De senaste 30 åren har autismspektrumtillstånd (AST) gått från att vara ett ovanligt, undangömt medicinskt tillstånd till en vanlig funktionsnedsättning som påverkar miljontals amerikanska barn. Konventionella medicinska och psykiatriska behandlingar är begränsade till terapi och en handfull mediciner med minimal effekt. Men årtionden av forskning och kliniska försök av en liten grupp dedikerade personer har visat att det faktiskt är möjligt att bota autism.
AST påverkar 1 av 59 barn och utgör nu 1 procent av USA:s hela population. Kostnaden för varje autistisk person under hela livet uppskattas till ungefär två miljoner dollar. Av unga vuxna med AST är 35 procent oförmögna att arbeta och är beroende av familjen eller samhällsservice för sin överlevnad. Om utvecklingen fortsätter kommer förekomsten att öka med 15-25 procent under det kommande årtiondet, vilket ytterligare förvärrar dessa siffror.
Den genomsnittlige personen tänker inte särskilt på det här problemet förrän det kommer in i deras egna liv via någon närstående. Med den här utvecklingshastigheten kommer dock en allt större del av oss att tänka på det.
Den karaktäriseras för närvarande av de flesta yrkesverksamma inom vården som en subjektiv psykiatrisk diagnos baserad på beteenden hos barnet istället för en objektiv medicinsk diagnos baserad på vissa mätbara kliniska obalanser som resulterar i onormalt beteende.
AST är en funktionsnedsättning med svårigheter inom områdena socialt samspel, kommunikation och begränsade mönster av beteenden och intressen. Den karaktäriseras för närvarande av de flesta yrkesverksamma inom vården som en subjektiv psykiatrisk diagnos baserad på beteenden hos barnet istället för en objektiv medicinsk diagnos baserad på vissa mätbara kliniska obalanser som resulterar i onormalt beteende.
Den här lilla, men kraftiga skillnaden i att diagnostisera patienter med autism har resulterat i en djup påverkan på medicinska försök. Många av dessa försök har fått inkonsekventa resultat på grund av att patienter väljs ut baserat på deras subjektiva beteende snarare än objektiva, kliniska obalanser hos dem som orsakar eller bidrar till beteendena. Det här minskar avsevärt studiens relevans, liksom den terapeutiska potentialen hos den terapi man studerar.
Det finns ingen enskild orsak bakom autism. Istället är orsakerna lika varierade och olika som de påverkade individerna. Det här är det främsta skälet till att läkemedelsindustrin inte har lyckats producera något effektivt botemedel utom för att kontrollera enskilda symptom (som neuroleptika mot häftigt humör eller stimulantia mot ouppmärksamhet).
Jag vill klargöra vilka AST-personer jag syftar på här. Det finns ett allt större antal mycket väl fungerande tonåringar och vuxna med AST som man kan se skriva långa, vältaliga inlägg i sociala medier där de uttrycker sitt stöd för funktionsvariationer och utan att se något behov av att förändra någonting hos dem själva. Jag berömmer de här människorna för deras mod och den funktionsnivå de har nått.
Jag refererar till AST-barn som inte kan engagera sig i enkla konversationer med sina nära och kära och som inte kan kommunicera sina behov. De här barnen kan ägna större delen av dagen åt repetitiva, självstimulerande aktiviteter och saknar ofta förmåga att gå på en enkel shoppingtur eller ens att sitta på en restaurang med sina föräldrar utan att få det ena allvarliga utbrottet efter det andra. Det här är barn som har en mycket låg funktionsnivå och utan hjälp kommer de troligtvis att vara beroende av andra för sin överlevnad långt in i sina vuxenliv.
Den konventionella medicinen har mycket lite att erbjuda dessa barn eftersom de yrkesverksamma har fått lära sig att det inte finns någon behandling eller botemedel mot autism, och barnens symptom och beteenden är resultatet av deras autism.
I det nuvarande sättet att diagnosticera görs diagnosen subjektivt utefter barnets symptom och beteenden. På det här viset får symptomen definiera sjukdomen (beteenden, alltså autism). Det här är ett logiskt misstag som kallas cirkulär orsak och konsekvens. Med det här ologiska tänkandet är det inte konstigt att konventionell medicin har lite att ge till dessa barn förutom en tillämpad beteendeanalys-terapi (ABA) och möjligen symptomdämpande medicin. Autism är inte något som går in i barnet, infekterar och orsakar sjukdom, det är bara ett passande namn för att beteckna individer som uppvisar liknande beteenden som härrör från en mängd olika psykologiska obalanser. Språk kan vägleda tanken, men namn orsakar inte sjukdom.
Genetikens roll
Under det senaste årtiondet har konventionell medicin styrt mycket av forskningen och finansieringen mot att identifiera gener som ligger bakom autism. Flera miljarder dollar har använts utan några verkliga förändringar i andelen patienter som kunnat identifieras med en klar genetisk orsak. Den här felriktningen av forskningsresurser har orsakat en allvarlig otjänst mot barn med autism. Framtida generationer av barn med autism kan möjligen gagnas av den här forskningen, men den nuvarande generationen marginaliseras genom hur resurserna riktas med den konventionella medicinska modellen som grund.
Effektiv behandling finns tillgänglig för de här barnen idag och med tillräckliga forskningsmedel skulle dessa behandlingar kunna förbättras mycket snabbare än vad som nu sker.
Funktionell medicinsk behandling
Vi börjar med två nyckelfrågor:
1. Får kropp och hjärna vad de behöver för att fungera optimalt (som vitaminer, mineraler, omega-3-fettsyror, hälsosam giftfri mat, med mera)? Satsa på det som gör gott för kroppen.
2. Finns det något i kroppen och hjärnan som stör dess förmåga att fungera optimalt (gifter, dolda infektioner, mikroflora i obalans, fria radikaler, histaminer, med mera)? Gör dig av med det dåliga.
Med dessa två frågor kan orsaker och bidragande faktorer som leder till kliniska obalanser identifieras och rättas till.
Vi accepterar inte det konventionella tänkesättet att autism är något enskilt som orsakar sjukdom hos individen. Istället ser vi autism som en benämning för en grupp individer som har samma avvikelser i utveckling och beteende. Genom att ge kropp och hjärna vad de behöver och ta bort sådant som kan störa finns det potential att förbättra hjärnans funktion signifikant och förbättra livskvalitén för dessa individer.
Nuvarande behandling av AST
Grunden i den nuvarande behandlingen av AST är Applied Behavior Analysis, ABA, beteendeanalys eller kognitiv beteendeterapi. Det här är en terapiform som bygger på att se under vilka omständigheter ett visst beteende uppstår, alltså i vilka situationer, och vilka konsekvenser som då följer. Det är visat att den här terapiformen är effektiv för barn med AST. Arbets- och talterapi kan också vara till hjälp. Dessa metoder bör användas samtidigt som barnen och deras familjer arbetar med en erfaren yrkesperson för att utreda orsaker och bidragande faktorer bakom autismen.
Orsaker och bidragande faktorer till autismspektrumtillstånd
En stor och snabbt växande grupp forskare pekar på AST som en inflammatorisk sjukdom associerad med immundysfunktion som aktiveras av miljöfaktorer. De olika kombinationerna av dessa tre komponenter blir sedan orsaker och bidragande faktorer som vi kopplar till patientens psykiatriska diagnos AST. Det finns en mängd kliniska obalanser som direkt eller indirekt påverkar hjärnans funktion hos barn med autism.
Oxidativ stress och kronisk inflammation: Båda finns hos de flesta barn i spektrat. Att bemöta dessa nyckeltillstånd är kritiskt för en framgångsrik behandling.
Obalans i tarmsystemets mikroflora med ökad genomsläpplighet i tarmväggen: En patologisk förändring i tarmkanalens mikroflora med ”läckande tarm” kan hänga ihop med en immundysfunktion eller autoimmunitet.
Funktionsrubbning hos mitokondrier: Cellernas mitokondrier är ansvariga för att ge kroppen den energi den behöver. En teori är att mitokondrierna i det här tillståndet snarare genererar inflammation än energi.
Ouppfyllt näringsbehov: Det här är sällan en orsak, men en vanlig bidragande faktor. Anledningarna är näringsbrister, dåligt upptag i tarmen, eller variationer och mutationer i enzymerna som hjälper oss att tillgodogöra oss näringen.
Livsmedelsöverkänslighet och intolerans: Det här gäller särskilt för gluten och kasein. De kan producera immundysfunktion och inflammation eller opiat-lika biprodukter hos känsliga patienter.
Försämrad avgiftning: Det här är en typisk följd av andra obalanser och i en del fall en isolerad orsak till sjukdom.
Autoimmunitet eller immundysfunktion: Det här orsakas ofta av ihållande problem med tarmsystemet och är en bidragande faktor till minskad energi och kronisk inflammation. Man bör vara försiktig när man förändrar immunfunktionen.
Försämrad produktion av hormoner och neurotransmittorer: Det här är tydligt vid minskade nivåer av oxytocin (ett må-bra-hormon), ökade nivåer av kortisol (ett stresshormon), liksom felaktiva nivåer av adrenalin, dopamin och serotonin som är drivande i mycket av de självstimulatoriska beteendena och sömnsvårigheter som är vanligt förekommande.
Slutsats
En eller flera av dessa faktorer finns hos nästan alla individer med autism och det är det komplicerade samspelet av dessa obalanser som till slut ger ASTs komplexa kliniska framställning. Dussintals andra, mindre vanliga obalanser har också identifierats som bidragande orsaker till det komplexa tillståndet.
Det är nu möjligt att bota autism, men vi behöver ersätta det gamla psykiatriska bagaget det tagit med sig från förra århundradet. Den optimala ingången till behandling av AST på 2000-talet fortsätter att vara tidig behandling med psykologiskt stöd och utbildningsmetoder (ABA, specialutbildning, tal- och arbetsterapier) som arbetar från utsidan och in, liksom en funktionsmedicinsk undersökning på djupet kring orsaker och bidragande faktorer som arbetar från insidan och ut.
Armen Nikogosian är läkare och praktiserar funktionell och integrativ medicin vid Southwest Functional Medicine i Henderson, USA. Han är certifierad i internmedicin och medlem i Institute for Functional Medicine och the Medical Academy of Pediatric Special Needs. Han är fokuserad på behandlingen av komplexa medicinska tillstånd med en särskild tyngdpunkt på autismspektrumtillstånd hos barn liksom kroniska tarmbesvär och autoimmuna tillstånd hos vuxna.
Hjälp oss att driva tidningen vidare!
En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.
