Amnesty vill ha en utredning om kåtabränningen vid Stenträsket och vill veta om myndigheterna har tagit hänsyn till urfolksrätten, rapporterar Sameradion & SVT Sápmi.

Det var den 11 april som Kronofogden tände eld på Anita Gimvalls kåta vid Stenträsket i Storuman efter att Länsstyrelsen klassat den som ett olagligt bygge. Hennes kåta har varit i släktens ägo sedan slutet av 1800-talet.

 – Det oroar oss, att myndigheter går in och bränner samiska byggnader på traditionell samisk mark, säger Johanna Westeson vid Amnesty, till Sameradion & SVT Sápmi.

Westeson säger att Amnesty inte har gått in i detaljer vad gäller frågan eftersom ord står mot ord. Hon menar att man måste belysa vad som hände kring kåtabränningen och om Länsstyrelsen och Kronofogden har tagit hänsyn till urfolksrätten.

Sameradion & SVT Sápmi har försökt få tag i kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke om vad hon anser om Amnestys begäran. Hon är dock inte anträffbar förrän på måndag.  

Hon har tidigare sagt till SVT att hon inte vill lägga sig i hur myndigheterna har hanterat frågan och förutsätter att man har följt lagstiftningen.

Amnesty kräver en oberoende utredning där det samiska folket finns representerade.

– Det handlar inte bara om den här kåtan utan det handlar om ett historiskt mönster av förtryck av samiska kulturen och marken. Det är uppenbart att det har väckt starka reaktioner från samiskt håll.

Westeson menar att kåtabränningen är ett kollektivt övergrepp och frågan bör ”belysas hur staten förhåller sig till samiska byggnader och samisk mark”.

Samtidigt vill hon uppmana regeringen att inleda samtal med företrädare från det samiska folket och tillsammans med Amnesty ställer hon sig bakom en samisk sanningskommission.

Kåtabränningen har blivit anmäld till Justitieombudsmannen, JO, av en kvinna i Luleå och en man från Gävle. De anser att myndigheterna har gjort fel när de brände upp ett kulturarv.