Debatt: Det pågår en klimatförändring – men klimatkrisen är inget faktum
Den globala ökningen av växthusgaser förväntas under de närmsta åren ligga på 1–2 procent per år enligt debattören Elsa Widding. Foto: Sofia Drevemo


I klimatfrågan uppmanas vi att ”lyssna på vetenskapen”. De allra flesta naturvetenskapligt intresserade människor gör det gärna och så gott de förmår. Vetenskapen är överens på en rad viktiga punkter. Men klimatkrisen är inget faktum och det finns ingen anledning att gripas av panik, menar författaren, debattören och civilingenjören Elsa Widding.

Vad som inte alltid är så lätt för gemene man att förstå, är vad som döljer sig bakom det som låter så självklart och som alla tycks vara överens om.

Följande påståenden är okontroversiella och stöds av observationer och experiment:

(1) Det pågår en klimatförändring.

(2) Människan tillför koldioxid till atmosfären.

(3) Koldioxid påverkar temperaturen.

De som reflekterar över klimatfrågan, bortom den förhastade slutsatsen att vi befinner oss i en kris, inser ganska snart att avgörande frågor, inom det som idag kallas ”klimatvetenskap”, är fjärran från ett säkert svar, varför oenigheten bland forskare också är stor. En rimlig slutsats, med utgångspunkt i var vetenskapen står, är att omställningen mot fossilfrihet borde genomföras på ett mindre panikartat och ett mer genomtänkt sätt. 

Klimatförändring

Det pågår en klimatförändring! Att vi befinner oss i en varm period och att den globala medeltemperaturen har stigit med cirka 1 grad sedan den lilla istiden tog slut runt 1850 är forskningen överens om. Man är också överens om att ismassorna har smält under de senaste 40 åren och att situationen under 1930-talet var likartad som den vi ser idag. Men om denna moderna uppvärmning enbart orsakats av mänsklig aktivitet råder det delade meningar om, liksom hur stor uppvärmningen kommer att bli under innevarande sekel.

Skälet till att åsikterna går isär beror på att den hotfulla bilden om framtiden inte bygger på observationer och mätningar utan beräkningar från modeller. De resultat vi får från dessa beräkningar är dock inte bättre än de antagande som modellerna bygger på. Vid varje steg i modelleringen införs ett litet fel och ju längre prognos vi vill ha desto längre ifrån det verkliga förloppet kommer vi att befinna oss.

Med bristfällig kunskap om klimatets naturliga förändringar blir resultatet mer en bild av de antaganden vi gör än om den framtida utvecklingen. Våra försök att modellera klimatsystemet är alltså högst begränsade.

Människan tillför koldioxid

Människan tillför koldioxid till atmosfären! Detta är sant, men det som många gärna förbiser är att merparten av koldioxiden sprider sig till hav och växtlighet och därmed bara ger ett begränsat tillskott till atmosfären. För att få en uppskattning av hur stort vårt fossila bidrag är kan man jämföra med hur mycket kol det egentligen finns i de olika reservoarerna mätt i miljarder ton kol (gton). Enligt IPCC finns det uppskattningsvis 38 000 gton kol i haven, 2 000 gton på land och 800 gton i atmosfären; människans bidrag är på cirka 10 gton kol per år.

Hur snabbt transporten sker från atmosfären till haven råder det oenighet om. FN:s klimatpanel IPCC hävdar att hälften har försvunnit ner i haven efter 40 år. Andra forskare hävdar att merparten har försvunnit från atmosfären efter 60 år. Det är alltså långt ifrån all koldioxid som stannar kvar i atmosfären vilket naturligtvis sätter CCS-projekt, att fånga in koldioxid, i ett nytt ljus.

Koncentrationen av koldioxid i atmosfären mäts i miljondelar (ppm) av antalet molekyler av alla gaser. Den ökning vi sett sedan regelbundna mätningar började på Hawaii för 60 år sedan kan uppfattas som hög, från 315 ppm till dagens 415 ppm, men är i sammanhanget mycket liten, och från en från början låg nivå. Klimathotet bygger på att nivån ska komma upp till 1200 ppm inom 80 år (scenario RCP 8,5). Fortsätter ökningen i genomsnitt med den takt vi har idag (cirka 2 ppm/år) så skulle vi vid seklets slut inte ens nå upp till 600 ppm. Frågan om en klimatkris skulle därmed kunna avskrivas en gång för alla.

Koldioxid påverkar temperaturen

Koldioxid påverkar temperaturen! Koldioxid är en så kallad växthusgas och har därmed en påverkan på temperaturen. Det är dock långt ifrån den enda växthusgasen, och den bleknar i jämförelse med vattenånga. Atmosfären innehåller ett par procent vattenånga vilket är i storleksordningen femtio gånger så mycket som förekomsten av koldioxid. Vattenånga är dessutom fyra gånger mer effektiv som värmeabsorberande växthusgas.

En fördubbling av atmosfärens koldioxid skulle i grova drag öka den globala medeltemperaturen med en grad.

En liten förändring av mängden koldioxid kommer därför ha en marginell betydelse när vi ser till den totala mängden växthusgaser i atmosfären. Effekten av en ökad mängd växthusgas är inte heller linjär utan logaritmisk vilket gör att det blir svårare och svårare att få temperaturen att stiga till följd av mer koldioxid.

En fördubbling av atmosfärens koldioxid skulle i grova drag öka den globala medeltemperaturen med en grad. De som säger två grader räknar med att en uppvärmning på en grad resulterar i en ökad mängd vattenånga som i sin tur resulterar i ytterligare en grad. IPCC har under fyrtio år hållit fast vid att en fördubblad halt koldioxid i atmosfären leder till en temperaturökning på mellan 1.5 och 4.5 grader. Data och observationer pekar nu på att siffran ligger i det undre intervallet (till exempel Lewis and Curry et al) vilket betyder att vi borde kunna spendera våra resurser på bra mycket viktigare områden än att försöka minska våra fossila utsläpp. I vilken omfattning det mänskliga bidraget av koldioxid till atmosfären påverkar klimatet råder det alltså stor osäkerhet om

Energianvändning

Den globala ökningen av växthusgaser förväntas under de närmsta åren ligga på 1–2% per år. Detta beror bland annat på en ökad användning av kolkraft för generering av el i Kina, Indien och Afrika, samt även den globalt ökande fordonsanvändningen.

Fossila bränslen står idag för 80% av världens energianvändning och det finns i praktiken inget sätt att på kort sikt (10 år) ersätta huvuddelen av denna energi. Sol- och vindkraft kan endast stå för max 15% av världens energibehov under de närmsta 10 åren (tills lagringsfrågan är löst). Kärnkraft är ett tekniskt alternativ som kan reducera världens användning av fossila bränslen, inte minst i Kina, men är kontroversiell här hemma och passar dåligt ihop med vindkraft. Energieffektivisering kan endast bidra på marginalen.

Enligt Parisöverenskommelsen har Kina och Indien för avsikt att öka sina utsläpp av koldioxid med i storleksordningen 16 mdr ton samtidigt som Europa och USA försöker minska med 1,8 mdr ton (Nationally Determined Contribution från 2015). Om den globala energianvändningen i Västvärlden minskar med cirka 40%, som antas nödvändigt för att leva upp till de politiska klimatmålen, så kommer vi i västvärlden att tvingas leva i ett lågenergisamhälle med ett välstånd som motsvarar det vi hade vid 1900-talets början. Klimatet kommer inte att påverkas ett endaste dugg.

Det säger sig självt att detta är helt orimligt och inte bör ske, speciellt inte på grund av en icke vetenskapligt belagd teori om global uppvärmning kopplad till användningen av fossila bränslen.

Vi vet att en fortsatt satsning på att minska koldioxiden medför stora kostnader och skador på ekonomin, och därmed på människors hälsa, jobb och livskvalitet. Därför bör vi inte investera och agera som om en kris vore ett faktum. Om krisen kommer så är denna en konsekvens av alltför många ogenomtänkta politiska beslut staplade på varandra.

Elsa Widding är interim VD på Södertörns Energi, civilingenjör, författare och debattör. Hon har arbetat i energibranschen i 25 år.

Åsikter som uttrycks i artikeln är författarens egna och speglar inte nödvändigtvis Epoch Times åsikter.

Vill du väcka debatt i en aktuell fråga? Välkommen att skriva en artikel, 5 000-7 000 tecken med blanksteg. [email protected]

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.