FN: Fortsatta övergrepp i Venezuela
FN:s människorättschef Michelle Bachelet. Foto: Salvatore Di Nolfi/Keystone/AP/TT-arkivbild


Fortsatta fall av tortyr, utomrättsliga avrättningar och åtgärder för att kriminalisera människorättsgrupper. FN:s människorättschef Michelle Bachelet kritiserar Venezuelas regering för övergreppen i landet.

Redan i juli krävde Bachelet att regeringen upplöser landets särskilda polisstyrka FAES. Den har av interna människorättsorganisationer pekats ut för en lång rad övergrepp, inte minst utomrättsliga avrättningar.

Nu konstaterar hon att ingen information kommit om att regeringen följt rekommendationerna från i juli.

– Tvärtom har FAES fått stöd från de högsta nivåerna i regeringen, säger Bachelet.

Misstänkt tortyr

Venezuela befinner sig i en svår ekonomisk kris och läget förvärras av den politiska maktkampen mellan socialistpresidenten Nicolás Maduro och oppositionsledaren Juan Guaidó, som stöds av USA och en lång rad andra länder.

Bachelet pekar på att USA:s sanktioner förvärrar läget för befolkningen. Hon understryker också att Venezuelas myndigheter nyligen faktiskt släppte 83 personer ur fängsligt förvar samt beviljade besök hos andra fängslade.

Men hon betonar också att dokumentation om fortsatta fall av misstänkt tortyr och andra övergrepp i häkten och fängelser nått hennes kansli.

– Jag uppmanar myndigheterna att vidta åtgärder för att ändra detta, att tillåta tillgång till medicinsk vård och att utreda människorättsbrott.

"Är oacceptabla"

Bachelet kritiserar också att myndigheterna på senare tid vidtagit åtgärder för att kriminalisera arbetet av venezuelanska människorättsgruppers som får finansiering från utlandet.

Maduros andreman, Diosdado Cabello, varnade i augusti för att en lag snart kan träda i kraft som möjliggör krafttag mot organisationer och personer "som får imperialistpengar för att konspirera mot vårt land".

Enligt Michelle Bachelet skulle detta "ytterligare minska det demokratiska utrymmet".

Hon är också oroad över indikationer på att organisationer och personer som samarbetat med FN inför rapporten i juli har hotats och fördömts offentligt i Venezuela.

– Repressalier för att ha samarbetat med FN är oacceptabla och jag uppmanar myndigheterna att vidta förebyggande åtgärder, säger hon.

(TT-AFP)

Fakta

Maktkampen i Venezuela

(TT)

När Juan Guaidó den 23 januari 2019 utropade sig själv till interrimspresident i Venezuela var han talman i landets nationalförsamling, där oppositionen har majoritet. Venezuelas grundlag tillåter att talmannen tar över presidentens uppgifter om denne kan anses illegitim.

Guaidó erkändes omgående av USA som snart följdes av andra länder. Inom några veckor hade över 50 länder erkänt Guaidó som den legitima ledaren i Venezuela.

Januari 2019 införde USA sanktioner mot landets oljeindustri, som väntas få landets ekonomi att krympa med 25 procent i år. Oppositionen och omvärlden hoppades att sanktionerna skulle få militären att vända Maduro ryggen och bli spiken i kistan för regimen.

I februari stoppade Maduros styrkor med våld transporter av mat och medicin finansierade av USA och som oppositionens volontärer skulle föra in till den alltmer lidande befolkningen. Åtgärden resulterade i sammandrabbningar där hundratals skadades och flera dödades.

En FN-rapport i början av juli visade att säkerhetsstyrkor lojala med regeringen dödat nästan 7 000 personer mellan januari 2018 och maj 2019.

Fyra miljoner människor, över en tiondel av Venezuelas befolkning, beräknas ha flytt landet.

I våras inleddes en Norgeledd process som lett till att oppositionen och regeringen nu sitter ner och samtalar. Inte mycket har läckt ut från mötena.

Källa: TT