Ett skepp kommer lastat med 300 kulturarbetare fulla av tillförsikt och optimism. Året är 1992, muren har fallit, Sovjetunionen är upplöst. Samtal och dialog, fred och demokrati – en historisk färd.

Strängt taget ska man vara både sangviniker [sorglös optimist] och scout för att komma på att arrangera något som Baltic Waves, den första internationella författarkryssningen för Östersjöområdet, som inföll när vinter blev vår 1992. Sangviniker att tro att goda samtal blommar upp om man bara hittar en skuta för det. Och scout för att göra skutan shipshape. Jag tror kort sagt att man måste vara svensk för detta påhitt, vilket man också var. Idén uppkom hos Peter Curman på Sveriges författarförbund.” Clas Zilliacus, professor i litteraturvetenskap vid Åbo universitet.

Den 24 februari 1992 steg ett antal författare och andra kulturpersonligheter ombord på passagerarfartyget Konstantin Simonov i Sankt Petersburgs hamn. Baltic Waves var namnet på den historiska färden. Deltagarna kom från Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland, Danmark, Norge, Sverige och Finland. Det svenska författarförbundets dåvarande ordförande, Peter Curman, var initiativtagare till projektet, kallat ”Fredens färd”. Östersjön skulle nu manifesteras som ett ”Fredens hav”. Samtliga länder runt Östersjön var nämligen nu demokratier.