Dom: Läkemedelsjätte bidrog till opioidkris
Mike Hunter, Oklahomas högsta juridiska chef, ligger bakom stämningen mot läkemedelsjätten Johnson & Johnson. Foto: Sue Ogrocki/AP/TT


Läkemedelsjätten Johnson & Johnson bär en del av skulden för den dödliga opioidepidemi som härjar i USA. Det konstaterar en domstol i Oklahoma.

Delstaten Oklahoma hade krävt hisnande 17,2 miljarder dollar för att finansiera en 30-årig åtgärdsplan mot opioidepidemin. Men enligt domstolens utslag ska Johnson & Johnson betala ett betydligt lägre belopp, 572 miljoner dollar.

Direkt efter domstolens besked meddelade Johnson & Johnson att utslaget kommer att överklagas, skriver nyhetsbyrån Reuters.

Marknaden reagerade positivt och företagets aktie hade en halvtimme efter börsens stängning stigit omkring fyra procent i efterhandeln.

Första i sitt slag

Det har varit en dramatisk sommar i domstolen i Oklahoma. 109 vittnen – vissa av dem i tårar – har berättat sina historier, argumenterat och pekat finger. Rättegången är den första av sitt slag, där en delstat stämt ett läkemedelsbolag för att ha förstört tusentals invånares liv.

– Företaget har agerat listigt, cyniskt och bedrägligt för att skapa beroende av opioider, dundrade Mike Hunter, Oklahomas högsta juridiska chef, i sin slutplädering enligt nyhetskanalen CNN.

Johnson & Johnson avfärdade hans resonemang som tunt, förnekade att fel begåtts och hävdade att man på falska grunder utmålas som syndabock.

Demonstrationer vid en liknande rättegång mot läkemedelsbolaget Purdue Pharma som pågår i Boston i Massachusetts. Foto: Charles Krupa/AP/TT

"Enda skälet"

Den kanske mest uppmärksammade stunden under den sju veckor långa rättegången var när Terri White, ansvarig för psykisk hälsa i Oklahoma, pressades av Johnson & Johnsons advokater om huruvida delstaten inte själv bär ansvar för den epidemi som tagit närmare 6 000 liv sedan millennieskiftet.

– Vi är det enda skälet – det enda skälet – till att liv räddas i delstaten, sade en gråtande White och anklagade bolaget för att föra in opioider i samhället utan förvarning och "utan att ta något ansvar".

I Oklahomas stämning heter det att läkemedelsjätten agerat som en "knarkkung" och vållat allmänheten obehag och besvär som kostat miljarder dollar. Företaget anklagas för att ha tonat ned risken att bli beroende av opioider och överdrivit fördelarna i marknadsföring gentemot receptförskrivande läkare.

Eko i domstolar

Liknande rättegångar är på gång i tiotals delstater i USA och i höst väntar ett federalt mål på samma tema. Utslaget i Oklahoma blir ett mycket viktigt prejudikat om det står sig.

Inför rätten har Johnson & Johnson understrukit att bolagets marknadsföring är vetenskapligt understödd, att dess tillverkning och försäljning är myndighetsreglerad samt att de smärtstillande piller man tillverkar enbart utgör en liten del av alla recept på opioider som skrivits ut i Oklahoma. Vidare kallar företagets advokater argumentet om vållande av besvär för allmänheten för "radikalt".

– Bara ett företag som tror på sin oskuld skulle stå här och försvara sig mot en delstat, sade Johnson & Johnsons advokat Larry Ottaway.

Valde förlikning

Det som talar emot honom är att två branschkollegor, läkemedelsbolagen Teva och Purdue Pharma, som ursprungligen också omfattades av åtalet valde att göra miljardförlikningar med Oklahoma. Purdue Pharma tillverkar Oxycontin, ett smärtstillande läkemedel som anses ha spelat en central roll i den pågående beroendeepidemin. Men frågan är komplex, bland annat eftersom opioider, till skillnad från exempelvis tobak, har ett medicinskt syfte.

Närmare 400 000 amerikaner beräknas ha dött i opioidöverdoser mellan 1999 och 2017. 2017 miste 47 600 människor livet i sådana överdoser.

(Tina Magnergård Bjers/TT)

Fakta

Opioidkrisen i USA

(TT)

USA:s hälsomyndighet Health and Human Services har slagit fast att USA härjas av en opioidepidemi utan motstycke.

Den anses ha sin grund på 1980- och 1990-talen, då flera läkemedelsbolag började marknadsföra starka värktabletter. I vetenskapliga tidsskrifter argumenterades för ett samhälle där människor var smärtfria, men utan att eventuell beroendeproblematik lyftes. Recept för årslånga bruk skrevs ut för exempelvis ryggvärk, till skillnad från tidigare då opioider – ofta i form av morfin – användes mer selektivt.

Amerikaner åt de beroendeframkallade tabletterna, utvecklade tolerans och ökade sina doser. Om deras läkare vägrade att förnya recepten sökte de sig till svarta marknaden. På 1990- och 2000-talen började människor dö i tusentals i överdoser av främst morfintabletter, heroin eller dess kraftfulla syntetiska kusin fentanyl.

2017 dog 47 600 människor i opioidöverdoser. Mellan 1999 och 2017 beräknas opiaterna ha tagit 400 000 liv. I nuläget beräknas 11,4 miljoner amerikaner missbruka receptbelagda opioider och dagligen dör minst 130 personer av sådana överdoser.

USA:s president Donald Trump utlyste hösten 2017 katastroftillstånd med anledning av opioidkrisen.

Rättsliga processer mot ett antal läkemedelsbolag, som anklagas för att ha bidragit till epidemin, pågår.

Källor: Hhs.gov, cdc.gov, National Institute on Drug Abuse, Council on foreign relations med flera