loading
Oppositionens aktivister demonstrerar mot regeringen i Venezuela och president Nicolas Maduro i synnerhet. (Foto: Federico Parra/AFP/Getty Images
Oppositionens aktivister demonstrerar mot regeringen i Venezuela och president Nicolas Maduro i synnerhet. (Foto: Federico Parra/AFP/Getty Images
Utrikes

Explosivt läge i Venezuela efter attack

Epoch Times

Venezuela håller andan efter attacken mot viktiga myndighetsbyggnader. Frågan är om fler inom polisen eller militären kommer att sälla sig till motståndet mot president Nicolás Maduro.

– Den närmaste tiden kan bli avgörande, säger en expert.

Helikopterattacken mot inrikesdepartementet och Högsta domstolen är den första i sitt slag under Nicolás Maduros styre - tidigare har polisen eller militären inte sviktat i sin lojalitet till regeringen.

– Om attacken faktiskt skulle innebära att en del av polisen och militären vänder sig mot regeringen på ett mer systematiskt sätt kan situationen spåra ur ordentligt, säger Fredrik Uggla, professor i Latinamerikastudier vid Stockholms universitet.

Det var i tisdags kväll som helikoptern gick till attack i centrala Caracas. Enligt myndigheterna avlossades först 15 skott mot inrikesdepartementet och sedan släpptes fyra granater över Högsta domstolens byggnad. Ingen människa skadades.

Manar till protester

I en video som lagts upp på Instagram säger gärningsmannen Óscar Pérez att han ingår i en "koalition av militärer, poliser och civila" mot Venezuelas regering. Bakom honom står fyra maskerade män med automatvapen. Pérez kräver Maduros avgång och uppmanar människor att gå ut på gatorna och att samlas vid militärbaser för att tillsammans med de väpnade styrkorna "ta tillbaka" Venezuela.

– Det här var inte ett direkt försök till militärt övertagande, utan snarare en politisk pr-handling för att få uppmärksamhet som sedan eventuellt kan leda till något mer, säger Fredrik Uggla.

Domstolen är avskydd av Maduros motståndare för flera beslut som stärker presidentens makt och undergräver parlamentet, där oppositionen är i majoritet.

I tisdags, före attacken, skruvade Maduro upp tonläget ytterligare ett snäpp när han återigen varnade för risken för en USA-stödd militärkupp. Om regeringen störtas är man redo att slå tillbaka och genomföra det som inte kunnat göras via valurnorna, med vapen, sade han.

En kvinna håller en Jungfru Maria-figur under demonstrationer i Caracas i tisdags. Foto: TT

Spänt inför omröstning

I sociala medier har det spekulerats i om regeringen iscensatt attacken för att svärta ner oppositionen.

I sitt videomeddelande, och genom en banderoll på helikoptern, hänvisade gärningsmännen till artikel 350 i konstitutionen som ger befolkningen rätten att avsätta en regering som bryter mot demokratiska principer. Artikeln har den senaste tiden använts upprepade gånger i oppositionens retorik.

– Det vore ganska otroligt om en sådan hänvisning skulle göras i en attack iscensatt av regeringen, säger Uggla.

Landets ekonomiska och politiska kris har den senaste tiden eskalerat inför en tänkt omröstning den 30 juli, då en speciell grundlagsförsamling ska tillsättas. Församlingen ska vara överordnad andra organ och skriva om konstitutionen, har Maduro tänkt.

Men enligt kritiker är det snarare ännu ett försök av en desperat regim att kringgå demokratin inför 2018, då presidentval ska hållas.

(TT) 

Krisen i Venezuela

Venezuela gick in i lågkonjunktur i början av 2014. Krisen har förvärrats av låga oljepriser.

De som kan har sett sig tvungna att åka till angränsande länder för att handla mat och medicin. I Venezuela ransonerar stormarknader mat och hushållsartiklar, men trots subventioner är det många som inte har råd att köpa varorna.

Internationella valutafonden (IMF) bedömer att inflationen kommer att nå 1 660 procent i år.

Krisen har lett till ökat tryck på den socialistiske presidenten Nicolás Maduro. Oppositionen skyller den svåra situationen på korruption och på Maduros ekonomiska åtgärder för att tackla krisen.

Högsta domstolen (TSJ) beslöt i mars att frånta kongressen dess lagstiftande makt - ett beslut som senare drogs tillbaka på uppmaning av landets säkerhetsråd och efter internationella fördömanden.

Presidenten är stats- och regeringschef och har omfattande befogenheter.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Oppositionens aktivister demonstrerar mot regeringen i Venezuela och president Nicolas Maduro i synnerhet. (Foto: Federico Parra/AFP/Getty Images
Oppositionens aktivister demonstrerar mot regeringen i Venezuela och president Nicolas Maduro i synnerhet. (Foto: Federico Parra/AFP/Getty Images
Utrikes

Explosivt läge i Venezuela efter attack

Epoch Times

Venezuela håller andan efter attacken mot viktiga myndighetsbyggnader. Frågan är om fler inom polisen eller militären kommer att sälla sig till motståndet mot president Nicolás Maduro.

– Den närmaste tiden kan bli avgörande, säger en expert.

Helikopterattacken mot inrikesdepartementet och Högsta domstolen är den första i sitt slag under Nicolás Maduros styre - tidigare har polisen eller militären inte sviktat i sin lojalitet till regeringen.

– Om attacken faktiskt skulle innebära att en del av polisen och militären vänder sig mot regeringen på ett mer systematiskt sätt kan situationen spåra ur ordentligt, säger Fredrik Uggla, professor i Latinamerikastudier vid Stockholms universitet.

Det var i tisdags kväll som helikoptern gick till attack i centrala Caracas. Enligt myndigheterna avlossades först 15 skott mot inrikesdepartementet och sedan släpptes fyra granater över Högsta domstolens byggnad. Ingen människa skadades.

Manar till protester

I en video som lagts upp på Instagram säger gärningsmannen Óscar Pérez att han ingår i en "koalition av militärer, poliser och civila" mot Venezuelas regering. Bakom honom står fyra maskerade män med automatvapen. Pérez kräver Maduros avgång och uppmanar människor att gå ut på gatorna och att samlas vid militärbaser för att tillsammans med de väpnade styrkorna "ta tillbaka" Venezuela.

– Det här var inte ett direkt försök till militärt övertagande, utan snarare en politisk pr-handling för att få uppmärksamhet som sedan eventuellt kan leda till något mer, säger Fredrik Uggla.

Domstolen är avskydd av Maduros motståndare för flera beslut som stärker presidentens makt och undergräver parlamentet, där oppositionen är i majoritet.

I tisdags, före attacken, skruvade Maduro upp tonläget ytterligare ett snäpp när han återigen varnade för risken för en USA-stödd militärkupp. Om regeringen störtas är man redo att slå tillbaka och genomföra det som inte kunnat göras via valurnorna, med vapen, sade han.

En kvinna håller en Jungfru Maria-figur under demonstrationer i Caracas i tisdags. Foto: TT

Spänt inför omröstning

I sociala medier har det spekulerats i om regeringen iscensatt attacken för att svärta ner oppositionen.

I sitt videomeddelande, och genom en banderoll på helikoptern, hänvisade gärningsmännen till artikel 350 i konstitutionen som ger befolkningen rätten att avsätta en regering som bryter mot demokratiska principer. Artikeln har den senaste tiden använts upprepade gånger i oppositionens retorik.

– Det vore ganska otroligt om en sådan hänvisning skulle göras i en attack iscensatt av regeringen, säger Uggla.

Landets ekonomiska och politiska kris har den senaste tiden eskalerat inför en tänkt omröstning den 30 juli, då en speciell grundlagsförsamling ska tillsättas. Församlingen ska vara överordnad andra organ och skriva om konstitutionen, har Maduro tänkt.

Men enligt kritiker är det snarare ännu ett försök av en desperat regim att kringgå demokratin inför 2018, då presidentval ska hållas.

(TT) 

Krisen i Venezuela

Venezuela gick in i lågkonjunktur i början av 2014. Krisen har förvärrats av låga oljepriser.

De som kan har sett sig tvungna att åka till angränsande länder för att handla mat och medicin. I Venezuela ransonerar stormarknader mat och hushållsartiklar, men trots subventioner är det många som inte har råd att köpa varorna.

Internationella valutafonden (IMF) bedömer att inflationen kommer att nå 1 660 procent i år.

Krisen har lett till ökat tryck på den socialistiske presidenten Nicolás Maduro. Oppositionen skyller den svåra situationen på korruption och på Maduros ekonomiska åtgärder för att tackla krisen.

Högsta domstolen (TSJ) beslöt i mars att frånta kongressen dess lagstiftande makt - ett beslut som senare drogs tillbaka på uppmaning av landets säkerhetsråd och efter internationella fördömanden.

Presidenten är stats- och regeringschef och har omfattande befogenheter.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024