loadingEn tvärflöjtist deltar i den digitala flöjtfestivalen. Foto: Frederic Inghammar
En tvärflöjtist deltar i den digitala flöjtfestivalen. Foto: Frederic Inghammar
Musik

Fokus på andning och kroppsmedvetenhet vid digital flöjtfestival

Jenny Ljungkvist

Ett 60-tal deltagare deltog i föreningen Svensk Flöjts digitala flöjtfestival i april. Deltagarna fick prova effektiva djupandningsövningar och den för musiker kända Timanimetoden. Dagen varvades med såväl workshops som föreläsningar.

En brassmusiker med bara en fungerande lunga ville få bättre andning. Det var så de effektiva andningsövningarna skapades. Musikerna Sam Pilafian och Patrick Sheridan utvecklade övningarna och nu kallas de ”Breathing gym”. 

– Det är ett fantastiskt sätt att starta dagen på, säger brassmusikern Tom H. Poulson. 

– Övningarna hjälper mig att fokusera sinnet och väcka kroppen. Jag gör dem varje morgon och de tar bara 15 minuter. Övningarna utvecklar en effektivare andning. Ett bra luftflöde ger en varmare, färgrikare och klangfullare ton, säger Tom.

Att övningarna är kraftfulla känns redan efter första övningen. Någon av deltagarna känner sig yr. 

– Det är vanligt att man kan bli yr, säger Tom. Hjärnan och kroppen är vana vid att använda 60 procent av sin kapacitet. När du plötsligt får tillgång till 100 procent blir det en chock för systemet.

Andning som botemedel mot stress och nervositet är känt sedan länge. Nervösa musiker kan bli mer avslappnade inför en konsert om de använder övningarna, berättar Tom. De kan också pigga upp musiker som paralyserats av nervositet.

Flöjtdagens andra workshop handlar om hur man kan använda kroppen för att spela på bästa möjliga sätt. Sigrid Egtvedt presenterar metoden Timani. Hundra musiker i över 15 länder har i dagsläget utbildat sig till Timanilärare. När musiker lärt sig behärska metoden, och uppnår kroppskontroll, kan de uttrycka sin fulla musikaliska potential utan fysiska begränsningar.

 – Det handlar om det som finns under huden, som när man öppnar locket till motorn i bilen. Hur ser det ut där och varför fungerar man som man gör? Och när det inte fungerar. Vad är det som inte rullar på som det ska? Det är väldigt tekniskt och konkret. Svaren ligger i anatomin och hur den här maskinen (kroppen) sitter ihop med leder och muskler, förklarar Sigrid.

– Är det någon här som har blivit tillsagd att slappna av när du spelar? frågar Sigrid. 

Några av oss deltagare nickar igenkännande. Varför är det då så svårt att slappna av? Någonting måste ju jobba när vi ska spela. Det handlar om vad som ska jobba och vad som ska slappna av i kroppen. Sigrid pratar om känslan att känna sig spänd i motsats till att känna sig stark, flexibel och fri. Man är inte slapp när man är avslappnad. Det är mer en känsla av vakenhet eftersom det är många muskler som jobbar.

Sigrid beskriver inre och yttre muskulatur genom att visa på plastskelettet Benjamin. Hon pekar på Benjamins rygg och bäcken och visar alla ryggens kotor. 

– Alla kotor sitter ovanför varandra och hålls samman av pyttesmå muskler som finns mellan kotorna. Vi bör veta hur vi använder alla muskler, säger Sigrid. 

Temat i workshopen är stabilitet och det applicerar nu Sigrid på ämnet hur man bör sitta. Det är välbehövligt att sitta rätt eftersom det är så många som jobbar digitalt hemifrån nu. Sigrid uppmanar deltagarna att sitta på en hård pall och att hitta sittläget lite framför den vassaste punkten på sittbenen. Bäckenet blir på så sätt neutralt. När det är neutralt kan alla små muskler slappna av vidare upp i ryggen.

För att sätta sig ner på rätt sätt så kan man tänka sig att man är konsertpianist. När man sätter sig ner för man bak frackskörten. Sigrid visar och för sin bakdel lite bakåt innan hon sätter sig. 

– Då hamnar du rätt, säger hon, och fortsätter:

– Händer det något i ryggraden när sittbenen är i kontakt med pallen?  

Hon säger till gruppen att röra på sig genom att rulla på sittbenen. När vi sitter och rullar på sittbenen vaknar hela ryggraden till, förklarar Sigrid. Hur känns ryggen? När vi rör på bäckenet sker det en dominoeffekt och de här små rörelserna aktiverar den inre muskulaturen längs hela ryggraden. Det gör att ryggraden blir lite mer vaken. 

– Det blir då lättare att slappna av i de stora musklerna längst bak i ryggen. Om du är trött i ryggen så kan du jobba med små rörelser i sittbenen för att väcka upp ryggraden och slappna av i den yttre muskulaturen.

Övningarna kan användas som en uppvärmning innan man ska spela och man kan också använda dem under tiden man spelar. 

– När jag ska andas in har jag kontakt med sittbenen. Jag har en fast punkt. När jag andas ut blir det som en bassängkant som man kan skjuta ifrån. När vi har kontakt med sittbenen har vi en stabil grund. Då kan vi kan väcka upp den inre muskulaturen så att den yttre inte behöver jobba, säger Sigrid.

Den uppskattade flöjtisten och pedagogen Stig Bengtsson talar också under dagen. Han var flöjtist i Kungliga Hovkapellet 1964–1997 och har undervisat musiker i alla åldrar, från små barn till vuxna och äldre. Stig delar med sig av sina bästa flöjttips och visar olika flöjtböcker. På frågan om hur man ska göra för att få en vacker klang, skrattar Stig och svarar:

– Då får man öva.

En deltagare frågar hur man får barn och ungdomar att öva. Stig citerar då flöjtisten Trevor Wyes: 

– Det handlar om ”tid, tålamod och intelligent arbete”. Det är bra att få in rutiner redan vid ung ålder och att spela 30 minuter varje dag, i stället för mycket på en enda dag. Om barnen är små är det viktigt att föräldrarna är med och hjälper.

Stig spelar också ett stycke flöjtmusik live tillsammans med några vänner. Porlande, lekfulla och klangfulla flöjttoner livar upp genom skärmen. Deltagarna får sen titta på ett filmklipp och höra en duett som Stig spelar med den unga eleven Simona Guler.

Svensk Flöjt, som arrangerade den digitala flöjtfestivalen, startades 2013 och är ett nätverk för alla slags flöjtister i Sverige. Vanligtvis anordnas en pedagogdag vartannat år och en flöjtfestival vartannat. I år flyttas den fysiska flöjtfestivalen fram till den 24–26 september i Lund.

Svensk Flöjt nämner några inslag från den kommande festivalen. Bland annat ska flöjtisterna Anders Hagberg och Andreas Ralsgård medverka, och Andreas kommer att lära ut folklåtar. Ett nyskrivet stycke som Svensk Flöjt beställt av Alva Stern ska spelas upp och Sigrid återkommer med Timani.

I slutet av den digitala flöjfestivalen presenterar Anders Hagberg kort projektet ”Inre och yttre rum”. Information om detta finns att läsa på Göteborgs universitetsbibliotek. Med inre rum menar Anders mental närvaro och med yttre rum att musiken i sig skapar en rumslighet. Anders avslutar med att tala en stund om övning.

– Det är så kul att öva och jag gör det på grund av övningens eget värde. I stunden kan jag djupandas och koncentrera mig på något utanför mitt ego, säger han.

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.

 

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingEn tvärflöjtist deltar i den digitala flöjtfestivalen. Foto: Frederic Inghammar
En tvärflöjtist deltar i den digitala flöjtfestivalen. Foto: Frederic Inghammar
Musik

Fokus på andning och kroppsmedvetenhet vid digital flöjtfestival

Jenny Ljungkvist

Ett 60-tal deltagare deltog i föreningen Svensk Flöjts digitala flöjtfestival i april. Deltagarna fick prova effektiva djupandningsövningar och den för musiker kända Timanimetoden. Dagen varvades med såväl workshops som föreläsningar.

En brassmusiker med bara en fungerande lunga ville få bättre andning. Det var så de effektiva andningsövningarna skapades. Musikerna Sam Pilafian och Patrick Sheridan utvecklade övningarna och nu kallas de ”Breathing gym”. 

– Det är ett fantastiskt sätt att starta dagen på, säger brassmusikern Tom H. Poulson. 

– Övningarna hjälper mig att fokusera sinnet och väcka kroppen. Jag gör dem varje morgon och de tar bara 15 minuter. Övningarna utvecklar en effektivare andning. Ett bra luftflöde ger en varmare, färgrikare och klangfullare ton, säger Tom.

Att övningarna är kraftfulla känns redan efter första övningen. Någon av deltagarna känner sig yr. 

– Det är vanligt att man kan bli yr, säger Tom. Hjärnan och kroppen är vana vid att använda 60 procent av sin kapacitet. När du plötsligt får tillgång till 100 procent blir det en chock för systemet.

Andning som botemedel mot stress och nervositet är känt sedan länge. Nervösa musiker kan bli mer avslappnade inför en konsert om de använder övningarna, berättar Tom. De kan också pigga upp musiker som paralyserats av nervositet.

Flöjtdagens andra workshop handlar om hur man kan använda kroppen för att spela på bästa möjliga sätt. Sigrid Egtvedt presenterar metoden Timani. Hundra musiker i över 15 länder har i dagsläget utbildat sig till Timanilärare. När musiker lärt sig behärska metoden, och uppnår kroppskontroll, kan de uttrycka sin fulla musikaliska potential utan fysiska begränsningar.

 – Det handlar om det som finns under huden, som när man öppnar locket till motorn i bilen. Hur ser det ut där och varför fungerar man som man gör? Och när det inte fungerar. Vad är det som inte rullar på som det ska? Det är väldigt tekniskt och konkret. Svaren ligger i anatomin och hur den här maskinen (kroppen) sitter ihop med leder och muskler, förklarar Sigrid.

– Är det någon här som har blivit tillsagd att slappna av när du spelar? frågar Sigrid. 

Några av oss deltagare nickar igenkännande. Varför är det då så svårt att slappna av? Någonting måste ju jobba när vi ska spela. Det handlar om vad som ska jobba och vad som ska slappna av i kroppen. Sigrid pratar om känslan att känna sig spänd i motsats till att känna sig stark, flexibel och fri. Man är inte slapp när man är avslappnad. Det är mer en känsla av vakenhet eftersom det är många muskler som jobbar.

Sigrid beskriver inre och yttre muskulatur genom att visa på plastskelettet Benjamin. Hon pekar på Benjamins rygg och bäcken och visar alla ryggens kotor. 

– Alla kotor sitter ovanför varandra och hålls samman av pyttesmå muskler som finns mellan kotorna. Vi bör veta hur vi använder alla muskler, säger Sigrid. 

Temat i workshopen är stabilitet och det applicerar nu Sigrid på ämnet hur man bör sitta. Det är välbehövligt att sitta rätt eftersom det är så många som jobbar digitalt hemifrån nu. Sigrid uppmanar deltagarna att sitta på en hård pall och att hitta sittläget lite framför den vassaste punkten på sittbenen. Bäckenet blir på så sätt neutralt. När det är neutralt kan alla små muskler slappna av vidare upp i ryggen.

För att sätta sig ner på rätt sätt så kan man tänka sig att man är konsertpianist. När man sätter sig ner för man bak frackskörten. Sigrid visar och för sin bakdel lite bakåt innan hon sätter sig. 

– Då hamnar du rätt, säger hon, och fortsätter:

– Händer det något i ryggraden när sittbenen är i kontakt med pallen?  

Hon säger till gruppen att röra på sig genom att rulla på sittbenen. När vi sitter och rullar på sittbenen vaknar hela ryggraden till, förklarar Sigrid. Hur känns ryggen? När vi rör på bäckenet sker det en dominoeffekt och de här små rörelserna aktiverar den inre muskulaturen längs hela ryggraden. Det gör att ryggraden blir lite mer vaken. 

– Det blir då lättare att slappna av i de stora musklerna längst bak i ryggen. Om du är trött i ryggen så kan du jobba med små rörelser i sittbenen för att väcka upp ryggraden och slappna av i den yttre muskulaturen.

Övningarna kan användas som en uppvärmning innan man ska spela och man kan också använda dem under tiden man spelar. 

– När jag ska andas in har jag kontakt med sittbenen. Jag har en fast punkt. När jag andas ut blir det som en bassängkant som man kan skjuta ifrån. När vi har kontakt med sittbenen har vi en stabil grund. Då kan vi kan väcka upp den inre muskulaturen så att den yttre inte behöver jobba, säger Sigrid.

Den uppskattade flöjtisten och pedagogen Stig Bengtsson talar också under dagen. Han var flöjtist i Kungliga Hovkapellet 1964–1997 och har undervisat musiker i alla åldrar, från små barn till vuxna och äldre. Stig delar med sig av sina bästa flöjttips och visar olika flöjtböcker. På frågan om hur man ska göra för att få en vacker klang, skrattar Stig och svarar:

– Då får man öva.

En deltagare frågar hur man får barn och ungdomar att öva. Stig citerar då flöjtisten Trevor Wyes: 

– Det handlar om ”tid, tålamod och intelligent arbete”. Det är bra att få in rutiner redan vid ung ålder och att spela 30 minuter varje dag, i stället för mycket på en enda dag. Om barnen är små är det viktigt att föräldrarna är med och hjälper.

Stig spelar också ett stycke flöjtmusik live tillsammans med några vänner. Porlande, lekfulla och klangfulla flöjttoner livar upp genom skärmen. Deltagarna får sen titta på ett filmklipp och höra en duett som Stig spelar med den unga eleven Simona Guler.

Svensk Flöjt, som arrangerade den digitala flöjtfestivalen, startades 2013 och är ett nätverk för alla slags flöjtister i Sverige. Vanligtvis anordnas en pedagogdag vartannat år och en flöjtfestival vartannat. I år flyttas den fysiska flöjtfestivalen fram till den 24–26 september i Lund.

Svensk Flöjt nämner några inslag från den kommande festivalen. Bland annat ska flöjtisterna Anders Hagberg och Andreas Ralsgård medverka, och Andreas kommer att lära ut folklåtar. Ett nyskrivet stycke som Svensk Flöjt beställt av Alva Stern ska spelas upp och Sigrid återkommer med Timani.

I slutet av den digitala flöjfestivalen presenterar Anders Hagberg kort projektet ”Inre och yttre rum”. Information om detta finns att läsa på Göteborgs universitetsbibliotek. Med inre rum menar Anders mental närvaro och med yttre rum att musiken i sig skapar en rumslighet. Anders avslutar med att tala en stund om övning.

– Det är så kul att öva och jag gör det på grund av övningens eget värde. I stunden kan jag djupandas och koncentrera mig på något utanför mitt ego, säger han.

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.

 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024