Det har nu gått 64 dagar sedan valdagen. Ännu är det oklart vilken regering Sverige ska få. Här är turerna i regeringsbildningen.
13 september: Sverige går till val. SD och S backar kraftigt medan V ökar mest av alla partier. Läget mellan blocken är jämnt.
15 september: Rösträkningen fortsätter. Socialdemokraterna kräver att statsminister Ulf Kristersson (M) lämnar in sin avskedsansökan till talmannen.
17 september: De rödgröna partierna vinner valet med 176 mandat mot Tidöpartiernas 173. Ulf Kristersson avgår som statsminister och leder nu en övergångsregering. Magdalena Andersson (S) håller segertal.
18 september: Den första talmansrundan inleds. Magdalena Andersson får det första sonderingsuppdraget.
21 september: Gruppledarna för de rödgröna partierna diskuterar platser i riksdagens utskott. En kartell bildas.
27 september: V meddelar att man röstar på moderaten Andreas Norlén som talman.
28 september: Upprop hålls för nya riksdagsledamöter. Andreas Norlén väljs till talman för en tredje mandatperiod med stöd av M, SD, KD, L och V. Magdalena Andersson lämnar tillbaka sonderingsuppdraget.
29 september: Riksdagen öppnar.
30 september: Den andra talmansrundan hålls. Norlén behöver mer tid för att peka ut en sonderingsperson.
2 oktober: Talmannen ger uppdraget till Magdalena Andersson igen och meddelar att hon ska prövas i en statsministeromröstning.
5 oktober: Magdalena Andersson inleder sitt sonderingsuppdrag på nytt och får en vecka på sig.
9 oktober: De rödgröna partierna ses på Högberga gård på Lidingö för att få en gemensam lägesbild om Sveriges utmaningar.
13 oktober: S-ledaren återrapporterar till talmannen och meddelar att det saknas förutsättningar för henne att bilda en regering.
15 oktober: Riksdagen röstar ner Magdalena Andersson som statsminister för en ren S-regering. Samtliga partier förutom S röstar nej.
19 oktober: Centerpartiets Elisabeth Thand Ringqvist får i uppdrag att sondera möjligheterna för en mittenregering, med stöd av MP, S, C, KD och L, ledd av Magdalena Andersson.
26 oktober: Thand Ringqvist träffar talmannen och konstaterar att det saknas stöd för en sådan mittenregering.
3 november: C-ledaren röstas ner i en statsministeromröstning. Sonderingsuppdraget går vidare till M-ledaren Ulf Kristersson.
6 november: SD släpper kravet på ministerposter. Partiet är berett att tolerera Ulf Kristersson som statsminister för en borgerlig fyrpartiregering. C vill att M och S ska presentera ”var sitt totalpaket om hur de vill styra Sverige”.
8 november: Magdalena Andersson meddelar att hon vill bilda en regering med S, MP och C. Hon stänger därmed regeringsdörren för V.
11 november: S, V, MP och C möts i Tändstickspalatset i Stockholm.
12 november: V meddelar att man lämnar förhandlingarna och kräver på en pressträff att C väljer sida. C svarar med en deadline: senast klockan 17 på fredag måste V ge besked om ministerkrav.
13 november: S och M presenterar sina ”totalpaket” för C. Magdalena Andersson står fast vid att hon vill bilda en regering med C och MP – med V utanför.
14 november: Mikael Damberg (S) meddelar att S, MP och V ska gå emot en borgerlig budget om C skulle välja M.
15 november: C väljer S-paketet, meddelar partiledaren Elisabeth Thand Ringqvist. V står fast vid sitt ministerkrav. Ulf Kristersson uppger att dörren fortfarande står öppen för C i en borgerlig regering.
17 november: Klockan 14.30 ska Ulf Kristersson rapportera till talmannen hur hans sonderingar har gått.












