loading
I framtiden kommer exempelvis trafikolyckor och hjärtflimmer att kunna automatlarmas direkt till SOS-centralerna när både bilar och människor utrustas med olika former av sensorer med larmfunktion. Foto: Fredrik Sandberg/TT-arkivbild
I framtiden kommer exempelvis trafikolyckor och hjärtflimmer att kunna automatlarmas direkt till SOS-centralerna när både bilar och människor utrustas med olika former av sensorer med larmfunktion. Foto: Fredrik Sandberg/TT-arkivbild
Inrikes

Bilen larmar själv SOS efter olycka

Epoch Times

När bilen krockar måste någon larma SOS. Men inte länge till. Snart är de självlarmande bilarna här och de följs av fler innovationer som ersätter behovet av en människa som slår 112.

För inte särskilt länge sedan tvingades vi ta oss till en fast telefon och få nummerskivan att snurra fram larmnumret 90 000. Sedan kom trygghetslarmen och mobiltelefonerna och det snabbare 112. Men det var bara början.

– Vi är fortfarande ofta beroende av att det är en människa som ringer, men det kommer inte att vara så i framtiden, säger Mattias Hindfelt, IT-chef vid SOS Alarm.

Bilen upprättar röstkontakt

Redan 2018 ska nya fordonsmodeller vara utrustade med en så kallad e-call-funktion.

– Vid en olycka utlöses vissa sensorer som kan kommunicera till oss var olyckan har skett, klockslag med mera. Bilen i sig blir en enorm sensor som dessutom kan upprätta en röstkanal till SOS, säger Mattias Hindfelt.

Parallellt pågår utvecklingen av sensorer som vi själva bär med oss.

– Om du exempelvis drabbas av hjärtflimmer känner sensorn av det och skickar data direkt till 112 istället för att säga till dig att du ska ringa.

Ger bättre helhetsbild

Utvecklingen av sensorer kretsar mycket kring säkerhet - exempelvis uppkopplade fastigheter och uppkopplade brandvarnare - och hälsotjänster - snubblometrar för äldre och prylar fullproppade med sensorer som känner av hur patienter mår.

– Med människoburna sensorer kommer också möjligheten med personliga larmplaner i form av "om detta händer mig så gör så här". Det kan exempelvis gälla diabetiker, epileptiker och hjärtpatienter, säger Mattias Hindfelt.

Ju fler av dessa automatlarmande sensorer som kommer i bruk desto större väntas påverkan bli på SOS Alarm. Dels väntas antalet larm öka men varje ärende kan också bli mer komplext med information från fler kanaler.

– Informationen måste matchas ihop rätt. När det väl skett ger det en bättre helhetsbild än tidigare. Men det kommer att ligga stora utmaningar i att få till en hög säkerhet så att systemen inte överbelastas.

Oklart om genomslag

Förändringar är också på gång när det gäller information till SOS i form av bilder, både stillbilder och rörliga bilder.

– Det är något vi faktiskt varit ganska dåliga på att hantera. Men en bild säger mer än tusen ord och om vi kunde livestreama direkt, exempelvis från en olycksplats, så skulle vi kunna ge räddningspersonal som är på väg ett bättre utgångsläge när de kommer fram, säger Mattias Hindfelt.

Försök med bilder i enklare form pågår just nu i Östersund.

– Den hjälpsökande kan skicka bilder på exempelvis sårskador för en bedömning.

När den senaste tekniska utvecklingen med bilder samt bil- och hälsosensorer kommer att märkas av ordentligt i SOS-operatörernas vardag är oklart enligt Mattias Hindfelt.

– Det beror på hur samhället utvecklas – tekniskt, juridiskt och inte minst när det gäller attityder samt vad våra beställare, justitiedepartementet, bestämmer.

(TT)

SOS historia

Gamla statliga Televerket driftsatte den första särskilda telefonstationen med SOS-betjäning i Göteborg den 17 december 1956. Men redan 1953 hade Trollhättan och Vänersborg fått tillgång till det dåvarande larmnumret, 90 000, när telefonstationen där automatiserades.

Oavsett vilket av de två årtalen man utgår från blev Sverige först i världen med ett gemensamt larmnummer för alla typer av hjälporgan.

Tjänsten var från början en ren kopplingstjänst. Först i början av 1970-talet bildades det statliga bolaget SOS-AB vars uppgift var att starta och driva ett 20-tal specialiserade SOS-centraler runt om i landet.

Den första SOS-centralen invigdes i Västerås i januari 1974. Den hade tolv operatörer med ett förflutet hos bland annat Televerket. I december samma år drog SOS-central nummer två igång i Falköping.

Först 1987 fanns alla centraler på plats. Sist ut var Visby. Därmed var över 100 lokala och regionala larmcentraler samt 24 så kallade 90 000-centraler ersatta.

Till SOS-centralerna utbildades särskilda larmoperatörer (numera SOS-operatörer) med en helt annan kompetens jämfört mot de tidigare så kallade telefonvakterna.

Numera finns 14 SOS-centraler. SOS nås sedan den första juli 1996 på nödnumret 112.

Källa: SOS Alarm

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading
I framtiden kommer exempelvis trafikolyckor och hjärtflimmer att kunna automatlarmas direkt till SOS-centralerna när både bilar och människor utrustas med olika former av sensorer med larmfunktion. Foto: Fredrik Sandberg/TT-arkivbild
I framtiden kommer exempelvis trafikolyckor och hjärtflimmer att kunna automatlarmas direkt till SOS-centralerna när både bilar och människor utrustas med olika former av sensorer med larmfunktion. Foto: Fredrik Sandberg/TT-arkivbild
Inrikes

Bilen larmar själv SOS efter olycka

Epoch Times

När bilen krockar måste någon larma SOS. Men inte länge till. Snart är de självlarmande bilarna här och de följs av fler innovationer som ersätter behovet av en människa som slår 112.

För inte särskilt länge sedan tvingades vi ta oss till en fast telefon och få nummerskivan att snurra fram larmnumret 90 000. Sedan kom trygghetslarmen och mobiltelefonerna och det snabbare 112. Men det var bara början.

– Vi är fortfarande ofta beroende av att det är en människa som ringer, men det kommer inte att vara så i framtiden, säger Mattias Hindfelt, IT-chef vid SOS Alarm.

Bilen upprättar röstkontakt

Redan 2018 ska nya fordonsmodeller vara utrustade med en så kallad e-call-funktion.

– Vid en olycka utlöses vissa sensorer som kan kommunicera till oss var olyckan har skett, klockslag med mera. Bilen i sig blir en enorm sensor som dessutom kan upprätta en röstkanal till SOS, säger Mattias Hindfelt.

Parallellt pågår utvecklingen av sensorer som vi själva bär med oss.

– Om du exempelvis drabbas av hjärtflimmer känner sensorn av det och skickar data direkt till 112 istället för att säga till dig att du ska ringa.

Ger bättre helhetsbild

Utvecklingen av sensorer kretsar mycket kring säkerhet - exempelvis uppkopplade fastigheter och uppkopplade brandvarnare - och hälsotjänster - snubblometrar för äldre och prylar fullproppade med sensorer som känner av hur patienter mår.

– Med människoburna sensorer kommer också möjligheten med personliga larmplaner i form av "om detta händer mig så gör så här". Det kan exempelvis gälla diabetiker, epileptiker och hjärtpatienter, säger Mattias Hindfelt.

Ju fler av dessa automatlarmande sensorer som kommer i bruk desto större väntas påverkan bli på SOS Alarm. Dels väntas antalet larm öka men varje ärende kan också bli mer komplext med information från fler kanaler.

– Informationen måste matchas ihop rätt. När det väl skett ger det en bättre helhetsbild än tidigare. Men det kommer att ligga stora utmaningar i att få till en hög säkerhet så att systemen inte överbelastas.

Oklart om genomslag

Förändringar är också på gång när det gäller information till SOS i form av bilder, både stillbilder och rörliga bilder.

– Det är något vi faktiskt varit ganska dåliga på att hantera. Men en bild säger mer än tusen ord och om vi kunde livestreama direkt, exempelvis från en olycksplats, så skulle vi kunna ge räddningspersonal som är på väg ett bättre utgångsläge när de kommer fram, säger Mattias Hindfelt.

Försök med bilder i enklare form pågår just nu i Östersund.

– Den hjälpsökande kan skicka bilder på exempelvis sårskador för en bedömning.

När den senaste tekniska utvecklingen med bilder samt bil- och hälsosensorer kommer att märkas av ordentligt i SOS-operatörernas vardag är oklart enligt Mattias Hindfelt.

– Det beror på hur samhället utvecklas – tekniskt, juridiskt och inte minst när det gäller attityder samt vad våra beställare, justitiedepartementet, bestämmer.

(TT)

SOS historia

Gamla statliga Televerket driftsatte den första särskilda telefonstationen med SOS-betjäning i Göteborg den 17 december 1956. Men redan 1953 hade Trollhättan och Vänersborg fått tillgång till det dåvarande larmnumret, 90 000, när telefonstationen där automatiserades.

Oavsett vilket av de två årtalen man utgår från blev Sverige först i världen med ett gemensamt larmnummer för alla typer av hjälporgan.

Tjänsten var från början en ren kopplingstjänst. Först i början av 1970-talet bildades det statliga bolaget SOS-AB vars uppgift var att starta och driva ett 20-tal specialiserade SOS-centraler runt om i landet.

Den första SOS-centralen invigdes i Västerås i januari 1974. Den hade tolv operatörer med ett förflutet hos bland annat Televerket. I december samma år drog SOS-central nummer två igång i Falköping.

Först 1987 fanns alla centraler på plats. Sist ut var Visby. Därmed var över 100 lokala och regionala larmcentraler samt 24 så kallade 90 000-centraler ersatta.

Till SOS-centralerna utbildades särskilda larmoperatörer (numera SOS-operatörer) med en helt annan kompetens jämfört mot de tidigare så kallade telefonvakterna.

Numera finns 14 SOS-centraler. SOS nås sedan den första juli 1996 på nödnumret 112.

Källa: SOS Alarm

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024