Ungern och Slovakien får finna sig i EU-ländernas beslut att omfördela asylsökande inom unionen. Det beskedet ger en av unionens toppjurister, som menar att ländernas överklagande bör avslås.
Det var 2015, mitt under den så kallade flyktingkrisen, som EU-länderna enades om att omfördela totalt 160 000 asylsökande från Grekland och Italien. Tanken var att lätta trycket på de två länderna, dit allt fler människor på flykt undan krigen i Irak och Syrien anlände i rangliga båtar över Medelhavet.
Men det har gått trögt; hittills har knappt 25 000 människor omfördelats.
Motsträvigheten har varit stor från flera centraleuropeiska länder - och Slovakien och Ungern har överklagat beslutet, som de hävdar är olagligt.
Omfördelningen "rimlig"
Men en av EU-domstolens generaladvokater, Yves Bot, rekommenderar nu att överklagandet avslås.
"Det bestridda beslutet hjälper automatiskt till att mildra det betydande trycket på asylsystemen i Italien och Grekland efter migrationskrisen under sommaren 2015", sade han i ett uttalande på tisdagen, enligt Reuters.
"Beslutet är därav rimligt för att uppnå det mål som det eftersträvar."
Det avgörande beslutet fattas av EU-domstolen efter sommaruppehållet. De rådgivande utlåtandena från generaladvokaterna är inte bindande, men domstolen brukar följa dem.
Bratislava och Budapest hävdar att EU:s migrationsministrar inte hade rätt att fatta beslut att omfördela flyktingar. Sådana frågor bör i stället hanteras av stats- och regeringschefer, och varje land bör ha vetorätt, anser man. De två länderna tillhör en grupp av asyl- och invandringsovilliga medlemsstater.
Vägrat ta emot
De högernationalistiska regeringarna i Polen och Ungern har, liksom Österrike, vägrat att ta emot en enda av de asylsökande som EU vill omfördela. I botten av listan återfinns även Tjeckien och Slovakien, som uppfyllt 0,4 respektive 1,8 procent av sina kvoter.
Generaladvokatens rekommendation kan ses i ljuset av en större konflikt, säger Jakob Lewander, statsvetare vid Svenska institutet för europapolitiska studier.
– Detta ringar in den konfliktlinje som finns mellan vissa medlemsstater och EU-kommissionen om vilka de gemensamma politiska områdena är, om var gränserna går för vad EU ska göra.
Han ger det pågående bråket om Polens rättsreformer, som fått stark kritik från EU, som ett annat exempel på dessa slitningar.
– Det återstår att se om EU-domstolens slutliga beslut kommer att spä på missnöjet med det europeiska samarbetet i dessa medlemsstater.
(TT)
