Arktisexpert: Så sårbara är Arktis folk
Barnet tillhör dolgan-folket i Ryssland. När klimatförändringarna påverkar kulturen och folkets sätt att leva, vilken framtid får det här barnet? Foto: Tom Arnbom/WWF


Det här är tredje delen i en artikelserie om Arktis. Den första finns här.

För de fyra miljoner människorna i Arktis är klimatförändringarna mycket påtagliga. För många av folken har djuren stor betydelse. När djuren får det svårt får människorna det svårt och att ställa om till ett modernt liv är inte okomplicerat. Men arktisexperten Tom Arnbom är hoppfull.

Det hörs inte så mycket om Arktis. Vi vet att istäcket minskar på grund av uppvärmningen och att det är svårt för isbjörnarna. Men här händer mer än så, storskaliga saker.

– Man glömmer bort alla människorna som bor där. Till exempel om renskötseln kollapsar, då dör en stor del av den samiska kulturen. Hur hanterar man en sådan fråga moraliskt? säger Tom Arnbom, senior rådgivare i havs- och Arktisfrågor för Världsnaturfonden i Sverige.

För över fyrtio år sedan blev han Arktisbiten när han som tonåring fick sommarjobba på en forskningsstation i norra Sverige. Under åren har han forskat på sälar och valar och slutar inte att fascineras av allt det som Arktis bjuder på.

Djuren är viktiga för många urfolk

Förutom djuren finns här över fyrtio urfolk. Inuiter, dolganer, evenker och athabasker är några av dem. I det område av Sverige som tillhör Arktis finns våra samer, som ett av dessa urfolk.

Många människor i Arktis lever på marginalen och de är därför extra sårbara för klimatförändringarna.

Tom berättar om hur folken i Arktis påverkas av klimatförändringarna, hur vi kan hantera det och lära oss av det.

Många människor i Arktis lever på marginalen och de är därför extra sårbara för klimatförändringarna. Ett exempel är inuiterna på kanadensiska Baffin Island. De lever av att fånga sälar, vitval eller narval. Men när isarna försvinner kommer späckhuggarna in och skrämmer bort vitvalar och narvalar.

– Det innebär att ursprungsbefolkningen inte kommer åt maten längre.

I Alaska bor ett folk, yupik, som lever på valrossar. Men eftersom havsisarna är svagare och opålitliga kommer de inte åt valrossarna längre. Det har lett till svält och staten har flugit dit fisk. Det hjälper dem att överleva, men blir en omställning eftersom de inte är vana vid att tillaga eller äta fisk. Dessutom ger jakten på valross en möjlighet till kontanter när de säljer betarna, vilket fisken inte ger.

För många av urfolken är maten en del av deras kultur och djuren är en del i den. Men när deras mat inte finns så stämmer inte traditionerna, förklarar Tom.

Containrar med fisk och andra förnödenheter fraktas till människor i Alaska. Foto: Tom Arnbom/WWF

Det finns många exempel på hur djur och människor drabbas.

I östra Kanada föds varje år ungefär en miljon grönlandssälar på havsisarna. Men eftersom isarna nu bryter upp väldigt tidigt på våren så dör en stor del av sälungarna på grund av att de hamnar i det kalla vattnet för tidigt, innan de hunnit få ett isolerande fettlager.

– Det här sker väldigt dramatiskt, men man pratar inte om det, för ingen ser det.

Det sker mycket samtidigt i Arktis. I Ryssland har land börjat värmas upp så mycket att isen som är blandad med jorden smälter. Det får husen att rasa.

Frågan är var man kan bygga sina hus och hur man bygger dem hållbart, men det finns också en stor risk att pipelines med olja går sönder. Om det blir en oljeolycka i Arktis blir det problem. På grund av kylan, mörkret och havsisar som rör sig, går det inte att sanera. Det skulle vara en katastrof, säger Tom.

God samarbetsvilja i Arktiska rådet

Det Arktiska rådet spelar en viktig roll för att komma överens om hur människor och miljö kan skyddas under de ständigt nya förutsättningarna. I rådet ingår de åtta arktiska länderna och representanter för sex urfolk. Här gäller konsensus. Dessutom deltar andra länder och flera utomstatliga organisationer, men de har ingen rösträtt.

Jag skulle bli hemskt ledsen om vissa kulturer dör ut. Vi får inte tillbaka dem. Det är människors sätt att leva.

Tom Arnbom, arktisexpert, WWF

Tom lyfter samarbetet i rådet som något positivt.

– Det finns en samarbetsvilja. Även under kalla kriget samarbetade USA och Ryssland, och det gör man fortfarande, trots Krimkriget och Ukraina.

Rådet ger rekommendationer till de egna länderna. Här spelar organisationer som Världsnaturfonden en viktig roll i att följa upp rekommendationerna så att de får praktisk verkan i varje land.

Omställning och exploatering

Men mineralfynd, olja och gas lockar investerare. Inom de närmaste 20-30 åren planeras det att bygga upp nya samhällen i Arktis. Investeringar för tusen miljarder dollar ska ge nya båtar, sjukhus, skola, vård, internet, hamnar och järnvägar. Och mycket folk kommer att flytta dit på grund av exploateringen, men även för att ett varmare klimat kommer att göra det lättare att bo där.

För de bofasta i Arktis kan växande samhällen innebära att de får tillgång till nya jobb, till skola och sjukvård. Representanter för olika urfolk har berättat för Tom vad de helst vill ha.

– Får de bredband, då kan de få skola och sjukvård på distans.

Men omställningen från ett traditionellt liv till ett modernt orsakar misär, fattigdom och gör att våld i hemmen har ökat. Speciellt är självmordsbenägenheten stor hos unga män. Det märks även bland våra samer.

Många har svårt att se en framtid. Pappan kanske vill att de ska jaga, men de ser inte varför, och skolan är svår att klara av, säger Tom.

En del har övergått till västerländsk mat. Kostomställningen har resulterat i fetma, som har blivit ett stort problem.

En inuitisk man från Ellesmere Island, Kanada. Foto: Tom Arnbom

Risk att gamla traditioner försvinner

Vad händer med kulturerna när samhällen tvingas förändras? På många ställen i östra Ryssland kan barnen inte prata med sina mor- och farföräldrar eftersom barnen bara får lära sig ryska och inte sitt modersmål.

– Det innebär att kulturen försvinner, för mycket av kulturen finns i språket.

Urfolkens kultur är traditioner som de levt med länge. Det bär upp deras folk, säger Tom. Djur är en viktig del i deras kultur. Om det förändras så förändras deras tradition.

– Jag skulle bli hemskt ledsen om vissa kulturer dör ut. Vi får inte tillbaka dem. Jag tycker det är lika tragiskt som när en djurart dör ut. Det är människors sätt att leva.

Världen förändras, men det är tråkigt om det skulle ske på grund av människans ogenomtänkta sätt att leva, menar Tom. Risken är att mångfalden försvinner.

Tom Arnbom är svenska Världsnaturfondens arktisexpert. Foto: WWF

Hållbara förändringar

Tom är positiv och tror att det går att hitta hållbara lösningar. När vi lär oss att förvalta ett samhälle i förändring så kan vi applicera det på andra håll i världen där klimatförändringarna slår till senare.

På vissa ställen har man gjort avtal för att ursprungsbefolkningen ska gynnas av nya etableringar. Om till exempel en gruva öppnar så kan en viss andel av jobben ges till ursprungsbefolkningen.

– I Kanada har urfolken större rättigheter, i Ryssland inga alls. I Sverige har de lite grann.

Men det är viktigt att prata med ursprungsfolken för att kunna jobba tillsammans.

När det gäller investeringar så behövs det regler, menar Tom, så att man tänker långsiktigt med tanke på urfolken och naturen.

– Problemet i Arktis är att det reparerar sig inte så fort eftersom det är så kallt. Det växer långsamt och spår som man gjorde för hundra år sedan syns fortfarande.

– Jag tror att det går. Vi har möjlighet att göra saker rätt.