De enkla lösningarna fortsätter att lysa med sin frånvaro när flyktingkrisen i EU allt mer övergår i en migrantkris. Flödet på Medelhavet skapar ytterligare friktion mellan redan oeniga EU-länder.
Samtidigt som migrantläget i Italien blir allt mer akut samlas EU-ländernas justitie- och inrikesministrar i Tallinn i dag.
– Vi kommer att diskutera och försöka hitta några lösningar om den handlingsplan som finns kring den kris i Italien som har utvecklats under de senaste veckorna, säger Andres Anvelt, inrikesminister i EU:s nuvarande ordförandeland Estland, på väg in till mötet.
Anvelt betonar vikten av en effektiv "återvändandepolitik" - det vill säga att EU-länderna kan skicka de personer som inte har asylskäl tillbaka till sina hemländer.
– Det finns ingen anledning att komma hit om man inte har rätt att göra det. Legal invandring är en möjlighet, men illegal migration och också ekonomisk migration måste stoppas. Vi måste vara redo för nästa kris, säger Anvelt i Tallinn.
Handlingsplan
Hittills i år har över 85 000 flyktingar och migranter kommit till Italien över Medelhavet. Merparten av dem är västafrikanska migranter på jakt efter ett bättre liv, vilket gör att de inte omfattas av EU:s tidigare beslut om omfördelning av asylsökande - som bara gäller personer från länder varifrån i genomsnitt över 90 procent av alla asylsökande verkligen beviljas asyl i EU.
Inför dagens möte har EU-kommissionen lagt fram en handlingsplan, bland annat omfattande 450 miljoner kronor till ytterligare stöd för libyska myndigheter samt 350 miljoner till migrantmottagandet i Italien.
Efter italienska hot om att stoppa fartyg från de frivilliga hjälporganisationer som finns på plats för att rädda drunknande på Medelhavet ska dessutom en "uppförandekod" arbetas fram för hjälpinsatserna.
EU-kommissionen betonar dock att det inte handlar om att stoppa organisationer som Läkare utan gränser från att göra sitt.
– Vi uppskattar och stöder deras insats. Tanken är att arbeta fram hur vår relation kan fungera bättre, hävdar EU:s asyl- och migrationskommissionär Dimitris Avramopoulos på väg in till mötet.
Frågan är samtidigt om Italien - som krävt mer hjälp från övriga länder - kommer att nöja sig med handlingsplanen.
– Vi får se vad Italien har att säga om saken, säger Sveriges justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) på väg in till mötet.
Stor oenighet
Parallellt ska ministrarna även försöka komma framåt med tidigare åtgärder och planer på asyl- och migrationsområdet. Oenigheten är fortsatt stor, nästan två år efter det att flyktingkrisen från Syrien över Grekland in i EU exploderade.
Fortfarande har EU-länderna bara tagit emot en fjärdedel av de asylsökande som man hösten 2015 beslutade att flytta från Grekland och Italien för att avlasta de båda "frontstaterna".
Ännu finns heller ingen uppgörelse om det framtida asylsystem som EU-kommissionen för ett drygt år sedan lade fram och som EU-länderna i vintras enades om att få klart inom ett halvår.
(TT:s korrespondent i Bryssel)
