Allting är möjligt – det omöjliga tar bara lite längre tid

Paralympiska guld- och bronsmedaljören Ebba Årsjö vid hemkomsten från Peking.Foto: Christine Olsson/TT


När jag för några år sedan befann mig mitt uppe i ett träningspass på mitt gym och precis hade lastat på 200 kilo i benpressen såg jag i ögonvrån hur en kille några meter längre bort i träningslokalen drog på sig boxningshandskar och började bearbeta en boxsäck med klockrena slagserier. Gammal fighter som jag är avbröt jag benpressen tillfälligt för att studera honom i stället. På lätta fötter dansade han runt säcken samtidigt som han utdelade raka slag och krokar på ett sätt som vittnade om att han verkligen kunde boxas.

Det var först när han drog av sig handskarna, tog sin vattenflaska och lämnade säcken som jag gjorde upptäckten. Killen var klädd i träningslinne och shorts och gjorde ingen hemlighet av att hans högra ben var amputerat från halva låret och ersatt av en protes som gav honom en look a la Arnold Schwarzeneggers rollfigur Terminator. Hans funktionshinder stoppade honom dock inte från att röra sig lika lätt och graciöst som vilken utövare av boxning som helst.

Redan prenumerant? Logga in för att läsa vidare
Vill du också läsa politiskt oberoende (på riktigt) ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter?
Tidsbegränsat introduktionserbjudande, endast 1 krona första månaden utan att binda dig! Bara 199 kronor i månaden därefter. Säg upp när du vill!