Jenny Rinander färgar kundernas hår med växter. Eftersom det är svårt att hitta svenska växter som innehåller tillräckligt med färgpigment köper hon färdigt pigment från utländska växter. Men målet är att hitta flera svenska växter som hon kan använda. Till sin hjälp har hon gammal kunskap om växtfärgning av ull, och ett stort intresse för det som är naturligt.

Ull och hår är inte alls lika varandra. Man kan inte heller utsätta håret på någons huvud för samma processer för att få färgerna att fästa.

När man färgar ull och ullgarn tillsätter man oftast lite kemikalier, man kokar vattnet och så får ullen ligga i badet, gärna i flera timmar.

– Och det är ju jättesvårt att koka sina kunder och be dem ha färgen i under tre dagar. Det går liksom inte. Det måste istället till väldigt starka pigment och det har vi inte, säger Jenny Rinander, naturfrisör med salong utanför Umeå.

Jag lägger överbliven hårfärg på komposten. Kemfärg häller man ju ut i avloppet.

Jenny Rinander, naturfrisör

Men än så länge är det kunskapen om växtfärgning av ull som Jenny får utgå ifrån i sin jakt på passande växter som vi kan hitta i Sverige.

Växtfärger är bättre för människan och miljön

Växtfärgerna är bättre än de kemiska färgerna, både för människan och för miljön.

– Jag lägger överbliven hårfärg på komposten. Kemfärg häller man ju ut i avloppet.

Eftersom kroppen tar upp ämnen genom huden och hårbotten så kan man få i sig det man kommer i kontakt med. Läkemedelsverket rekommenderar att färga håret så sällan som möjligt för att undvika att få allergier. De har också satt en 16-årsgräns för hårfärgningsmedel.

Jenny säger att huden börjar ta upp kemikalierna i den kemiska hårfärgen efter 30 sekunder. Efter 30 minuter är de mätbara i blodet. Sedan tar det två år innan de har lämnat kroppen.

På jakt efter en brun ton

När Jenny färgar använder hon henna-färger, som kommer från en buske, och färger från bland annat rabarberrot, indigo och katam. För att få olika färger blandar hon pigment från olika växter. 

När hon letar efter en ny växt börjar hon med att läsa i böcker hur man gör när det gäller ull.

– Nu letar jag efter en växt som kan ge, det räcker med en pytteliten brun ton på ett grått hår. För det gråa håret räcker det att du får en liten ton åt det bruna så känner du dig inte lika gråhårig.

Då stod jag där med mina hårtofsar och doppade i baden.

Jenny Rinander, naturfrisör

Jenny sparar längre, blonda hårtofsar som hon klippt från kunder och provfärgar sedan på dem när hon plockat växter.

Hon sparar även tofsar av grått hår, men det är inte så många gråhåriga som verkligen klipper av sig långa tofsar. Det gör det förstås svårare för Jenny.

– Men hittar jag något som funkar på det blonda, då kan jag prova det på det grå.

Färgning av ull och hår

Förra sommaren var Jenny på en växtfärgningskurs för ull och garn.

– Då stod jag där med mina hårtofsar och doppade i baden.

Hon tog vätska ur grytorna till glasburkar där hon lade i tofsarna. Några fick färg. Nästa steg är att få färgen att sitta kvar i håret.

Det krävs också en större mängd av samma växt för att hon ska kunna använda den. När ett exemplar har torkat har den blivit mycket mindre. När den sedan är mald till ett pulver är högen väldigt liten och räcker inte långt.

– Om jag ska plocka alla växter då kommer jag inte att ha tid att klippa någon, det tar så mycket tid.

Än så länge håller hon sig till växter som växer ute i naturen, men man kan mycket väl själv odla en växt som man vill använda till färgning.

En blå ton!

En användbar växt har hon lyckats hitta. Den ger en blå-grå nyans och fungerar bra för att ge kallare toner.

– Industrin har ju många blåschampon och silverschampon och toningar för att håret ska få en kall ton och inte guldig.

Och det fungerar växten väldigt bra till.

­– Det roliga är att när kunden kommer tillbaka och ska göra om sina slingor, då är tonen fortfarande kall. Och det händer ju inte när man använder kemiska medel.

Industrin vill säkert att man fortsätter att använda produkten, säger hon.

Gult finns

Växten hon använder till kalla toner kan också bli ljust, ljust rosa om hon ändrar receptet, berättar hon. Resultatet kan bli olika om man gör blandningen sur eller basisk. Det kan också bli olika på olika hår. Så det krävs en del experimenterande.

Mjölkört har gult pigment i bladen. Jenny har färgat en hårtofs gul med mjölkört, men inte provat på hela håret. Rabarberrot ger också gult.

Forskning i gamla traditioner

Genom tiderna har kvinnor i Sverige färgat håret med växtavkok, säger Jenny. Men hon saknar litteratur som berättar hur de gjorde och vad som ger vilka färger. En av Jennys kunder gick en kurs på -70-talet för växtfärgning av hår. Men tyvärr mindes hon inte vad kursledaren hette eller vilka växter de använde.

Att hitta lokala växter som kan ge oss fler hårfärger som är bra för hälsa och miljö är som ett forskningsprojekt i gamla traditioner. Kanske får hon vägledning genom att leta i den samiska medicinen, som är hennes nästa spår att följa.

Jenny Rinander är utbildad ekologisk naturfrisör med salong utanför Umeå. Som ekofrisör använder hon så naturliga ingredienser som möjligt i produkter och behandlingar för håret.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.