Traditionella kinesiska tecken har djupa innebörder, till skillnad från de förenklade tecken som lärs ut i skolan idag. Vi ska titta närmare på hur innebörden i det traditionella tecknet för lyssna skiljer sig från dagens förenklade tecken.

I tecknet för lyssna"聽", finns ett öra på vänster sida och höger sida är sammansatt av fyra tecken,"十 目 一 心", vilka har följande betydelse:"十" tio, "目" öga, "一" en och "心" hjärta.

När man lyssnar behöver man inte bara använda öronen, utan också ögonen för att skapa ögonkontakt, och använda hjärtat för att till fullo förstå ämnet. Man lyssnar med koncentrerat sinne.

Vid en närmare observation kan man se att den högra delen av tecknet "聽" är identiskt med den högra delen av tecknet som betyder dygd (de) "德".

Att tyst lyssna till andra utan att otåligt avbryta är en form av dygd (förtjänst, god egenskap).

I gamla tider kallade kineserna sitt land ”Shen Zhou”, det gudomliga landet. Kinas gamla traditionella kultur är enligt legenden en gudomligt inspirerad kultur, där skaparen av det kinesiska skriftspråket, Cangjie, sändes ner till Kina från himlen.

Cangjie föddes med fyra ögon, och han kunde se igenom alla skapelser på jorden.

Det förenklade tecken för ”lyssna” som används i Kina idag, "听" har bara en mun "口" till vänster och på den högra sidan"斤" som utvunnits ur tecknet för hammare ,"斧", från forntida orakel.

Hur kan man lyssna med en mun och en hammare?  Dagens kineser får bara lära sig förenklade tecken som inte har de traditionella tecknens djupa innebörd. Förenklade tecknen har skurit av själva navelsträngen till den traditionella kulturen.

I Taiwan används fortfarande traditionella tecken.