I år firar pianisten och tonsättaren Roland Pöntinen 40 år som artist. Här berättar han om sin musikaliska resa från barndomen till stjärnstatus, och hur pandemin påverkat hans liv som musiker.

1981 debuterade Roland Pöntinen med Kungliga Filharmonikerna, och åren därefter har varit fyllda med konserter i Sverige och utomlands. Känd för sina nyansrika och finkänsliga tolkningar är han väletablerad på världsscenen som en virtuos och spännande pianist. 

Intresset för musiken började tidigt i livet. Redan som treåring ville Roland höra musik av Sibelius som godnattsaga. Han började tidigt improvisera på pianot och vid sju års ålder började han spela under sin pappas vägledning. Ett av hans stora intressen var att lyssna på musik. 

– När jag var i sexårsåldern insisterade jag på att jag och min pappa skulle lyssna på hans LP-skivor tillsammans, samtidigt som vi skulle följa med i noterna med fingret. Det var ingen som hade sagt att så ska man göra; jag tyckte bara att det var en rolig sysselsättning. 

Nyfikenhet och glädje

När Roland berättar låter det som att nyfikenhet och glädje har varit en drivkraft, och att alla timmar vid pianot i unga år, för att utveckla teknik och konstnärlig uttrycksförmåga, varit inspirerande och givande. Fortfarande verkar pianospelandet var en stor källa till glädje.

– Just under det här året, då det mesta har blivit inställt på grund av pandemin, har jag haft oceaner av tid. Jag har övat mer än någonsin och haft möjlighet att tränga in i musiken på ett sätt som jag alltid velat göra. 

Oavsett kristider eller inte, vilken roll spelar klassisk musik och kultur i det samtida samhället?

Det är en stor fråga menar han och den hänger samman med varje lands bakgrund och historia. Han berättar att det finns länder där musiken fortfarande är mycket mer integrerad med skolväsendet än här i Sverige. 

– När jag växte upp fanns kommunala musikskolan. Det var en allmän företeelse som kom alla till del, vilket var otroligt positivt. Det gjorde att det fanns en naturlig kontakt med klassisk musik, som är borta idag. Nu under pandemin är det extra tydligt att det bara är kulturföreträdarna som syns och säger: ”Hallå, här är vi.” Det är sällan som politiker går i bräschen för kulturen, kanske kulturministern, men inga andra som verkligen brinner för de här frågorna. Frågan är: Tycker vi att kulturen inte är så viktig, att den inte betyder något för samhället i stort? 

Roland upplever att kulturen i många andra länder har högre ställning än här, och att konstnärerna är mer uppburna och bidrar mer aktivt. Han tycker sig uppleva bristen på tilltro till kulturens möjlighet och kraft hos många i dagens samhälle.

– Jag tänker på de konserter som framfördes under bombardemanget i London under andra världskriget. Hundratals människor strömmade till för att lyssna på konserter samtidigt som man hörde tyskarnas bomber falla. Det visar att kulturen kan överleva till och med under krig och att den kanske behövs ännu mer i kristider. Musik och kultur kan forma hur vi tänker om samhället och livet i stort. 

”Musiken är en gudagåva”

Roland framstår som en kulturperson som genom litteratur, scenkonst och musik har kunskap och perspektiv på historien och samtiden. Hans musikaliska konstnärskap sträcker sig över århundraden och omfattar en mängd olika tonsättare, som exempelvis Chopin, Beethoven, Debussy och Ligeti.

– Konst som överlever under långa tidsperioder är så mycket mer än underhållning – det är livserfarenheter och mänskliga upplevelser. De kan betyda olika saker för olika människor, så det finns ingen mall för vad det kan vara. De här konstverken har något inneboende i sig, och är skapade utifrån en ärlig vilja och en stor känsla. Den stora känslan smittar av sig när man kommer under inflytande av konstverket. Sedan finns det också konst som är skapad för att provocera och väcka uppmärksamhet. Mycket av de konstyttringarna är inte permanenta.

Musiker och konstnärer skapar och framför verk som tas emot och upplevs av publik och åskådare. Vilket ansvar och vilken möjlighet har konstnären?

– Musikers ansvar är att förmedla musiken, och egentligen så nära källan som möjligt. Tonsättarens intentioner är ju A och O. Samtidigt är många tonsättare jag känner, väl medvetna om att det behövs en subjektiv uttolkare som ges viss frihet att gestalta ett verk. En tolkning är för mig att förmedla och belysa musiken utan att ställa mig framför den.

Roland berättar om att det är tolkningen av musiken och de små skillnaderna som han arbetar mycket med. Han fascineras av hur olika ett verk kan låta beroende på vem det är som spelar, och är väldigt intresserad av vad det är som gör att budskapet går fram i ett fall men inte i ett annat. Han menar att det dels handlar om tycke och smak, dels om något annat som är svårt att sätta ord på. Det går inte att på ett vetenskapligt sätt analysera vad det är, utan det är snarare något metafysiskt. 

– Musiken är en gudagåva. Oavsett livsåskådning eller om man är troende eller inte, tror jag att många utövare och de som lyssnar kan uppleva en andlig dimension i musiken, något som är större än människan. 

Balans mellan tradition och förnyelse

Att bli klassisk musiker kräver år av studier och övande. Vad har de klassiska konstarternas långa utvecklingscykel och deras roll som bärare av historia för betydelse i samtiden?

– Historien är den grund som man står på, och som har föregått en själv och som man reagerar på. Men det har aldrig varit så att man brutit totalt ny mark. Det är en balans mellan tradition och förnyelse. Men vad är tradition? Det kan man tvista om i åratal och alla har olika uppfattningar om det. Men så långt kan man säga att man inte ska misskreditera det som anses gammalt eller gammalmodigt idag.

– Det kan säga något till oss idag precis som det talat genom alla tider. När jag sätter ihop och komponerar mina konsertprogram, känner jag ofta att jag har hela musikhistorien till mitt förfogande. Jag är inte rädd för att blanda musik från olika epoker, all musik har någon gång varit ”nutida”. Att komponera program är bland det roligaste jag vet.

Då är det bara att vänta på jubilarens nästa program och hoppas att det innehåller många godbitar ur det 40 år långa musikaliska utforskandet.

Sveriges nya satsning inom nationell och internationell nyhetsjournalistik i tryck. Teckna din provprenumeration idag – endast 99kr, avslutas automatiskt – klicka på bilden nedan för mer info: