Flera hundra ensamkommande flickor har de senaste åren fått avslag på sina asylansökningar.

Men alla åker inte hem.

Över hundra har inte kunnat utvisas – och de som gått under jord lever ofta ett riskfyllt liv helt utan skyddsnät.

– Som ensamma tjejer är de särskilt utsatta för att bli använda och utnyttjade. Det är lätt att man hamnar i en beroendeställning där man snabbt blir någons fru, eller en situation där du tjänar någon annan, säger Matilda Brinck Larsen, verksamhetsansvarig på frivilligorganisationen Agape i Göteborg, som stöttar ensamkommande.

De beskrivs ofta som ett fåtal, men är egentligen flera tusen. Sedan 2014 har över 5 000 ensamkommande flickor sökt asyl i Sverige. Och även om de fortfarande utgör en liten andel av gruppen ensamkommande blir de allt fler i förhållande till pojkarna. För sju år sedan var 16 procent av samtliga ensamkommande flickor, i år är de 25 procent.

Polisen träffar inte

Flera hundra av dem har de senaste åren fått avslag på sin asylansökan. Men alla som får nej åker inte tillbaka. De senaste fem åren har 119 ärenden rörande ensamkommande flickor som fått avslag överlämnats till polis – antingen för att de avvikit, eller för att utvisningen behöver ske med tvång.

Men det är oerhört sällan som polisen träffar på tjejerna.

– Vi möter inte den här gruppen, de befinner sig inte i gatumiljön, säger Christian Frödén, polis som arbetar med ensamkommande i Stockholm.

Samma svar kommer från både Malmö och Göteborg.

I Stockholm är undantaget ett fåtal marockanskättade tjejer som följt med killar från Spanien upp till Sverige. Där har det också funnits en djup problematik.

– De befann sig i samma bedrövliga skick som killarna – det är sex mot ersättning, sex mot droger, stöldgods. Men de här tjejerna har vi väldigt fort fått inlåsta. Är det tjejer är samtliga myndigheter mycket snabbare att agera och de återbördas hem, säger Christian Frödén.

Stora risker

I Sverige finns uppskattningsvis 20 000–50 000 personer som trots avslag inte lämnar landet. Ensamkommande tjejer som gått under jord blir sällan en del av det vanliga skuggsamhället med svartarbete och kriminalitet – i stället löper de risk att bli utnyttjade på andra sätt.

– Det finns folk som öppnar dörren, men det är inte lätt för en ensam tjej att känna sig trygg med vem som helst. Det är en jättestor risk att bli utnyttjad, säger Mahbubah Madadi, vice ordförande för Ensamkommandes förbund, som själv kom ensam till Sverige för fyra år sedan.

Den som vistas illegalt i landet kan inte gå till polisen – och det vet folk, säger hon.

– Det finns risk för våld eller sexuella trakasserier eftersom tjejen inte kan säga något till någon, säger Mahbubah Madadi.

Hos frivilligorganisationen Agape har flera ensamkommande flickor uttryckt rädsla just för detta, berättar Matilda Brinck Larsen.

– Som papperslös har du ingenting, och ingen saknar heller en sådan person. De är rädda att bli bortgifta eller att hamna i en situation där de utnyttjas och tvingas leva på nåder, säger hon.

Relationsvåld

Agape har i dag kontakt med omkring 20 papperslösa ensamkommande tjejer, de flesta med somalisk bakgrund. Men alla TT talar med är säkra på att det också finns ett mörkertal som inte kommer till varken frivilligorganisationernas eller myndigheternas kännedom

– Det är ju också där faran ligger, att det är en grupp som lever mer undanskymt. Det vi överlag ser är att papperslösa tjejer, vare sig de lever i familj eller på annat sätt, ofta kommer till oss med våld i nära relation-problem, säger Hanna Scott, jurist på Skånes stadsmission.

Det finns också de som försvinner spårlöst redan vid ankomst, berättar polisen Christian Frödén.

– Vi hade en somalisk flicka som försvann mindre än tolv timmar efter det att hon kom till Sverige. Hon bara lämnade boendet, kläder och allt, och gick. Någon hade ringt henne och sagt att hon skulle sticka åt ett visst håll. I de här kretsarna kan det handla om allt möjligt, bortgifte, hemhjälp av något slag eller ännu värre, säger han.

Farligt att återvända

Att återvända till hemlandet är sällan ett alternativ för de här tjejerna, vilket gör dem extra sårbara, säger Mahbubah Madadi.

– En tjej som flytt har också gått utanför gränsen som patriarkatet satt upp för henne. Det räknas som att hon gjort en dålig sak. Det finns också tjejer som anpassat sig till det svenska samhället och så som tjejer lever här och det är inte heller okej i hemlandet. Det är farligt för henne att åka tillbaka, säger hon.

(Anja Haglund/TT)