loadingFlera tingsrätter i landet har svårt att hitta domare till lediga tjänster. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT
Flera tingsrätter i landet har svårt att hitta domare till lediga tjänster. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes

Domarbrist – noll sökande till flera tjänster

Marc Skogelin/TT

Trots att det rör sig om ett statusyrke med hög lön har flera tingsrätter stora svårigheter att hitta domare. Tolv anställningsärenden fick helt skrivas av i fjol eftersom ingen sökte tjänsterna.

– Det är inget vi kan vara nöjda med, säger domarnämndens ordförande Monica Dahlbom.

Domarbristen har varit ett återkommande problem men 2023 noterades det lägsta antalet sökande per tjänst sedan åtminstone 2011. Enligt domarnämnden, som har regeringens uppdrag att föreslå vem som ska bli domare, kan en förklaring vara att ett stort antal domare sedan tidigare anställts på kort tid.

– Det finns ett visst antal personer som kan söka och när fler anställs blir det färre kvar som kan söka nya tjänster, säger Monica Dahlbom.

– Men konkurrensen om kvalificerade jurister är också mycket hög.

Samtidigt som domarna ska bli fler för att kunna möta ett ökat antal mål väntas stora pensionsavgångar.

Fler fiskaler

Ekvationen kan vara svår att få ihop. Men Domstolsverket arbetar aktivt för att få fram fler domare, bland annat genom att öka fiskalplatserna – det första steget på den särskilda domarutbildningen.

Man vill även få fler som inte gått den traditionella domarbanan att söka, säger Domstolsverkets generaldirektör Thomas Rolén.

– Är man en duktig jurist, exempelvis som advokat eller akademiker, så kan man söka domartjänst. Det finns inget formellt hinder.

Då kan man söka tjänst som adjungerat råd och under ett år prova på att arbeta som domare. Även dessa tjänster ska utökas.

Ytterligare ett sätt att få fler domare kan vara att se över dagens ordning där det offentliggörs vem som har sökt, tror Rolén.

– Det avhåller många från att söka. Har du redan en bra anställning har du kanske ingen lust att berätta att du söker något annat. Ser du dessutom att någon har sökt som har starka meriter kan det också verka avskräckande.

Hög belastning

Även om det låga sökantalet är ett bekymmer medför det inget akut problem, menar Rolén som framhåller att handläggningstiderna på domstolarna i fjol var mycket goda.

Bakom resultaten döljer sig dock en på flera håll mycket stor arbetsbelastning. Bland annat på Ångermanlands tingsrätt i Härnösand, där man haft svårigheter att tillsätta domartjänster.

– Alla medarbetare har upplevt ett mycket högt arbetstryck under lång tid, säger lagman Magnus Wiklund.

Hårt arbete och hjälp från pensionerade domare gör att man ändå når verksamhetsmålen, enligt Wiklund.

– I längden behöver vi bli fler medarbetare för att kunna möta målökningen, men jag är övertygad om att vi kommer att kunna vända utvecklingen.

Över 1 200 domare

Sveriges Domstolar har över 7 000 medarbetare och består av 80 självständiga myndigheter av olika storlek över hela landet. Domstolarna och nämnderna är oberoende och självständiga samt styr och planerar sin egen verksamhet.

Ordinarie domare utnämns av regeringen efter förslag från Domarnämnden. 2022 fanns det inom Sveriges Domstolar 1 259 ordinarie domare. De flesta ordinarie domare arbetar på domstol.

För att domstolar och nämnder ska behålla sin dimensionering finns det kommande åren behov av att ersättningsrekrytera i genomsnitt cirka 70 ordinarie domare årligen.

Källa: Domstolsverket

(TT)

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingFlera tingsrätter i landet har svårt att hitta domare till lediga tjänster. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT
Flera tingsrätter i landet har svårt att hitta domare till lediga tjänster. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes

Domarbrist – noll sökande till flera tjänster

Marc Skogelin/TT

Trots att det rör sig om ett statusyrke med hög lön har flera tingsrätter stora svårigheter att hitta domare. Tolv anställningsärenden fick helt skrivas av i fjol eftersom ingen sökte tjänsterna.

– Det är inget vi kan vara nöjda med, säger domarnämndens ordförande Monica Dahlbom.

Domarbristen har varit ett återkommande problem men 2023 noterades det lägsta antalet sökande per tjänst sedan åtminstone 2011. Enligt domarnämnden, som har regeringens uppdrag att föreslå vem som ska bli domare, kan en förklaring vara att ett stort antal domare sedan tidigare anställts på kort tid.

– Det finns ett visst antal personer som kan söka och när fler anställs blir det färre kvar som kan söka nya tjänster, säger Monica Dahlbom.

– Men konkurrensen om kvalificerade jurister är också mycket hög.

Samtidigt som domarna ska bli fler för att kunna möta ett ökat antal mål väntas stora pensionsavgångar.

Fler fiskaler

Ekvationen kan vara svår att få ihop. Men Domstolsverket arbetar aktivt för att få fram fler domare, bland annat genom att öka fiskalplatserna – det första steget på den särskilda domarutbildningen.

Man vill även få fler som inte gått den traditionella domarbanan att söka, säger Domstolsverkets generaldirektör Thomas Rolén.

– Är man en duktig jurist, exempelvis som advokat eller akademiker, så kan man söka domartjänst. Det finns inget formellt hinder.

Då kan man söka tjänst som adjungerat råd och under ett år prova på att arbeta som domare. Även dessa tjänster ska utökas.

Ytterligare ett sätt att få fler domare kan vara att se över dagens ordning där det offentliggörs vem som har sökt, tror Rolén.

– Det avhåller många från att söka. Har du redan en bra anställning har du kanske ingen lust att berätta att du söker något annat. Ser du dessutom att någon har sökt som har starka meriter kan det också verka avskräckande.

Hög belastning

Även om det låga sökantalet är ett bekymmer medför det inget akut problem, menar Rolén som framhåller att handläggningstiderna på domstolarna i fjol var mycket goda.

Bakom resultaten döljer sig dock en på flera håll mycket stor arbetsbelastning. Bland annat på Ångermanlands tingsrätt i Härnösand, där man haft svårigheter att tillsätta domartjänster.

– Alla medarbetare har upplevt ett mycket högt arbetstryck under lång tid, säger lagman Magnus Wiklund.

Hårt arbete och hjälp från pensionerade domare gör att man ändå når verksamhetsmålen, enligt Wiklund.

– I längden behöver vi bli fler medarbetare för att kunna möta målökningen, men jag är övertygad om att vi kommer att kunna vända utvecklingen.

Över 1 200 domare

Sveriges Domstolar har över 7 000 medarbetare och består av 80 självständiga myndigheter av olika storlek över hela landet. Domstolarna och nämnderna är oberoende och självständiga samt styr och planerar sin egen verksamhet.

Ordinarie domare utnämns av regeringen efter förslag från Domarnämnden. 2022 fanns det inom Sveriges Domstolar 1 259 ordinarie domare. De flesta ordinarie domare arbetar på domstol.

För att domstolar och nämnder ska behålla sin dimensionering finns det kommande åren behov av att ersättningsrekrytera i genomsnitt cirka 70 ordinarie domare årligen.

Källa: Domstolsverket

(TT)

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024