolkningen, var förmodligen snarare ett slags multiverktyg, enligt studien.
Blad av obsidian (svart vulkanisk lava) som hittats på Påskön. Foto: Carl Lipo, Binghamton University
Dåliga vapen
Förutom att bladen inte liknar andra traditionella vapen kom Lipo och hans team också fram till att de skulle ha varit ineffektiva som vapen.
– Europeiska vapen, eller andra vapen som hittats runt om i världen, som faktiskt använts för krigsföring, är väldigt systematiska till sin form. De måste fungera väldigt bra för sin uppgift. Gör de inte det så riskerar man att dö, sade Lipo.
Påsköns läge i Stilla havet. Bild: Google Maps
– Man kan så klart använda vad som helst som spjut. Allt man har kan användas som vapen. Men under krigsförhållanden måste vapnen ha egenskaper som gör jobbet. Och de måste vara väldigt noggrant anpassade för detta syfte… Man skulle kunna skära någon [med mata’a], men de skulle definitivt inte vara dödliga, tillade han.
Krigsteorin saknar stöd
Lipo menar också att teorin om att Påsköns invånare utrotade varandra egentligen är en sentida europeisk tolkning av historien. Den har inte stöd i någon faktisk arkeologisk händelse.
– Det folk vanligen tror, att ön drabbades av katastrofer och kollapser, är helt enkelt inte sant i förhistorisk mening. Befolkningen var framgångsrik och levde på ett hållbart sätt, ända tills européerna kom, säger han.
– Vi har försökt fokusera på de olika bevis som stödjer berättelsen om kollaps, för att visa att det egentligen inte finns några som helst stöd för den.
De välkända stenstatyerna på Påskön. Bild: Creative Commons
Urbefolkningen utplånades nästan
Påskön hör till Chile och antalet invånare 2017 var 7 750. Omkring 60 procent av dem är ättlingar till Rapa Nui-folket.
Rapa Nui-folket antas ha bosatt sig på Påskön någon gång mellan år 700 och 1100, och man tror att de kom från andra polynesiska öar.
Européerna kom till den avlägsna ön i Stilla havet år 1722, och vid den tiden fanns det bara 2 000–3 000 invånare på ön. Befolkningen decimerades ytterligare av europeiska sjukdomar, och av att kolonisatörerna tog dem som slavar. År 1877 fanns det bara 111 människor från urbefolkningen kvar på ön.
De karakteristiska moai-statyerna som ön är känd för tros ha rests mellan åren 1250 och 1500. Den högsta upprättstående statyn är 10 meter hög och väger 82 ton.
Hjälp oss att driva tidningen vidare!
En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.
