Jag har alltid haft ett stort behov av trygghet. En del av den tryggheten består i att planera för en lång tid framåt. På så sätt vet jag vad som ska hända och när, samtidigt som jag får olika delmål att se fram emot.
För några år sedan firade min man och jag nyår hos hans bror med barn uppe i Norrland. Men varken jag eller min man hade för avsikt att vara uppe till midnatt och välkomna det nya året. Vi är verkligen inga nattsuddare, utan kommer vanligtvis i säng före tio på kvällarna.
Tidigare samma dag hade vi ätit gott och skjutit av ett par raketer tillsammans med barnen, så vi hade redan firat ordentligt. Men i stället för att uppleva tolvslaget tog min man och jag bussen tillbaka till hotellet redan vid 21-tiden, något som brorsbarnen hade mycket roligt åt. Att lägga sig tidigt på nyårsafton finns helt enkelt inte i deras världsbild.
